Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan

En av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa är att klara av skolan. Därför är det viktigt att hälsofrämjande perspektiv integreras i det dagliga pedagogiska arbetet i förskola och skola.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Larmrapporterna om ökad psykisk ohälsa och försämrade skolresultat bland unga har under de senaste decennierna avlöst varandra. Samtidigt tyder forskning på att det finns ett ömsesidigt samband mellan psykisk hälsa och skolprestationer – god hälsa är relaterat till goda elevresultat (och vice versa).

Hälsofrämjande arbete i förskolan och i skolan

En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet är att elevers hälsa och skolresultat är starkt sammankopplade. Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevens utveckling mot skolans mål. Hälsofrämjande perspektiv fokuserar på att stärka friskfaktorer som leder till hälsa, och som underlättar utveckling och lärande. Förebyggande perspektiv handlar istället om att undvika riskfaktorer. En skola med ett positivt skolklimat, d.v.s. en skola där elever kan känna sig trygga, där de kan växa och utvecklas och där de trivs, är också en skola där elever med största sannolikhet både mår bra och där lärandet är lyckosamt.

Flera olika aspekter är avgörande för att kunna åstadkomma positiva skol- och klassrumsklimat som gör det möjligt för alla elever att lyckas, trivas och må bra i skolan. Dit hör sådant som trygga och stödjande relationer mellan lärare och elever, och mellan elever. Men det handlar också om miljöer som verkar stödjande för elevers självkänsla och motivation till lärande.

Förskolan spelar en central roll i det hälsofrämjande arbetet, inte minst genom att det är i förskolan som de första relationerna till jämnåriga, pedagogisk personal och undervisning etableras. Detta betyder att barns erfarenheter i förskolan får stor betydelse för deras lärande och välmående också långt upp i skolåldern. Vi behöver med andra ord anlägga ett perspektiv på det hälsofrämjande arbetet som spänner över samtliga delar av skolsystemet.

Lärande och hälsa hänger ihop

I forskningen har under de senaste 20 åren två parallella trender kunnat observeras: såväl prestationerna för svenska elever i internationella kunskapsmätningar, som den psykiska hälsan, har försämrats. Redan 2010 anordnade Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) två konferenser om barns och ungdomars psykiska hälsa, en om trender och en om skola, lärande, och psykisk ohälsa. En av slutsatserna från den senare blev att det finns ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och hälsa. Den positiva slutsatsen blir att det verkar vara möjligt att förbättra elevers skolresultat genom förbättringar av deras hälsa, och omvänt, att det är möjligt att förbättra elevers hälsa genom förbättringar av deras skolresultat.

Från KVA-konferensen drogs också slutsatsen, att det saknas systematisk forskning av hög kvalitet som undersöker hur olika skolrelaterade omständigheter – exempelvis organisationsfaktorer, undervisningsfaktorer, specialpedagogik, betyg och bedömning – är relaterade elevers hälsa. Trots att relativt lång tid har förflutit sedan KVA-konferenserna är de slutsatser som drogs från konferenserna giltiga även idag. Flera forskningsprojekt har stor potential att bidra med ny kunskap inom området, detta gäller exempelvis undersökningen KUPOL (Kunskap om Ungas Psykiska hälsa och Lärande), och UGU (Utvärdering Genom Uppföljning), genom att de inkluderar frågeställningar om både lärande och hälsa. Den internationella PISA-undersökningen närmar sig också dessa frågeställningar, även om PISA fokuserar mer på välbefinnande än hälsa.

När det gäller forskningen om undervisning och om hälsa, så har denna utförts i två parallella spår, ett utbildningsvetenskapligt spår och ett folkhälsovetenskapligt spår. Detta betyder att kunskap om hälsa och kunskap om lärande har utvecklats samtidigt, men inte satts i relation till varandra. Under senare tid har dock forskningsmedel tillförts för att bedriva forskning som överbryggar klyftan mellan folkhälsovetenskap och utbildningsvetenskap, särskilt gäller detta praktiknära forskning om hälsofrämjande arbete i skolan.

Tvärvetenskapligt arbete

Det hälsofrämjande arbetet spänner också över olika utbildningsvetenskapliga delar genom att det inbegriper både allmändidaktiska aspekter (t.ex. strukturella aspekter, organisatoriska aspekter, socialt klimat och motivation), och aspekter som rör mer ämnesdidaktiska delar. Till de ämnesdidaktiska delarna hör sådant som rör hälsomässiga effekter av undervisning i olika ämnen. Det kan exempelvis handla om hur olika elevgrupper upplever olika undervisningsmetoder, och examinationsformer (prov- och betygspress), och hur dessa upplevelser är sammankopplade med elevers hälsa.

Ur ett forskningsperspektiv bör det hälsofrämjande arbetet beskrivas som tvärvetenskapligt, genom att det inbegriper flera olika ämnestraditioner. Det betyder att forskare inom olika ämnen som exempelvis utbildningsvetenskap, folkhälsovetenskap, idrottsvetenskap, psykologi, sociologi och statsvetenskap kan bidra med relevant kunskap som är användbar i det hälsofrämjande arbetet.

Bevakningen om hälsofrämjande arbete i skolan

Här kommer vi att presentera sådan forskning som är relevant för det praktiska hälsofrämjande arbete som utförs inom förskolan och skolan. Syftet är att försöka ge en bild av den forskning som bedrivs inom området på ett sådant sätt att den kan komma till praktisk nytta i det dagliga hälsofrämjande arbetet.

Bevakningen genomförs av Karlstads universitet genom Daniel Bergh, universitetslektor i samhällskunskap, och forskare vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH). I forskningsmiljön där bevakningen genomförs finns folkhälsovetenskaplig, samhällsvetenskaplig, och pedagogisk expertis. CFBUPH bedriver också forskning inom ett flerårigt forskningsprogram tillsammans med Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, med syftet att studera bl.a. hur förändringar i barns och ungas levnadsvillkor påverkar deras psykiska hälsa.

För vidare läsning

Rapporten School, Learning and Mental Health A systematic review.länk till annan webbplats

Rapporten Skolelevers psykiska hälsa.länk till annan webbplats

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Folkhälsomyndigheten 2014. Länk till rapporten.

Rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14.länk till annan webbplats

Rapporten Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga till och med 2016. Socialstyrelsen 2017länk till annan webbplats

Andra relaterade webbplatser

Folkhälsomyndigheten Rapporter och statistiklänk till annan webbplats

Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsalänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 24 juli 2019