Konflikthantering kräver kunskaper, analys och träning

Skolors konflikthantering handlar ofta om ett förebyggande arbete och ordningsregler. Trots detta uppstår ständigt nya konflikter och tidigare konflikter trappas upp till nya nivåer. Genom att skapa förutsättningar för förhandling och medling mellan parterna kan skolor bli bättre på att förhindra att konflikterna förvärras.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Antologin Konflikthantering i professionellt lärarskap syftar till att utveckla lärares kunskaper om hur man kan förebygga, förstå och hantera konflikter samt analysera olika konflikthanteringsprogram. Fem av bokens nio kapitel behandlar centrala perspektiv på och teorier om konflikter och konflikthantering. Fyra kapitel behandlar olika konflikthanteringsprogram.

Bokens redaktörer är Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Birgitta Friberg som bl.a. har undervisat i konflikthantering vid Yrkeshögskolan i Göteborg och Göteborgs universitet. Centralt i deras resonemang är att lyckad konflikthantering kräver teoretiska kunskaper, analysförmåga och träning.

Behöver kunna analysera, förstå och hantera konflikter

I förskolan och skolan interagerar människor med skilda behov, perspektiv, mål och intressen. Exempelvis möter lärare arga och ledsna elever, missnöjda föräldrar och pressade skolledare och kollegor, situationer som lätt kan leda till konflikter. Det menar Marianne Göthlin och Towe Widstrand som båda är certifierade tränare i konflikthanteringsmodellen ”Nonviolent Communication” som bl.a. har använts på arbetsplatser, i skolor och vid fredsmedling i krig.

På ett generellt plan kan konflikter beskrivas som situationer där olika individer och grupper har skilda intressen eller gör olika tolkningar och bedömningar av något som de tycker är betydelsefullt. Konflikter kan uppstå vid konkurrens eller vid samarbete. Konflikter kan finnas inom en person, mellan personer, mellan grupper eller mellan en person och den organisation eller det regelverk hen verkar inom, poängterar Göthlin och Widstrand.

För att kunna hantera konflikter på ett konstruktivt sätt behöver skolpersonal teoretiska och praktiska kunskaper om konflikters orsaker och förlopp samt om olika sätt att förebygga och hantera konflikter så att de inte eskalerar, menar Hakvoort och Friberg.

Disciplinproblem kvarstår trots striktare ordningsregler

Det finns en stor variation i hur bra skolor och förskolor är på att hantera olika former av konflikter. Många verksamheter har idag ett förebyggande arbete och utgår från ett disciplinärt system vid hantering av olika former av konflikter, konstaterar Hakvoort. Grundtanken med ett disciplinärt system är att skolan ska sätta upp ordningsregler för vad som är tillåtet eller inte och att överträdelser leder till givna konsekvenser. Ett disciplinärt system handlar alltså om att sätta upp gränser, kontrollera, övertyga, straffa och belöna. Men det finns flera brister med detta sätt att hantera konflikter, menar Hakvoort.

Ett centralt problem är att långt ifrån alla konflikter på en skola handlar om brott mot ordningsreglerna. I många skolor har disciplinproblem inte minskat, trots striktare ordningsregler och våldsam hantering av konflikter, menar Hakvoort. Utifrån teoretiska resonemang och tidigare forskning drar Hakvoort slutsatsen att den svenska skolan inte behöver fler ordningsregler. Däremot behöver skolor arbeta aktivt med att utveckla ett relationellt och dialektiskt förhållningssätt bland vuxna och barn/ungdomar.

Utveckla ett system för ömsesidig kommunikation

I ett disciplinärt system kommuniceras budskapet linjärt – från en sändare till en mottagare, fokus ligger på resultatet. I ett relationellt och dialektiskt förhållningssätt talar parterna med varandra och man lyssnar på varandra. Vid en konflikt skapar parterna tillsammans en förståelse för konflikten och ett ömsesidigt ansvar för att den hanteras på ett konstruktivt sätt.

Ska ett sådant förhållningssätt utvecklas och upprätthållas behöver skolor utveckla system och metoder som gör det möjligt för parterna i en konflikt att uttrycka sina tankar, upplevelser, erfarenheter, känslor och behov. Parterna måste också ges möjlighet att tillsammans diskutera och reflektera över sina egena och andras roller i konflikten. Ett sådant förhållningssätt gynnar likvärdighet, jämställdhet och lärande – barn och elever förbereds för att konstruktivt hantera åsiktsskillnader, konflikter och andra komplexa sociala relationer, konstaterar Hakvoort.

Utöver kommunikationens viktiga roll betonar Hakvoort betydelsen av att utveckla lärares förmåga att bedöma konfliktens karaktär. I det ingår att kunna avgöra hur konflikter ska förebyggas och hanteras och vilka insatser och konflikthanteringsprogram som passar bäst för den specifika konflikten och skolan. För att kunna göra sådana bedömningar behöver man en teoretisk analysmodell, menar Hakvoort.

Olika konfliktformer kräver olika insatser

En analysmodell som ger ett helhetsperspektiv på arbetet med konflikter och konflikthantering, är Richard Cohens konflikthanteringspyramid, anser Hakvoort. Cohen är direktör och grundare av den amerikanska ”School Mediation Associates” och hans konfliktpyramid består av fyra nivåer.

  1. Konfliktpyramidens bas eller nivå ett kallas ”förebyggande” eller ”förberedande”konflikthantering. På denna nivå finns olika insatser som syftar till att göra skolmiljön stöttande och utveckla fungerande sociala relationer i skolan så att konflikter aldrig uppkommer. Den förebyggande konflikthanteringen består bland annat av värdegrundsarbete, demokratisk skolorganisation, arbete med självkänsla och gruppdynamik, kommunikationsövningar, diskussioner om etik, moral och normer.
  2. Men konflikter uppstår även i skolor med välfungerande förebyggande konflikthantering. För att hantera nya och underliggande konflikter och för att underliggande konflikter inte ska förvärras behövs kunskaper om och verktyg för att tidigt upptäcka, bemöta, och hantera eller lösa konflikter. Cohens andra nivå representerar konflikter som hanteras eller löses genom förhandling. För detta behöver skolan skapa organisatoriska förutsättningar för förhandling. Det innebär bland annat att både elever och vuxna behöver lära sig grundläggande konflikthantering, dialog, och kollaborativ problemlösning vilket i sin tur innebär att kunna se olika perspektiv och ta andras perspektiv och att kunna identifiera olika lösningar.
  3. Verkligheten i skolan visar dock att inte alla konflikter går att lösa genom dialog och förhandlingar mellan parterna. I eskalerande konflikter blir båda parterna blockerade av många och starka känslor, skilda synsätt och otillfredsställda behov som är svåra att prata om. I sådana situationer kan man behöva hjälp, dvs. bjuda in en medlare/neutral tredje part som kan lyssna på parternas upplevelser och viljeyttringar, försöka få dem att sätta sig vid förhandlingsbordet och (åter)uppta konstruktiv kommunikation och medla mellan dem.
  4. STOPP-nivå är pyramidens fjärde och förhoppningsvis minsta nivån, menar Cohen. Konflikter på denna nivå har trappats upp så pass mycket att situationen har blivit akut och den negativa spiralen måste omedelbart stoppas. Det kan exempelvis handla om att skilja parterna åt, tillkalla polisen eller på andra sätt tillgripa sanktioner så att man kan återgå till de ordningsregler som man har kommit överens om eller infört.

När situationen i den konfliktfyllda miljön har blivit lugnare och parterna har återgått till ordningsreglerna kan skolpersonalen behöva analysera både vilka konflikter som finns på skolan och elevers och personalens välmående samt vid behov initiera konflikthantering på de tre första nivåerna. Exempel på frågor som skolor behöver kunna besvara är: Vad har skolan missat i sin hantering av problem och konflikter? Vad har lett till att konflikten har eskalerat? Vad kan skolan göra för att förebygga detta? Hur ser elevernas och lärarnas kunskaper om konflikthantering ut? Vilka utbildningsinsatser behöver lärare och elever för att liknande konflikter inte ska inträffa igen?

Konfliktpyramidens olika nivåer behöver alltså behandlas som en helhet. De olika nivåerna är beroende av varandra. En nivå ska med andra ord inte behandlas avskilt från övriga nivåer.

Text: Vanja Lozic
(vanja.lozic(AT)uvet.lu.se)

Referens: Konflikthantering i professionellt lärarskap. Ilse Hakvoort, Birgitta Friberg (red.). Malmö: Gleerup, 2015

Senast uppdaterad 20 mars 2019