Lärares handlingsutrymme förändras över tid

Arbetssituationen för lärare har blivit alltmer ansträngd. Men det finns ljusglimtar. I en norsk studie om lärare med många år i yrket anser flera av lärarna att handlingsutrymmet ökat över tid. 

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärares arbetssituation har förändrats under de senaste decennierna. Krav på måluppfyllelse, ökad dokumentation och byråkrati har inneburit att läraryrket intensifierats. Det är inte en svensk trend utan i allra högsta grad ett internationellt fenomen. Situationen har påkallat studier om lärares handlingsutrymme. En hel del forskning har visat att det är alltmer kringskuret. Bilden som framkommit är tämligen mörk.

Vissa forskare har dock velat inta en mer positiv vinkel genom att undersöka vilka möjligheter lärarna ändå upplever att de har att påverka sin egen arbetssituation, även om kraven utifrån ökat. Ett sådant exempel är artikeln ”Det handler om å finne sin egen form”. Læreres profesjonelle handlingsrom – hvordan det blir forstått og utnyttet av de norska pedagogikforskarna Ingrid Helleve, Marit Ulvik och Kari Smith. De undersöker hur ett antal erfarna gymnasielärare resonerar kring sitt professionella handlingsutrymme och vilka möjligheter de i olika skeden av sitt yrkesliv tycker sig ha haft att utnyttja handlingsutrymmet.

Lärares professionella handlingsutrymme

Forskarna definierar handlingsutrymme som avhängigt av både yttre ramar bestämda av myndigheter eller ledning och lärarnas kunskaper och färdigheter. De skiljer mellan det upplevda och det utnyttjade handlingsutrymmet. Det upplevda handlingsutrymmet är den subjektiva upplevelsen av begränsningar och möjligheter baserat på olika ramfaktorer. Det utnyttjade handlingsutrymmet är lärarnas egen förståelse var den yttre gränsen för utnyttjande av handlingsutrymmet går.

Handlingsutrymmet ökar över tid

För undersökningens lärare ändrar sig handlingsutrymmet över tid. Det gäller såväl det upplevda som det utnyttjade handlingsutrymmet. Alla utom en av informanterna anser att det ökat. De verkar i särskilt hög grad utnyttja handlingsutrymmet mer och mer under karriären. Det innebär att de i högre utsträckning väljer själva vad de ska lägga tid på. Men det är viktigt att ha i åtanke att de informanter som deltog i studien valts ut av sina respektive skolledare som exempel på samvetsgranna, duktiga lärare som trivs med arbetet. Undersökningen är dessutom liten. Endast sex lärare studerades.

Konstateras kan ändå att de allra flesta lärarna i studien upplever att de har ett stort professionellt handlingsutrymme. De tycker sig också utnyttja mer handlingsutrymme än de uppfattar att de har. De tar sig med andra ord vissa friheter och detta sker med ledningens goda minne. Att de kan göra det beror på att de fått positiv respons från elever, kollegor och ledningen. Det innebär att de känner sig tryggare i sin lärarroll och därmed kan göra det de anser vara rätt. De vågar göra mer självständiga val och handla efter sin övertygelse.

Eleverna i fokus

Ett återkommande drag i lärarnas berättelser är det starka elevengagemanget. Det är eleverna och klassen som sätts i första rummet. Lärarna utgår från sin pedagogiska övertygelse och har ständigt elevernas lärande i fokus. Det är livet i klassrummet de brinner för.

Några av lärarna motsätter sig pålagor från ledningen om de inte stämmer överens med deras pedagogiska övertygelse och inte bidrar till elevernas lärande. Det visar sig ändå att stöd från ledningen är en viktig faktor för att lärarna ska kunna påverka sitt handlingsutrymme. Enligt forskarna har norska lärare jämförelsevis stor frihet att verka, utan att vara rädda för repressalier och att mista jobbet om de följer sina egna snarare än verksamhetens mål.

Politiken bör lyssna på professionen

Forskarna konstaterar att studiens lärare har ett stort elevengagemang. Särskilt de mest erfarna lärarna omformar planer och ramvillkor från ledning och myndigheter till egna mål där elevernas lärande sätts i högsätet. Detta engagemang är viktigt att ta vara på för skolledning och politiska utbildningsmyndigheter om de menar allvar med att vilja skapa en bättre skola, menar forskarna. De vill därför gärna se att lärare involveras i högre utsträckning i överordnade diskussioner om vad utbildning ska vara. Lärare är nämligen nyckelpersoner för skolreformers genomförande i praxis.

Text: Martin Malmström (martin.malmstrom@uvet.lu.se)

Källa:

"Det handler om å finne sin egen form". Læreres profesjonelle handlingsrom – hvordan det blir forstått og utnyttet. Länk till annan webbplats.

Publicerad 16 maj 2019.  Senast uppdaterad 07 oktober 2020.