Klimatundervisning kan bli undervisning i demokrati

Undervisning om klimatförändring kan också fungera som undervisning i demokrati beroende på vilket fokus som läraren har. Detta framkommer i Andreas Grahns licentiatavhandling i geografi.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

12 gymnasielärare har intervjuats om sin uppfattning om och sin undervisning om klimatförändringar. I analysen av intervjuerna syns tre olika undervisningsmönster, tre typologier, som enligt Andreas Grahn ger implikationer för undervisningens effekt främst ur ett demokratiskt perspektiv. Den didaktiska frågan Varför? utkristalliseras som den mest centrala i intervjuerna med lärarna.

Det är när lärarna resonerar kring varför de tar upp ett visst innehåll och varför de väljer ett visst undervisningssätt som det framkommer beteenden och förhållningssätt som troligen avgör lärarnas fokusering inom flera olika ämnesområden.

Indelning i undervisningsmönster

I analysen som sker i flera steg framkommer olika mönster. Grahn argumenterar för att dessa mönster kan knytas till tre didaktiska typologier. Ett viktigt påpekande är att ingen av de tolv lärarna kan placeras in i en enda typologi utan att deras resonemang ofta pekar i olika riktningar. Typologierna ska därför ses som idealtyper med vars hjälp geografiläraren kan identifiera risker och möjligheter med sin egen undervisning. De tre didaktiska typologierna är:

  1. Naturvetenskaplig. Syftet är att medvetandegöra eleverna om orsakerna till klimatförändringarna. Beprövade naturvetenskapliga bakgrundsfakta utgör det viktigaste innehållet
  2. Samhällsvetenskapligt normativ. Syftet är att påverka elevernas agerande i riktning mot en tydlig norm om miljömedvetenhet.
  3. Samhällsvetenskapligt pluralistisk. Syftet är att påverka eleverna att själva utifrån ett konfliktperspektiv välja ett agerande.

Demokratiska konsekvenser

Grahn ser klara demokratiska konsekvenser av i vilken typologi som den enskilda klimatundervisningen kan kategoriseras i. Typologi 1 ger liten demokratisk träning. Läraren ger fakta som inte ger möjlighet till någon diskussion. Möjligen kan undervisningen ge ökade kunskaper som ger eleverna ökade möjligheter till att kunna och vilja påverka.

Typologi 2 vill förändra elevernas attityder i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Men det demokratiska problemet är att det tydligt finns en rätt attityd som inte kan diskuteras. Typologi 3 ger istället en möjlighet att öva den demokratiska förmågan i själva undervisningsmomentet och ses på så sätt som individer med demokratiska rättigheter även i skolan.

Text: Anders Broman

Licentiatavhandlingen Fakta, normativitet eller pluralism? – Didaktiska typologier inom gymnasieskolans geografiundervisning om klimatförändringarlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019