Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad. Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning.

Lärarnas kompetensutveckling viktigast

Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar om att utveckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper.

Eleveengagemang utgångspunkt för undervisningen

Forskningen visar att undervisningen måste anpassas till elevernas kunskapsnivå och att det är centralt att lärare tror på sina elever. Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner. Detta i sig kräver kunskaper om elevernas utvecklingsbehov, undervisningsvariation, utmanande och inspirerande ansatser samt kunskaper om typiska misstag eleverna gör i ett givet undervisningsområde.

Håkansson och Sundberg understryker att kvalitativt god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Forskarna menar att det är viktigt att hantera lärandeuppgifter i en grupp och understödja interaktion mellan olika individer som ingår i en lärande miljö.

Tvärtemot mångas uppfattningar är det inte särskilt effektivt med kompensatorisk undervisning. Det är inte heller en effektiv undervisningsstrategi att utgå från att elever har olika lärstilar såsom visuell, spatial, lingvistisk eller kinestetisk, menar Håkansson och Sundberg. Men det är viktigt att all undervisning präglas av variation, utmaningar och erfarenhetsutbyte.

Återkoppling viktig för undervisning och lärande

Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål.

Formativa arbetssätt viktigare än mindre klasser

Forskningen, som Håkanssons och Sundbergs sammanställning vilar på, visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna.

Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov.

Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken.

Differentiering ger sällan önskade effekter

Nivågrupperingar som baseras på förväntningar på elevers prestationer har ofta negativa effekter på elevers lärande och skolresultat. Åldersintegrerad eller åldersblandad undervisning har inte heller några större positiva effekter på elevers skolresultat eftersom förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre.

Pojkar har vanligtvis sämre skolresultat än flickor men forskarna förespråkar inte heller här speciella undervisningsstrategier. Orsaker till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är inte bara relaterade till undervisningsstrategierna i sig utan handlar ofta om ”antiskolbeteende” och manlighetsideal hos pojkar, enligt Håkansson och Sundberg.

Att senarelägga barns skolstart kan vara fördelaktigt om de kommer från hem med lägre utbildningsnivå. Å andra sidan menar forskare att vi inte i alltför stor utstreckning bör fokusera på ålder och utvecklingsstadier. Till exempel har forskningen utmanat den allmänt spridda ståndpunkten att barn lär sig språket vid en viss ålder. Håkansson och Sundberg menar att vi istället bör fokusera på undervisningens utformning och de sätt undervisningen kan stödja och utmana eleverna på.

Text: Vanja Lozic

Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur, 2012