Klimatdiskussioner gynnar elevernas lärande

Elever behöver utveckla kunskaper om klimatet och global uppvärmning, men området kan vara utmanande att undervisa om. Nya forskningsöversikter lyfter fram både problem och faktorer som kan bidra till lyckad klimatundervisning. Bland annat kan elevers lärande gynnas av reflekterande diskussioner, möten med forskare, att felaktiga uppfattningar bemöts samt lokala klimatprojekt.

Vi människor behöver göra stora minskningar i våra utsläpp av växthusgaser för att kunna hålla nere den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet från 2015 Länk till annan webbplats.. Det är därför viktigt att elever utvecklar kunskaper om klimatet och global uppvärmning.

För varje år görs en allt större mängd studier om undervisning om klimatet. Men vad säger all denna forskning om elevers kunskap om klimatet och vilken typ av undervisning som gynnar deras lärande? Det har flera forskare försökt ta reda på genom att göra systematiska översikter av den publicerade forskningen.

Resultaten visar bland annat att elever ofta blandar ihop orsakerna till klimatförändring med förtunning av ozonskiktet. De tyder också på att undervisning om klimatet gynnas av reflekterande diskussioner, möten med forskare, att felaktiga uppfattningar bemöts och att göra lokala klimatprojekt.

Allt mer forskning om klimatundervisning

Antalet artiklar som beskriver studier av undervisning om klimatet ökar kraftigt visar den amerikanska forskaren Devarati Bhattacharya med kollegor i en systematisk översikt från 2020. De letade upp den forskning som publicerats fram till 2018 om bland annat hur lärare och elever uppfattar jordens klimat och klimatförändring. Majoriteten av de totalt 178 artiklar som de fann har publicerats under de senaste tio åren.

Resultaten visar bland annat att de allra flesta elever och lärare var ense om att klimatförändringen sker. Men vissa ansåg inte att den orsakas av människor, utan såg den som en naturlig variation. Forskarna fann också många studier som visar att elever och lärare i hög grad var oroade över klimatförändring. I vissa av dessa studier fanns det en skillnad mellan pojkar och flickor, där flickor uttryckte mer oro.

Klimatet ger speciella utmaningar

Klimatet som innehåll i undervisning är speciellt på många sätt. En aspekt är att det är ett komplext område, med många begrepp och samband som kan vara svåra att förstå. Översikten av Devarati Bhattacharya med kollegor visar att många elever och lärare hade begränsad kunskap om området.

Detta gällde till exempel jordens energibudget, begreppet växthus och egenskaper hos gaser i atmosfären. Ett vanligt problem som lyfts i studierna var att elever kopplade klimatförändringen till ozonlagret. Ofta trodde de att det är det minskade ozonlagret i atmosfären som ligger bakom global uppvärmning genom att släppa in mer strålning.

Det var också vanligt att elever blandade ihop olika typer av strålning, såsom den ultravioletta strålningen i solljus och den infraröda värmestrålningen från jorden ut i rymden. Andra studier visar problem kring kolets globala kretslopp, där elever ofta hade svårt att förstå omvandlingar mellan olika former av kol.

Utöver detta finns det konflikter mellan olika synsätt på klimatet, där politisk och social identitet kan ha stor inverkan på elevers inställning till klimatförändringar. Många studier har sett en koppling mellan konservativ ideologi och skepticism, dels till att människan ligger bakom klimatförändringen och dels till att detta innebär stora risker som vi måste hantera. Kirsti Maria Jylhä visar till exempel i sin avhandling att acceptans av hierarkier och ojämlikheter mellan grupper i samhället hänger samman med klimatförnekelse.

Fyra nycklar till lyckad undervisning

De speciella utmaningarna visar att det finns behov av att titta specifikt på hur lärare kan undervisa om klimatet och klimatförändringar. Den amerikanska forskaren Martha Monroe med kollegor har gjort en systematisk översikt över vad som enligt forskningen bidrar till god undervisning om klimatförändringarna. Totalt hittade forskarna 49 artiklar fram till 2015 som undersökt effekterna av undervisning om klimatförändringar.

Studierna som forskarna hittade handlar om undervisningsinsatser av mycket olika karaktär. Vissa var korta, ibland bara ett enstaka undervisningstillfälle, medan andra sträckte sig över flera veckor. Det var därför svårt att jämföra insatserna och att dra slutsatser om vilken typ av undervisning som ger mest gynnsam effekt.

Forskarna valde därför istället att lyfta fram gemensamma teman som återkom i studier som rapporterade om lyckad undervisning. De hittade fyra strategier som de menar är specifikt kopplade till undervisning om klimatet.

Låt eleverna diskutera

Deliberativa diskussioner är en strategi som syftar till att låta elever tillsammans förhålla sig till olika ståndpunkter. Det skiljer sig från mer debatt-inriktade format genom att inte ha fokus på att välja en ståndpunkt. Elever kan få en djupare förståelse för såväl begrepp som olika uppfattningar, samt reflektera över vad de själva vet. Vissa studier pekade dock på risken att homogena grupper kan leda till att elever snabbt når konsensus och därmed inte får hantera motstridiga uppfattningar. Andra studier pekade på vikten av att skapa öppna och säkra lärmiljöer, där elever kan känna att deras uppfattningar respekteras.

Låt eleverna möta klimatvetenskapen

Att låta elever få möta klimatforskare och klimatvetenskap visade sig kunna leda till ökad kunskap om klimatförändring och tillit till forskningen om denna, samt ett högre intresse för naturvetenskap. I många av studierna samverkade lärare med forskare för att bygga upp sin undervisning, där elever till exempel kunde få tolka vetenskapliga data. Sådana samarbeten visade sig även leda till att lärare blev säkrare i att stödja elevers förståelse om naturvetenskapernas karaktär.

Hantera felaktiga uppfattningar

Många felaktiga uppfattningar om klimatet kan vara djupt förankrade hos eleverna. I sådana fall kan det vara bra att tydligt hantera dessa uppfattningar i undervisningen. Olika studier visar till exempel olika sätt att bemöta uppfattningen att ozonhålet orsakar klimatförändringen. Bland metoderna finns experiment som hjälpte elever att förstå att koldioxid fångar värme, och att klimatförändringen alltså inte beror på ozonet. Även guidade diskussioner visade sig kunna hjälpa elever att bättre förstå grunden till klimatförändringen.

Gör lokala projekt

Studier som lät elever göra projekt i sin egen närhet visar sig i flera fall påverka elevers uppfattning om klimatförändring och deras beteenden. Exempel på projekt var undervisning om energieffektivisering, vilket ledde till att eleverna sparade energi hemma och spred information till sina föräldrar. I en annan studie fick elever bland annat diskutera vilka tecken på klimatförändring som de kunde se i sin närhet. Därefter fick de göra olika projekt som till exempel att skapa en film för skolor om klimatförändring.

Viktigt att undervisningen är relevant och engagerande

Utöver de fyra strategier som är specifika för de utmaningar som klimatundervisning bjuder så hittade Monroe med kollegor även två mer övergripande strategier. Alla studier innehöll minst en av dessa strategier, som är grundläggande för elevcentrerad undervisning. De har även i tidigare forskning pekats ut som viktiga för undervisning om miljö och naturvetenskap överlag.

Den ena strategin är att undervisningen ska vara personligt relevant och meningsfull för eleverna. Detta kan vara utmanande då klimatförändringar ofta har orsaker och effekter som kan ligga långt ifrån eleven i tid och rum.

Den andra strategin är att aktiviteterna i undervisningen ska utformas för att engagera eleverna. När det gäller klimatet kan detta vara utmanande på grund av att området är komplext och att sociala faktorer som gruppidentitet inverkar. Detta kan ytterligare försvåra utforskandet av klimatförändring och möjliga lösningar.

Studier kan ge inspiration

De allra flesta artiklarna i översikten av Monroe med kollegor undersöker hur undervisningen påverkade kunskap och förståelse för klimatförändring och dess orsaker hos elever och studenter. Men en del artiklar är också inriktade på hur attityder förändras av undervisningen, eller att ge elever redskap och motivation till ett förändrat beteende. Lite mer än hälften av artiklarna handlar om undervisning i skolor, men det finns också artiklar om till exempel högre utbildning och ungdomars lärande utanför skolan. Ungefär hälften av artiklarna kommer från USA.

Forskarna påpekar också att det inte är säkert att undervisningen blir framgångsrik bara för att strategierna används. Däremot kan de användas som inspiration för att ytterligare utveckla undervisning om klimatförändringar.

Text: Gunnar Höst, Linköpings universitet

Källor:

Bhattacharya, D., Carroll Steward, K., & Forbes, C. T. (2020). Empirical research on K-16 climate education: A systematic review of the literature. Journal of Geoscience Education, 1-25.

Monroe, M. C., Plate, R. R., Oxarart, A., Bowers, A., & Chaves, W. A. (2019). Identifying effective climate change education strategies: A systematic review of the research. Environmental Education Research, 25(6), 791-812.

Jylhä, K. M. (2016). Ideological roots of climate change denial: Resistance to change, acceptance of inequality, or both? (Doktorsavhandling). Uppsala.

Undervisningsmaterial:

I modulen Väder och klimat finns material till det kollegiala lärandet för utveckling av undervisning i klimatfrågor. Här finns exempelvis i del 2 aktiviteter för undervisningen som ger möjlighet till fördjupade insikter i klimatsystemen.

Väder och klimat, Lärportalen Länk till annan webbplats.

I modulen Hållbar utveckling finns material till det kollegiala lärande som ger perspektiv på, förhållningssätt till och verktyg för undervisning i hållbar utveckling. Här finns bland annat texten Att genomleva demokrati i del 3 där deliberativa samtal i undervisningen beskrivs.

Hållbar utveckling, Lärportalen Länk till annan webbplats.