Lärares relationskompetens viktig för elevengagemang

Elevernas engagemang för skolan är stort. Men eleverna upplever att de inte alltid blir lyssnade på. Enligt eleverna är ett kännetecken för bra lärare att de bryr sig om eleverna både som elever och personer.

I flera uppmärksammade studier från de senaste åren har lärarens viktiga roll understrukits. Studierna har varit både kvantitativa och kvalitativa. Ett exempel på de förra är John Hatties stora metastudie Synligt lärande där han räknat ut vilken effekt olika faktorer har på elevers lärande. Även om han bortser från viktiga aspekter, såsom elevernas socioekonomiska bakgrund, står det klart att läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lärande. Från svenskt håll har Jan Håkansson och Daniel Sundberg skrivit en översikt av såväl kvantitativ som kvalitativ didaktisk forskning och kommit fram till samma sak. De, liksom Hattie, pekar på att det inte räcker med att vara kunnig inom sitt ämne som lärare. Av ännu större vikt är att läraren förmår skapa motivation och engagemang.

Studie om elevengagemang

Elevers engagemang är vad som intresserat forskaren och tidigare specialpedagogen och läraren Helena Andersson. Som specialpedagog i gymnasieskolan upplevde hon att elever som behövde stöd inte fick hjälp i tid, vilket fick dem att avbryta sina studier. I en tidigare undersökning av gymnasieelever som inte klarat grundskolan kom hon fram till att den största grunden för deras misslyckande var brist på engagemang. Andersson blev därför intresserad av att ta reda på hur det är ställt med engagemanget hos elever i grundskolan. Det undersöker hon i avhandlingen Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan som hon disputerade på i december 2017. Det finns en hel del forskning om elevers engagemang, men det är ovanligt att utgå från elevernas egna tankar och idéer, något Andersson tagit fasta på.

Syftet är inte endast att bidra med kunskap om elevers engagemang utan också att ”identifiera aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter”. För att uppfylla syftet tar hon både kvantitativa och kvalitativa metoder i bruk. Inledningsvis genomfördes en enkätstudie där närmare 1300 elever i årskurs sju fick komma till tals i frågor rörande vad som gynnar deras engagemang för skolan. Ur enkätsvaren togs två klasser fram där engagemanget var extra stort. För att förstå vilka aspekter som utvecklat engagemanget lät Andersson eleverna skriva reflektioner och intervjuade lärare och elever. I den tredje delstudien fick grundskoleelever i olika åldrar reflektera skriftligt om upplevelser av sina lärmiljöer, alltså de skolmiljöer elever vistas i under, före och efter lektioner. Ett antal elevintervjuer genomfördes också, både enskilda och i grupp.

Samverkan och systematiserat lyssnande nycklar för högt engagemang

Andersson kommer fram till att de allra flesta elever i enkätstudien är engagerade i skolarbetet. Men de två uppföljande och fördjupande delstudierna visar att det ändå finns elever med andra upplevelser. Enligt eleverna är ett kännetecken för bra lärare att de bryr sig om eleverna både som elever och personer. Dessvärre tyckte nästan hälften av eleverna att lärarna mest brydde sig om dem som elever. Närmare hälften av eleverna tyckte inte heller att de fick vara med och bestämma. Många elever uttrycker en vilja att i större utsträckning få göra sina röster hörda. När de får det ökar graden av kontroll över det egna lärandet. I förlängningen kan det få konsekvenser eftersom engagerade och delaktiga elever gör studieavbrott i mindre omfattning än andra, tänker Andersson.

Studiens resultat bör vara intressanta för skolan. Inte minst vikten av att lyssna på eleverna är något skolan bör ta till sig. Vi måste systematisera lyssnandet och ta det eleverna säger på allvar, funderar Andersson, och fortsätter:

– Vi skulle också behöva finna former för att involvera elever i exempelvis skolutvecklingsarbetet, men även i arbetet med lektionsplanering. Att vara lite kreativ och modig, vilket inte alltid är så lätt. Men då gäller det att lärare, övrig personal och skolledningen samverkar i skolan.

Tre centrala aspekter för elevers engagemang

Utifrån de tre delstudierna har Andersson identifierat tre aspekter som är särskilt betydelsefulla för att elevernas engagemang för lärande ska uppstå.

• För det första är undervisningskvaliteten viktig. De bäst fungerande lärarna har inte bara goda ämneskunskaper utan också en väl utvecklad relationskompetens. Andersson förklarar den så här:

– Att de månar om sina elever både ur en omsorgsaspekt och ur en pedagogisk aspekt. Eleverna lyfter fram betydelsen av att lärare kan förklara på olika sätt så att alla förstår och att de kan variera undervisningen, så att den passar alla. Betydelsefullt är även att lärarna tror på eleverna.

Det är alltså viktigt att lärarna tror på eleverna, men balansen mellan krav och stöttning är en utmaning. För höga krav kan leda till stress, men det kan också för lite stöttning göra, påpekar Andersson.

• För det andra ser eleverna tillhörighet som betydelsefullt för engagemang. Eleverna behöver känna sig trygga och delaktiga. Andersson noterar också att känslan av tillhörighet kan bidra till att elever får en lärande identitet. Denna aspekt visade sig oerhört viktig i den andra delstudien där klasser med extra stort engagemang undersöktes. Eleverna upplevde en stark vi-känsla med goda relationer både mellan elever och mellan lärare och elever. De kände sig sedda och mötta med respekt. I båda klasserna var det konkreta händelser som svetsade dem samman. I den ena klassen arbetade lärare och elever tillsammans för att förmå skolledningen att rusta upp den slitna skolan. I den andra klassen där det var en del bråk samlade mentorn ihop eleverna och fikade och spelade tevespel efter skoltid. Andersson poängterar att den här typen av aktiviteter inte behöver ske på elevernas fritid, men att det gäller att hitta sådana här möjligheter. Om man lyssnar på eleverna görs de delaktiga och medansvariga för sin utbildning.
• För det tredje är framtidstro ytterligare ett viktigt villkor för elevernas engagemang. Eleverna i studien ser framtiden an med tillförsikt och tror att skolan kan hjälpa dem att få en god framtid. Om man tror att skolan är betydelsefull för hur ens framtid ska gestalta sig skapas engagemang och en större vilja att hänga kvar. Det är också viktigt att det finns förebilder i skolan som har lyckats och som eleverna kan identifiera sig med.

Elevernas kollektiva tänkande

Om förebilderna finns i den egna klassen kan det ha en viktig psykologisk funktion. Men något Andersson förvånats över är att det i både lärar- och elevintervjuerna framkom att eleverna tar ett så stort ansvar för varandra. De värnar om gruppen och hjälper varandra med sådant som läxor och att få med sig rätt saker till lektionerna. Eleverna har ett utpräglat kollektivt tänkande. De ser efter varandra och vill att alla ska lyckas och må bra. När lärare och elever gemensamt tar ansvar skapas engagemang där alla arbetar mot samma mål. En vi-känsla kan skapas. Ett gemensamt engagemang där både lärare och elever involveras kan leda till att det Wenger kallar gemenskapande praktiker uppstår. Men inte nog med det. Något Andersson gärna vill lyfta fram som något nytt jämfört med tidigare forskning är att betingelserna för engagemang inte har med kulturell eller socioekonomisk bakgrund att göra. Det ser hon som oerhört positivt:

– När sådana gemenskapande praktiker uppstår, förefaller det som om den kulturella eller socioekonomiska bakgrunden får en mindre betydelse. Skolan skulle på så sätt kunna vara en socioekonomiskt utjämnande faktor i arbetet för en likvärdig skola.

Text: Martin Malmström

Källor:

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan. Länk till annan webbplats.

Hattie, John (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.