Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola

Rektorer och lärare måste arbeta med hela lärmiljön för att skolor ska bli inkluderande, menar Mara Westling Allodi. Hon har i sin forskning utvecklat en modell som hon menar är användbar för rektorer och lärare som vill skapa mer inkluderande skolor.

Mara Allodi är intresserad av de psykosociala aspekterna av lärandemiljöer, både hur de påverkar eleverna och hur lärarna kan utveckla sin undervisning för att skapa goda förutsättningar för lärande för alla elever. När förutsättningarna finns kan man arbeta för att undvika att elever upplever svårigheter, skolmisslyckande eller andra former av exkludering, menar hon.

– Klassklimat, relationer mellan lärare och elever, relationer mellan elever, självuppfattning, självkänsla, motivation, delaktighet, autonomi och kreativitet – det är exempel på områden inom mitt forskningsfält, säger Mara Allodi.

Just nu undersöker hon hur långsiktiga utvecklingsprocesser av skolans organisatoriska klimat påverkar elevernas välbefinnande och resultat.

– Jag är intresserad av utvecklingen av utbildningssystem och undervisningspraktiker som stödjer alla elevers lärande och välbefinnande. Vi är inte där ännu, tvärtom har situationen i skolan försämrats för vissa grupper av elever.

Utvecklingen i skolan oroande

Vad är det viktigaste som hänt inom ditt forskningsområde under de senaste 10 åren?

– Olika teorier om vad som påverkar lärande har testats genom empirisk forskning, interventioner och longitudinella studier. De har visat att till exempel stödjande relationer mellan lärare och elever och
elevsamarbete har positiva effekter. Studierna ger vägledning i utformningen av insatser som kan utveckla kvaliteten i den pedagogiska miljön.

Mara Allodi poängterar att Sverige i likhet med flertal andra länder genomfört rationaliseringar och omfattande organisatoriska reformer under den här perioden. Förändringarna är inspirerade av managementprinciper som lovade mer effektivitet och bättre resultat. Förändringarna har påverkat villkor, förutsättningar och möjligheter för utbildning och undervisning.

– Forskning om organisation i utbildningssystemet har utvecklats under senare år och det är ett viktigt uppdrag att förstå skolans sätt att fungera under dessa nya villkor.

– Många av de utlovade förbättringarna har uteblivit, måste man säga, vilket visas i sjunkande resultat i internationella jämförelser och i den ständigt höga andelen grundskoleelever som inte är behöriga till gymnasiestudier, säger Mara Allodi.

– Systemet som används för att mäta skolans prestationer bidrar till att skapa syndabockar: skolor som har många elever i behov av stöd och skolor i mer segregerade områden till exempel riskerar att missgynnas i dessa jämförelser och att betraktas som problemskolor, när de egentligen skulle behöva få uppskattning, stöd och resurser.

En modell

Mara Allodi har tagit fram en modell som kan användas för att analysera, utvärdera och utveckla målsättningar och värderingar i skolans organisation. Modellen har testats empiriskt tidigare och nu undersöker hon genom fallstudier om den kan användas för att vägleda och stödja förändringar i skolan.

Hon följer två skolor och vill undersöka om teorin kan vara användbar för skolledare och lärare som ett analysverktyg, dels för att utvärdera hur skolans sociala klimat ser ut utifrån elevernas upplevelser, dels för att kunna planera satsningar på något som man vill förändra i skolans lärandemiljö.

Modellen av det sociala klimatet i skolan: en skolmiljö som ger möjlighet att uppleva dessa erfarenheter för alla elever kan tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och bidrar till elevernas välbefinnande.

– Modellen utgår ifrån att dessa aspekter karakteriserar goda lärandemiljöer. De är önskvärda eftersom de svarar mot grundläggande mänskliga behov och värderingar. Modellen är utvecklad utifrån en syntes av empiriska studier om elevers upplevelser av skolan, en teori om mänskliga värderingar och stödjer sig även på andra teorier om lärande.

– På det sättet kan det uppnås flera intressanta resultat. Det är bra att elevernas erfarenheter och upplevelser i skolan blir uppmärksammade och att de får möjlighet att utvärdera relevanta aspekter av skolans miljö. Eleverna i skolan är oftast objekt för bedömningar, här kan de bedöma om deras arbetsmiljö får dem att må bra.

- Den andra saken som kan vara intressant är att personalen på skolan kan få syn på saker som kan förändras genom gemensamma insatser, de kan diskutera, testa strategier som bygger på meningsfulla teorier och sedan se om det ger resultat.

Forskning för skolan

Din modell verkar ju vara utvecklad för att kunna stödja utvecklingsarbete i skolan. Vilka mer konsekvenser ger din modell för rektorers arbete?

– Den kan bidra till att analysera olika aspekter i skolans organisation och kan hjälpa att se, nämna och ge värde till relevanta aspekter som kan riskerar att hamna i bakgrunden eller att tas för givna.

– Ett exempel kan vara utvecklandet av goda relationer mellan lärare och elever. Personalen lyfte fram detta som något som de tyckte var nödvändigt för att skapa goda förutsättningar för lärande i den skolan, och något som lärarna arbetade mycket med. Men det skedde mer eller mindre i det tysta, det hade inte synliggjorts i skolplan och utvärderingar som en viktig del av skolans lärandemiljö och som något som man var bra på.

– Diskussionerna om det sociala klimatet i skolan bidrog till att få syn på den komponenten i skolans arbete. Det är en fördel om lärarna får möjlighet att reflektera tillsammans över viktiga aspekter av lärarjobbet, det kan bidra till att skapa en skola som ser sig mindre som en passiv utförare av ett byråkratiskt uppdrag och mer som en levande organisation som kan lösa komplexa problem, vilket jag tror är bättre.

Vägledning för inkluderande undervisningsmiljöer

Vilka konsekvenser har din forskning för lärares arbete?

– Den kan ge lärarna inspiration och vägledning för att skapa inkluderande undervisningsmiljöer.

– Ett exempel: i en skola diskuterades frågan om stora betygsskillnader mellan pojkar och flickor. Det skulle kunna vara så att den lärandemiljö som vi erbjuder är mindre bra för pojkarna. Utan att komma fram till en konsensus bidrog diskussionen i alla fall till att lärarna uppmärksammade sådant i undervisningsmiljön som kunde bidra till lägre studieresultat för pojkar. Skillnaderna i betygen mellan pojkar och flickor har nu minskat på skolan, och resultaten har också blivit bättre för både pojkar och flickor. Att fokusera på lärandemiljön verkar kunna öppna möjligheter för lärarna.

Text: Claes Nilholm

Källor:

Allodi, M. W. (2007). Assessing the quality of learning environments in Swedish schools: development and analysis of a theory-based instrument. Learning Environments Research, 10(3), 157-175.

Allodi, M.W. (2010). Goals and values in school: a model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments. Social Psychology of Education: An International Journal, 13(2), 207-235.

Allodi, M. W. (2010). The meaning of social climate of learning environments: some Reasons why we do not care enough about it. Learning Environments Research, 13(2), 89-104.

Kungl. Vetenskapsakademien. Hälsoutskottet (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien.

Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt, Statens offentliga utredningar (SOU) 2010:79. Fritze, Stockholm. http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984

Allodi, M. W. (2011). Det sociala klimatet – den dolda sidan av skolans som lärandemiljö. In: Psykisk hälsa 2011, 4, p. 58-65.

Allodi, M. W. & Fischbein, S. (in press). Teachers' perceptions of work environment in Swedish Junior-High Schools. Publiceras i: Research in Comparative and International Education.