Kryss i en ruta visar inte vad eleven kan utveckla
Betydelsen av att konstruera uppgifter som svarar mot centrala aspekter av ämnets syn på kunskap är avgörande för formativ bedömning. Att göra uppgifter som synliggör elevens kunskaper är också centralt i detta sammanhang.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I artikeln Try, Try, Try Again: The Process of Designing New History Assessments betonar Joel Breakstone att kvaliteten på själva bedömningsuppgiften är central. Med kvalitet avses här det som brukar kallas validitet.
Kryss i en ruta mäter inte kunskap
Breakstone lyfter fram flera aspekter av validitet. Uppgiften ska pröva det som man avser att pröva och det innebär att lärare noga måste kontrollera kopplingen mellan ämnessyn och uppgift. Eleven måste också själv uppleva uppgiften som relevant, annars riskerar uppgiften blockera kunskapsutvecklingen.
Författaren vänder sig mot sätt att mäta kunskap där eleven bara t ex ska sätta ett kryss i en ruta. Det sättet att samla in kunskap om eleven kunskaper visar inte, enligt författaren, vad eleven egentligen kan. För att hjälpa eleven vidare i kunskapsutveckling måste hen visa kunskap konkret.
Måste se hur eleven resonerar
En viktig aspekt som också lyfts fram i sammanhanget är att uppgifter måste synliggöra elevens lärande. Först då läraren ser hur eleven resonerar kan formativa åtgärder sättas in, enligt Breakstone. Om man inte tar hänsyn inte aspekterna ovan spelar det ingen roll hur väl själva den formativa processen organiseras. Orsaken till detta är självfallet att det blir svårt att formulera vilka kunskaper som ska utvecklas om bedömningsunderlaget prövar ”fel” kunskaper.
I artikeln betonas att uppgifter som framförallt prövar generella kunskaper av historia och inte avgränsade aspekter av kunskaper är att föredra. Resultaten från dessa uppgifter går också att överföra i andra sammanhang, vilket gör en formativ process möjlig. Läraren kan då följa elevens kunskapsutveckling.
Ett antal steg för att göra uppgifter
Utvecklandet av uppgifter följde ett antal överlappande steg:
- Identifiering av vilken form av kunskap som ska prövas
- Identifiering av hur det går att samla bevis för att denna kunskap visas
- Konstruktion av uppgift
- Utprövning av uppgift
Utprövning inkluderade intervjuer med elever, analys av provsvar samt elever som ”tänkte högt” när de löste uppgiften.
Även om utvecklingsprojektet avsåg elevens historiska kunskaper har de resonemang som förs i artikeln relevans för andra ämnen.
Text: Johan Samuelsson
