Inga kognitiva fördelar med tvåspråkighet

Att tvåspråkighet skulle ge kognitiva fördelar och träna vår förmåga att styra uppmärksamheten har forskare länge trott. Ny forskning visar dock att det inte stämmer. Två- eller flerspråkighet medför inga kognitiva fördelar. Fördelarna ligger framförallt i kommunikationsförmågan.

Intervju med Minna Lehtonen

Minna Lehtonen och hennes forskargrupp vid Åbo akademi i Finland undersökte om två- eller flerspråkighet medför kognitiva fördelar. Studien är den mest omfattande översikten över forskningsområdet hittills.

Varför började man forska om de kognitiva för-eller nackdelar som tvåspråkighet skulle kunna innebära?

– Förr i tiden var det vanligt att tro att det var riskfyllt att uppfostra ett barn tvåspråkigt. Detta trodde man fortfarande för några årtionden sedan. Det är dock numera belagt att dessa farhågor är helt ogrundade. För ungefär 15 år sedan började man istället forska om fördelar med tvåspråkighet. Det var kanske en motreaktion till de gamla negativa föreställningarna. Man började särskilt intressera sig för om tvåspråkighet skulle kunna innebära fördelar av kognitiv karaktär, säger Minna Lehtonen.

Vilka kognitiva förmågor skulle då vara bättre utvecklade hos tvåspråkiga?

– Exekutiva funktioner, det är ett paraplybegrepp för olika kognitiva funktioner som används för att styra och reglera vårt beteende. Det kan vara att styra vår uppmärksamhet, att bibehålla den även om det finns mycket omkring oss som avleder. Våra exekutiva funktioner möjliggör då att vi kan ignorera sådana distraktioner. Exekutiva funktioner används också när vi växlar fokus mellan olika uppgifter eller när vi planerar någonting. Man ville undersöka om tvåspråkiga personer är bättre på detta än enspråkiga.

Varför skulle tvåspråkiga vara bättre på att styra sin uppmärksamhet?

– Från tidigare forskning vet vi att tvåspråkigas båda språk är aktiva hela tiden. För att förhindra störningar behöver tvåspråkiga därför bortse från det språk som för närvarande inte används. Dessutom är det mycket typiskt för tvåspråkiga att växla mellan båda språken, någonting som också styrs av exekutiva funktioner.

– Eftersom tvåspråkiga alltså tränar vissa hjärnfunktioner extra mycket när de använder sina språk, trodde man att de skulle bli extra bra på dessa funktioner också när det inte krävs språkanvändning. Många forskningsresultat styrkte detta. Men under den senaste tiden har flera forskare påpekat att det är svårt att hitta en helhetsbild. Ibland hittas de kognitiva fördelarna, ibland inte. Trots den massiva forskningen var resultaten alltså motstridiga, säger Lehtonen.

Vad gjorde ni för att undersöka de motstridiga resultaten?

– Det var dessa resultat som föranledde oss att göra en systematisk genomgång på all befintlig forskning i ämnet. Vi samlade ihop över 150 studier från 27 länder och sammanfattade statistiskt vad de visade. Men vi hittade inga kognitiva fördelar för tvåspråkighet oavsett vad vi tittade på. Vi analyserade till exempel också ett antal bakgrundsfaktorer som påstås påverka hur stora fördelarna är. Sådana faktorer inkluderar till exempel hur tidigt man lär sig ett andraspråk, hur gamla deltagarna är och vilka språkpar de talar. Men ingen typ av tvåspråkighet gav systematiska kognitiva fördelar.

Varför tror du så många människor är intresserade av att hitta kognitiva fördelar eller nackdelar med tvåspråkighet?

– Av naturliga skäl är föräldrar mycket angelägna att veta om det innebär fördelar eller risker att uppfostra sitt barn tvåspråkigt. Kanske har de tidigare negativa föreställningarna om tvåspråkighet också lett till att människorna har längtat efter positiva besked. Och naturligtvis var de positiva fynden spännande.

Vilka konsekvenser har din forskning för språklärare eller för lärare som undervisar flerspråkiga elever?

– Att vi inte bör överskatta de kognitiva fördelarna med tvåspråkighet. Den största vinsten som två-och flerspråkighet ger oss är att kunna kommunicera med andra människor på deras språk och att lära känna flera kulturer. Vi bör inte tro att det inte är fördel nog. Och så är det viktigt att understryka att vi inte heller har hittat några kognitiva nackdelar med två- eller flerspråkighet, säger Minna Lehtonen.

Intervjun, översättning från engelskan och text: Susan Sayehli

Professor Minna Lehtonen, Senter for flerspråklighet Länk till annan webbplats.

Universitetslektor Susan Sayehli, på Stockholms universitets webbplats Länk till annan webbplats.

Källor:

Lehtonen, M., Soveri, A., Laine, A., Järvenpää, J., de Bruin, A., & Antfolk, J. (2018). Is bilingualism associated with enhanced executive functioning in adults? A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 144(4), 394–425.