Lesson study kan stärka lärandet i särskolan

Lärares professionella säkerhet kan stärkas genom kollegiala samtal där de får reflektera över sitt agerande och sina beslut i undervisningen. Lärares observationer av lektioner kan leda till nya upptäckter av elevers förmågor och intressen. I nästa steg får detta betydelse för hur elevernas lärande kan stärkas, visar en ny studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Kollegialt lärande i olika former används som en metod för att stärka lärares professionella utveckling, och som förlängningen förväntas bidra till skolutveckling. Kamilla Klefbeck vid Malmö Universitet och Högskolan Kristianstad beskriver i en artikel hur lesson study har använts som modell för att utveckla undervisningen inom särskolan.

Modellen har sitt ursprung i Japan och syftar till att lärare ska utveckla kunskap om den egna undervisningspraktiken. En grupp lärare planerar, genomför och utvärderar lektioner tillsammans. Ofta genomför en av lärarna en lektion i en grupp eller klass medan övriga observerar. I kollegiala samtal diskuteras sedan de observationer som har gjorts vid undervisningstillfället, varpå ändringar görs inför undervisning av nästa elevgrupp.

Lesson study som redskap för lärande

I Klefbecks studie analyserades hur elevernas lärande utvecklades när undervisningen följde upplägget av en lesson study. Intresset riktades också mot hur lärarnas professionella säkerhet påverkades av processen.

I studien ingick tio lärare varav hälften hade en specialpedagogisk examen. Antalet elever som deltog i undervisningen var lika många och deras diagnos var lindrig eller måttlig utvecklingsstörning. Vid lektionstillfällena var eleverna uppdelade i två olika grupper. Eleverna fick fylla i en enkät där de fick ge uttryck för sina upplevelser av undervisningen. Även deras kunskaper testades både före och efter genomförandet av den observerade lektionen.

Säkerhet i uttalanden om praktiska frågor

I stället för att låta lärarna själva värdera sin säkerhet, det vill säga hur de handlar och fattar beslut i sin undervisning, deltog forskare som iakttog och tolkade lärarnas agerande och uttalanden. Det skedde under de kollegiala samtalen som hölls före, mellan och efter lektionerna. Lärarnas uttryck av säkerhet kan enligt författaren inte likställas med deras professionella kompetens. Med hänvisning till en annan forskare pekar hon dock på att lärares förmåga att ta beslut har betydelse för undervisningsprocessen.

Tre olika teman identifierades vid analysen av lärarnas samtal: det didaktiska, det praktiska och det relationella temat. Det som uttrycktes i samtalen värderades utifrån en skala som sträckte sig från säkerhet till osäkerhet.

Lärarnas uttalanden i det inledande samtalet rörde främst ett didaktiskt innehåll och praktiska frågor. Få utsagor handlade om relationer. När det gällde det didaktiska innehållet fanns en viss övervikt mot säkerhet även om flera uttalanden kännetecknades av osäkerhet. Däremot fanns det en markant dominans av säkerhet i yttranden rörande praktiska frågor.

I det andra samtalet som ägde rum efter det första undervisningstillfället var innehållet till övervägande del relaterat till det didaktiska temat. Det som lärarna uttryckte signalerade dock mer av osäkerhet än säkerhet. Klefbeck betonar svårigheten att bedöma vissa uttalanden. En lärare kan exempelvis uttrycka didaktisk osäkerhet när det gäller att planera och designa en lektion, samtidigt som uttalandet pekar på en insikt och kunskap om eleverna.

Större utmaningar i särskolan när dagsformen skiftar

I det avslutande lärarsamtalet fick deltagarna ta del av forskarnas preliminära analys av den professionella säkerhet som hade kommit till uttryck i lärarnas uttalanden under det första och det andra samtalet. I lärarnas kommentarer till detta framfördes synpunkter om att lärare i särskolan troligen upplever en större didaktisk osäkerhet, jämfört med andra lärare.

De möts dagligen av utmaningar och uppdraget är komplicerat. De didaktiska förutsättningarna skiftar från dag till dag på grund av att elevernas förmågor inte är stabila. Någon av lärarna tar också upp att relationerna kan vara krävande och läraren måste ge mycket av sig själva i undervisningen.

Anpassningar och förväntningar

Jämförelserna mellan elevernas prestationer före och efter undervisningstillfällena signalerade att elevernas kunskaper hade utvecklats, om än i olika grad. Skillnaden mellan de för- och eftertest som gjordes var inte så stor för elevgrupp nummer två. Detta kan enligt författaren bero på en otillräcklig anpassning av undervisningen eller att innehållet var för svårt för eleverna. En annan tänkbar orsak kan vara att lärarna på förhand uttryckte lägre förväntningar på den här elevgruppens kapacitet att lära.

Samband mellan elevers resultat och lärares didaktiska säkerhet

Ett tydligt samband visade sig vid jämförelsen mellan elevernas uppnådda resultat och den didaktiska säkerhet som kom till uttryck när lärarna planerade lektionen för den första elevgruppen. Däremot blev inte resultatet detsamma i den andra elevgruppen. I lärarsamtalet då lektionen för grupp två planerades, visade lärarna en större didaktisk osäkerhet i relation till den aktuella elevgruppen. Elevernas resultat vid eftertestet visade inte heller på lika hög framgång som elevgrupp ett.

I det avslutande lärarsamtalet diskuterades även lärarnas bedömningar av hur eleverna upplevde lektionen, jämfört med vad eleverna uttryckte i den enkät de fick fylla i. Slutsatsen av detta är att lärarna upplever svårigheter när det gäller att förstå vad som intresserar eleven och att designa lektioner som därmed vidgar elevernas lärande.

Oväntad information avslöjades när elevernas enkätsvar jämfördes med lärarobservationerna. Studien visar alltså på vikten av att tillvarata elevers egna upplevelser och jämföra dessa med hur lärarna uppfattar elevernas reaktioner under en viss lektion.

Hinder för dubbla lärandeprocesser

Antalet lärare som deltog eller förväntades delta i lärarsamtalen var för stort enligt Klefbeck. Tre till sex personer anses vara det mest lämpliga för kollegiala samtal inom lesson studies. I det här fallet deltog inte heller alla lärare vid samtliga tillfällen. Det visade sig leda till problem när vissa lärare missade möjligheten att påverka den kollegiala processen.

Utifrån forskarnas perspektiv var det en nackdel att de inte själva deltog i undervisningstillfällena eller kunde filma lektionerna. Det försvårade för dem att följa upp delar av innehållet under lärarsamtalen. Avståndet mellan forskarna och lärandeprocesserna i klassrummet kan leda till att intentionen med det ”dubbla lärandet” är svårt att uppnå, det vill säga en förstärkt professionell utveckling hos lärarna och samtidigt ett förbättrat lärande hos eleverna.

Nya upptäckter och avslöjanden

Studiens syfte var att utforska hur lesson studies kan utveckla elevernas lärande. Tidigare forskning har visat att modellens användning kan leda till att lärarna upptäcker sådana förmågor hos elever som förut har varit okända för dem. Det bekräftas av den här studien som bland annat pekar på att det finns en risk för att elever i vissa sammanhang inte får tillräckligt med utmaningar och i andra fall ställs för höga krav. Balansen mellan elevens förmågor och lärares förväntningar och krav får en avgörande betydelse.

När lärare ges möjlighet att jämföra sina upplevelser av ett och samma didaktiska moment, kan deras olika perspektiv bli synliga. Ett sådant gemensamt kollegialt reflekterande som lesson studies erbjuder, skulle kunna stärka den professionella skickligheten när det gäller undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning, enligt Klefbeck. Hon föreslår vidare fallstudier där utgångpunkten är enskilda elever och deras lärande, eftersom särskolans elevgrupper oftast är mycket heterogena.

Text: Gunvie Möllås

Källa:

Klefbeck, K. (2020). Lesson study for students with intellectual disabilitylänk till annan webbplats. International Journal for Lesson & Learning Studies 9(3), 245-259.

Läs vidare:

Mona Holmqvist vid Malmö Universitet har gjort en forskningsöversikt där lesson studies har anpassats och använts i olika utbildningssammanhang. I Holmqvists artikel finns ett särskilt fokus på specialpedagogiska behov och förbättrade undervisningssituationer för alla elever genom utveckling av lärares kompetenser.

Holmqvist, M. (2020). Lesson study as a vehicle for improving SEND teachers´ teaching skillslänk till annan webbplats. International Journal for Lesson & Learning Studies 9(3), 193-202.

Senast uppdaterad 01 december 2020