”IUP bör få ökat fokus på lärandemål”

IUP innehåller uppförandemål i för hög utsträckning, konstaterar Åsa Hirsh. Hon föreslår att arbetet med utvecklingen av IUP istället bör innehålla ett ökat fokus på lärandemål och konkreta strategier för hur elever kan nå dem.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Åsa Hirsh har analyserat IUP utifrån ett sociokulturellt perspektiv och anser därför att IUP också bör visa att eleven är en del i en lärande omgivning. Artikeln innehåller internationell forskning, historiska perspektiv och ger förslag på hur IUP kan utvecklas.

Skolinspektionen 2009 och Skolverket 2010 visar att arbetet med IUP har resulterat i att lärandemålen blivit mer konkreta i lärarnas diskussioner, att lärarna diskuterar mer med varandra och att metaperspektiv på elevernas kunskapsutveckling har fördjupats. Men texterna som ges till elever och föräldrar behöver utvecklas. Skolverket (2008) konstaterar att IUP ska ha både ett formativt och ett summativt syfte.

Hur kan IUP användas som redskap för lärande?

Internationellt används liknande dokument för att ge stöd till elever med särskilda behov medan man i Sverige skriver IUP till alla elever i grundskolan. Syftet med IUP är att ge individuell vägledning åt eleverna och Hirsch ställer frågor om det är möjligt när alla elever ska få ett sådant dokument.

I belysning av internationell forskning (Pawley and Tennant 2008) beskriver Hirsch hur mycket tid som måste läggas ner på IUP om syftet med dessa dokument ska nås. Är det då rimligt att alla elever ska få IUP i relation till hur mycket tid det tar för lärarna att skriva dem och fungerar de som effektiva redskap i formativt syfte.

William (2009) beskriver bedömning i relation till tidscykler, långa, medium och korta, och menar att det är de korta bedömningscyklerna, det vill säga dag för dag, som medför den viktigaste påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Hirsch frågar sig hur IUP kan användas i ett sådant tidsperspektiv, som ett redskap för lärande.

Hirsch har ställt tre frågor i sin textstudie:

  • Hur är mål och strategier uttryckta i IUP i svenska skolor?
  • På vilka sätt interagerar mål och uttryckta strategier?
  • Vilka skillnader (om det finns några) finns det mellan IUP på olika stadier?

Resultaten som Hirsch visar i artikeln är att metadiskussionen utvecklats men att de summativa delarna i IUP är mer framträdande än de formativa. Hon menar att IUP kan utvecklas genom att de tre viktigaste formativa frågorna synliggörs i de skrivna dokumenten:

Var är eleven? Vart ska de? (det vill säga vilka mål och kunskapskrav fokuseras) och Hur kommer vi dit gemensamt? När det gäller det sistnämnda bör IUP visa vad eleven ska öva, men också hur lärare, kamrater och föräldrar kan medverka i processen. Hirsch menar att det fokus på elevens personlighet och beteende som finns i IUP idag, bör tonas ner och vägen till lärandemålen bör istället utarbetas mer konkret och utgöra en del av arbetet i klassrummet.

Hirsch diskuterar också hur lärare inte fick hjälp med implementeringen av och arbetet med IUP när de infördes och att effekter av detta fortfarande kan spåras i skolorna. Hon försöker i sin artikel visa några analytiska redskap för att utveckla texterna i IUP. Hirsch efterlyser mer forskning om IUP och menar att vi fortfarande vet lite om effekterna av IUP på elevernas lärande och hur elever uppfattar och kan använda sig av dessa dokument.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist

Artikeln A tool for learning? – An analysis of targets and strategies in Swedish Individual Education Planslänk till annan webbplats


Senast uppdaterad 25 mars 2019