Kränkningar och mobbning på internet och sociala medier

Hur kan man förstå och möta kränkningar och mobbning på nätet? En utgångspunkt kan vara att fråga vad det innebär att gränsen mellan fritid och skola inte blir lika tydlig i och med tillgången till internet. Det som händer på internet och sociala medier, oavsett var det sker: i hemmet eller på väg till skolan, påverkar det som sker i skolan.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Anmälningar om kränkningar och mobbning på sociala medier och internet ökar enligt BEO (Barn- och elevombudet). Ofta börjar det i skolan för att fortsätta när eleven kommit hem. I en rapport från Friends 2017 (som bygger på 1001 intervjuer gjorda av Sifo med barn mellan 10 och 16 år) visar att var tredje blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. Av de som utsatts för nätkränkningar är det mer än var fjärde som även utsätts för nätmobbning. Detta är nästan var tionde av alla unga i enkäten. Enligt Skolverkets rapport om IT i skolan upplever mer än varannan lärare att det finns behov av kompetensutveckling för att förebygga kränkningar på nätet. Enligt skollagen ska skolan agera i förebyggande syfte för att förhindra kränkningar. Likaså har skolan en skyldighet att direkt agera när skolan fått kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling.

Vad är nätmobbning?

En viktig fråga är hur nätmobbning ska tolkas. En tolkningsstrategi är enligt Palkowitsch-Kühl att man inleder en kritisk diskussion om nätmobbning med att betrakta denna som ett fenomen som så att säga existerar i ett kontextlöst där ute. Därefter förs moral och moraliska överväganden in i bilden – och inte sällan kommer då diskussionen om hur nätmobbning ska stävjas att också rymma en kritik mot den teknik som gör nätmobbning möjlig.

Detta bidrar inte, menar Palkowitsch-Kühl, till att på ett rimligt sätt tolka och förstå vad nätmobbning är. Ungdomar lever sina liv både i och utanför cyberkontexten. En tolkning och analys av vad som sker i denna kontext behöver ta hänsyn också till vad som händer utanför. Detsamma gäller när man söker utveckla strategier för att möta handlingar och beteenden som inte är önskvärda.  Det gäller då, enligt Palkowitsch-Kühl, att inte ha ett ensidigt fokus.

En möjlighet att tydliggöra vad nätmobbning innebär, är att närma sig den som en företeelse som en av flera delar av vidare konfliktytor. Det gör det möjligt att diskutera den på ett både bredare och djupare plan. Nätmobbning tolkas då som ett socialt fenomen som kanaliseras också utanför nätet.

Förekomst och innebörd av nätmobbning

I en studie gjord av Nord och Zipernovszky undersöker man vad som utmärker nätmobbning. Dessa forskare försöker alltså svara på frågan vad det egentligen är man talar om när man använder ordet nätmobbning. Och denna fråga kan enligt dem besvaras med hänvisning till tre omständigheter:

  • Det är svårt för den som mobbas att komma undan de handlingar hen utsätts för. Mobbningen kan fortgå dygnet runt oberoende av vart den utsatta befinner sig.
  • Storleken på den potentiella grupp människor ser vad som pågår. Det som läggs ut på internet kan nå en bred publik.
  • Möjligheten för den som mobbar att förbli osynlig och anonym.

Diskrimineringsperspektivet vanligare

En skillnad mellan nätmobbning och mobbning i fysiska skolmiljöer tycks enligt studien vara att diskrimineringsperspektivet är vanligare vid nätmobbning än i mobbning i skolan. Det handlar om exempelvis språk, kön, etnicitet och religion eller religiös tillhörighet.

Också nätets specifika förutsättningar vad gäller hur kränkningar fortgår genom att de finns kvar och kan fortsätta att läsas , är en viktig skillnad. Det innebär att den som utsätts inte har någon möjlighet att värja sig eller finna ett friutrymme. ,Nord och Zipernovsky menar att begrepp som skam kan bidra till att fördjupa en förståelse av vad nätmobbning innebär – och kanske också till strategier för att möta exempelvis diskrimineringsrelaterad mobbning.

Forskaren Göran Larsson har, framhåller Nord och Zipernovsky, rörande begreppet skam diskuterat vad han beskriver som en  ”social skam”, en känsla av att skämmas över vem man är, relaterad till någons kränkningar av de gränser som omger ens egen person. Någon överskrider dessa gränser utan personens tillåtelse.

Inget argument för teknikförbud

Elza Dunkels, forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, menar att förekomsten av nätmobbning inte är ett argument för teknikförbud, så som ibland förs fram från vuxenvärlden. 
– Det finns inget stöd i forskningen för ett förbud på de grunderna. Tvärtom faktiskt. Om skolan har identifierat problem där tekniken är involverad, t ex att kränkningar sker via mobiler eller enskilda appar, är det viktigt att ta tag i frågan istället för att skjuta den ifrån sig. Ett förbud lämnar åt eleverna att identifiera problem och tänka ut lösningar. Ifall det uppstår problem på en skola behöver eleverna med stor sannolikhet vuxnas tankar och idéer för att komma fram till vettiga strategier, säger Elza Dunkels.

Alltid de vuxnas ansvar

Vilka likheter och skillnader kan man se mellan mobbning på och utanför nätet?
– I grunden är det samma problem men uttrycken kan vara olika beroende på om kränkningen sker på nätet eller i rummet. Exempelvis kan en kränkning på nätet delas väldigt snabbt till väldigt många. Ett annat exempel är att en kränkning på nätet i princip alltid innebär sin egen dokumentation, vilket gör mobbning lättare att upptäcka och konfrontera. Men som utgångsläge är det viktigt att vi inte delar upp mobbningen i två olika delar eftersom vi vet att de är så tätt sammanlänkade och att de motarbetas på samma sätt.

Hur kan man lära barn och unga att använda tekniken på ett etiskt sätt, och hur kan man finna former för att de tillsammans med vuxna kan samtala om etik på nätet?
– Det är alltid vuxnas ansvar att se till att det finns utrymme för förtroendefulla samtal om allt som rör barn och unga, vilket inte betyder att det är enkelt. Jag brukar lyfta fram tre principer, säger Elza Dunkels:

  1. Skydda dig själv. Alla har rätt att själva definiera vad som är en kränkning och hur det känns bäst att agera om man blir kränkt.
  2. Stötta andra. Nätet ger fantastiska möjligheter att identifiera kränkningar och agera mot dem. Det är en underutnyttjad möjlighet som vi behöver bli bättre på att ta i anspråk.
  3. Bli inte hataren. Även om du inte tycker att du sprider hat kanske du ibland bidrar till dålig stämning, delar saker som skadar andra eller på andra sätt bidrar till en hatisk miljö på nätet.

Dessa punkter gäller självklart för alla åldrar och kan användas som utgångspunkt för en diskussion med barn och unga.

Sammanfattningsvis är slutsatsen att man inte ensidigt kan förstå utanförskap och mobbing som något som sker antingen på nätet eller i den fysiska världen utan att både forskning och metoder behöver hantera mobbing som ett problem som sker på flera arenor.

Text: Anita Grigic Magnusson och Olof Franck

Källor:

Friends nätrapport 2017 Länk till annan webbplats.

Larsson, G. (2007). Skamfilad: Om skammens många ansikten och längtan efter liv, 2:a uppl., Stockholm: Verbum AB.

Nord, I. & Ziperknowszky, H. (2017). The Increasing Significance of Cyberbullying – a Pilot Study to Identify the Problem, i Nord, I. & Ziperknowszky, H. (red): Religious Education in a Mediatized World, Stuttgart: W. Kohlhammer, 247 – 260.

Palkowitsch-Kühl, J. (2017). Cyberbullying as Problem Construct and Moral Panic, i Nord, I. & Ziperknowszky, H. (red): Religious Education in a Mediatized World, Stuttgart: W. Kohlhammer, 261 – 273.

Dunkels, Elza Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Gothia Fortbildning 

Publicerad 21 december 2017.  Senast uppdaterad 02 november 2021.