Kan tester garantera social rättvisa i förskolan?

Tanken att tester i förskolan ska öka utbildningens kvalitet syns bland annat i förslag från OECD. Mätning av förmågor är dock inte oproblematiskt, menar forskare som framhåller att man alltid måste ställa sig frågan; vad vi ska ha resultaten till ?

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Social rättvisa, solidaritet och barns rättigheter stod i fokus när EECERAs (European Early Childhood Education Research Association) höll sin senaste årliga konferens i . Frågor som lyftes var vilken betydelse tester kan ha för barns utveckling samt vilken fakta och kunskap som kan stötta pedagoger i den dagliga verksamheten.

Liknande diskussioner förs också bland forskare i Sverige. Roger Säljö uttrycker i Pedagogiska Magasinet nr 1/2018 oro över den betydelse som tillmäts hjärnforskning. Han menar att den typen av forskning inte alls svarar mot den bredd av kunskaper som förskolan har i uppdrag att lära ut. Ändrade arbetssätt i förskolan med ökade krav på bland annat mätning har också visat sig orsaka etiska och värdegrundade dilemman. Eva M Johansson visar till exempel i sin avhandling att det råder stor ambivalens bland lärare i förskola gentemot mot bedömning som en del av arbetet.

Mätning för att stödja utveckling

OECD inleder under 2018 forskning om hur man kan testa elevers socioemotionella förmågor. Argumentet för detta är att utvecklande av kognitiva och socioemotionella förmågor är en del i barnens fostran till framtida samhällsmedborgare. Inom OECD har man också presenterat ett baby-PISA; IELS (The International Early Learning and Child Well-being Study). IELS argumenterar för behovet av tidig stimulans av barns hjärnor för att stödja deras utveckling och förordar mätning av femåringars förmågor och kompetens. Argumenten är ekonomiska och bygger på tanken att tidig investering ger stor avkastning och att mätningarna ska förbättra länders utbildningssystem. Områdena som ska mätas är självreglering, sociala och emotionella förmågor, tidig läs- och skrivinlärning och matematisk kompetens.

Hur främjas utveckling av ”mjuka” värden?

Som kontrast till den ekonomiskt drivna synen på hur förskolan bör utvecklas, behandlades vid EECERAS konferens i Bologna frågor om social rättvisa och solidaritet. De handlade om hur forskning ska kunna stödja beslutsfattare så att man utvecklar en förskoleverksamhet som också befrämjar social rättvisa och solidaritet. Knutet till den frågeställningen ville man också belysa om och hur olika internationella mätningar fungerar och utvecklas så att de speglar inte bara barns kunskapsutveckling i en snäv bemärkelse utan också kan främja utvecklingen inom vad som brukar benämnas som mer mjuka områden, områden som social rättvisa, solidaritet och ekonomiska framsteg.

Viktigt att fråga sig varför

Huvudtalaren på EECERA-konferensen var Michel Vandenbroeck från universitet i Ghent i Belgien. Han poängterade betydelsen av hela tiden ställa sig frågan varför man gör det man gör. En fråga som är giltig både för forskaren men också för pedagogen som ska försöka orienteras sig i det stora utbud av pedagogiska hjälpmedel och forskningsresultat som sprids bland annat via media. Han menar också att i den tid vi lever i där påhitt kallas fakta och fakta kallas fake news är det särskilt viktigt att vara på sin vakt. Vandenbroeck menar att fakta har betydelse men att värderingar också är viktiga, något som alltmer hamnar i bakgrunden. Det är inte så att allt som har stöd av eller som är resultat av forskning är av godo.

Vandenbroeck beskrev mätning som inte helt oproblematisk. Mätning i sig kanske kan ses som insamlande av objektiva data men Vandenbroeck menar att man alltid måste ställa sig frågan; vad vi ska ha dem till?

Urval av vad som mäts problematiskt

Vandenbroeck reflekterade också över ovan nämnda ”baby-PISA”, IELS. Han menade att de ambitioner som kommer till uttryck i testet inte är förankrade hos företrädare för förskoleverksamhet eller hos forskarsamhället utanför ekonomernas och neurovetenskapens domäner. Han ser en mängd problem då det sker ett urval av vad som mäts. Vilken barnsyn bygger dessa mätningar på? Vilken hänsyn tas till mångkulturalitet och diversitet? Hur hanteras det som inte går att mäta? Testen tar inte hänsyn till hur man inom förskoleområdet behandlar kulturella och socio-ekonomiska skillnader, skapar solidaritet, arbetar med kulturell produktion eller hur man tänker kring social inkludering i lokalsamhället. Dessa är viktiga värdebaserade aspekter som inte ryms inom IELS trots att de har stor plats i olika läroplaner. Vandenbroeck varnar för att dessa mätsystem i förlängningen riskerar att skapa en teknisk profession som distanserar sig från barnen. Han menar måste prata om vad utbildning är till för och vilket samhälle vi vill skapa

Text: Kenneth Ekström

Vill du läsa mer om de olika projekten som presenterades vid konferensen kan du hitta det i länken nedanför. Du kan också lyssna till talarna via videoklipp som finns tillgängliga på Youtube.

Abstracts från ECERA 2017länk till annan webbplats

Länk till ECERA 2017länk till annan webbplats

Formosinho, J., & Formosinho, J. O. (2012). Towards a social science of the social: the contribution of praxeological research. European Early Childhood Education Research Journal, 20(4), 591-606. doi:10.1080/1350293X.2012.737237

Johansson, E. M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext.

Praxis, ethics and power: developing praxeology as a participatory paradigm for early childhood researchlänk till annan webbplats

B Quennerstedt, A. (2016). Young children's enactments of human rights in early childhood education. International Journal of Early Years Education 24(1), 5-18.

*B Zachrisen, B. (2016). The contribution of different patterns of teachers’ interactions to young children’s experiences of democratic values during play. International Journal of Early Childhood 48, 179–192.

B Puroila, A.-M., Johansson, E., Estola, E., Emilson, A., Einarsdóttir, J., & Broström, S. (2016). Interpreting Values in the Daily Practices of Nordic Preschools: A Cross-Cultural Analysis. International Journal of Early Childhood 48, 141-159.

Senast uppdaterad 20 mars 2019