Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer

Att använda indikatorer för att mäta likvärdighet i förskola och skola bidrar till att synliggöra brister och behov i utbildningssystemet. Den information som framkommer kan ge stöd för hur vi kan arbeta för ökad likvärdighet på alla nivåer. Men likvärdighet är en komplex företeelse och det är viktigt att fånga in olika aspekter, för att ge relevant och nödvändig information. Då kan likvärdighetsindikatorer bidra till att säkerställa skolans kompensatoriska uppdrag.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Vad är en likvärdighetsindikator?

Indikatorer är relevanta statistiska mått för att kartlägga läget eller ”hälsan” i utbildningsystemet, menar Skolverket i en rapport från 1999. Indikatorer kan användas för att kartlägga och analysera olika typer av regelbundet insamlad kvalitativ och kvantitativ data, skriver Skolverket i en senare rapport, framtagen 2004.

Ett försök att utveckla indikatorer för just likvärdighet presenteras i Mark Demeuses studie om likvärdighet i europeiska utbildningssystem, publicerad 2004. I denna studie beskrivs likvärdighetsindikatorer som trovärdig och beprövad statistisk information om likvärdighet, som kan presenteras i text, tabeller eller diagram. Indikatorerna skall fånga de villkor som forskning har framhållit som viktiga för att åstadkomma likvärdighet i skola och förskola.

Exempel på likvärdighetsindikatorer på nationell eller kommunal nivå kan vara andelen av budgeten som tilldelas utbildningssektorn, elevernas kunskaper i matematik eller elevernas uppfattningar om lärares pedagogiska stöd enligt PISA mätningar. Andra indikatorer kan till exempel vara andelen lärare och förskollärare med legitimation och behörighet för den undervisning de bedriver. Ett ytterligare exempel är indikatorer som relaterar till likvärdighetsaspekter, till exempel betydelsen av elevers socioekonomiska bakgrund och förutsättningar för deras kunskapsresultat.

Vad kan indikatorer för likvärdighet användas till?

Den statliga utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning från 2020 visar en ökning av familjebakgrundens och skoltillhörighetens betydelse för elevernas skolresultat. Detta hotar likvärdigheten i skolan. Därför är det av stor betydelse att kunna följa upp det kompensatoriska uppdraget med indikatorer som är relevanta för den svenska skolan.

Ett tidigare exempel ges i rapporten En Likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer, där man lyfter fram att indikatorer för likvärdighet kan användas som ett instrument för att analysera förskolans kompensatoriska uppgift i ett alltmer segregerat Sverige.

Man måste emellertid vara medveten om att varken en enskild indikator eller ett urval av indikatorer kan ge en fullständig bild av ett så komplext och mångsidigt fenomen som likvärdighet i utbildning. Indikatorer bör dessutom vara tillgängliga och begripliga för alla medborgare i samhället, därför bör de följas av beskrivningar om de mått de indikerar, enligt Demeuse.

Goda pedagogiska relationer som likvärdighetsindikator

Rapporten En Likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer lyfter fram att pedagogiska relationer är centrala mått för likvärdighet i den svenska förskolan, eftersom förskolans läroplan inte innehåller mål att mäta barns prestationer mot. Rapporten definierar pedagogiska relationer som möten och interaktioner mellan barn och förskolepersonal som tar form under en vanlig förskoledag.

Dessa pedagogiska relationer hänger intimt samman med både det pedagogiska innehållet och strategier för inkludering. Enligt denna rapport förutsätter goda pedagogiska relationer att förskolan arbetar aktivt för barnens och föräldrarnas inflytande i verksamheten. Förskolans kompensatoriska funktion kan inte förverkligas i förskolemiljöer där personalen fokuserar på barnens och föräldrarnas brister. Fokusering på brister i stället för kompetenser medför i synnerhet negativa konsekvenser för barn från socialt utsatta områden, barn från minoriteter eller barn med funktionsvariationer.

Även i skolan är goda pedagogiska relationer mellan elever och skolpersonal en förutsättning för att garantera likvärdighet. I detta avseende visar Skolinspektionens sammanställning av forskning om framgång i undervisning från 2010 att goda relationer mellan lärare och elever har stor betydelse för utveckling av framgångsrik undervisning där lärare även visar höga förväntningar på̊ samtliga elever.

Både framgångsrik undervisning och höga förväntningar bidrar i sin tur till att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling.

Skillnader mellan olika elevgrupper som likvärdighetsindikator

Likvärdighet handlar i grunden om att sträva efter att elevens skolframgång inte skall bero på familjebakgrund, bostadsort eller skoltillhörighet, enligt utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.

Om man utgår från detta likvärdighetsperspektiv blir skillnader i kunskaper mellan olika elevgrupper i skolan en mycket intressant indikator för likvärdighetsmätningar. Även Skolkommissionens slutbetänkande från 2015 påvisar att också små skillnader i kunskaper mellan elevgrupper påverkar förutsättningar för högre kunskapsresultat på nationell nivå.

Enligt en rapport publicerad av Skolverket 2012 kan följande indikatorer som tydliggör skillnader i kunskaper mellan olika elevgrupper användas för att visa på hur likvärdigt systemet är:

  • Indikatorer som mäter skillnader i elevernas resultat som registreras på klass-, skol-, kommun- eller nationell nivå̊.
  • Indikatorer som mäter skillnader i elevernas resultat i relation till elevernas socioekonomiska och utländska bakgrund.
  • Indikatorer som mäter skillnader i skolors elevsammansättning med avseende på̊ olika elevegenskaper så som socioekonomisk och utländsk bakgrund

Ett exempel på användning av denna typ av indikatorer är Skolverkets analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultat och skillnader mellan skolor, publicerad 2018.

Även internationella komparativa kunskapsmätningar som PISA, använder sig av olika typer av indikatorer för att kartlägga likvärdighet i de olika länderna som deltar i dessa mättningar. Majoriteten av de likvärdighetsindikatorerna som används i PISA bygger på ett socioekonomiskt index, baserat på frågor som eleverna får besvara. Enligt Skolverket 2018 kan denna typ av likvärdighetsindikatorer vara problematiska eftersom eleverna kan ha svårigheter att ange en exakt beskrivning om sin familjs socioekonomiska bakgrund.

Strukturella faktorer som likvärdighetsindikatorer

Indikatorer som visar på strukturella faktorer är också relevanta för att analysera skolsegregationens betydelse för likvärdighet. Kommunernas ekonomiska förutsättningar för att finansiera skoluppdraget, skolornas tillgång till behöriga lärare och skolpersonalens fortbildningsmöjligheter, är också relevanta indikatorer, enligt Slutbetänkande av 2015 års skolkommission.

Utredningen En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning visar även på en ökad spridning mellan skolornas kunskapsresultat och betydande skillnader i resurser per elev mellan kommuner.

För kartläggning av likvärdighet i förskolan lyfter Vetenskapsrådets rapport En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer fram följande strukturella indikatorer: Förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens, personaltäthet, barngruppernas storlek, personalomsättning, lön, planeringstid, fysisk miljö samt andel barn som förskolan når med sin verksamhet.

Ytterligare en indikator hänger samman med personalens utbildningsnivå (andel förskollärare) och personalens kompetensutveckling, i synnerhet med fokus på pedagogiska relationer och inkluderande pedagogik som de mest centrala strukturella indikatorerna för likvärdighet.

Hög personaltäthet och mindre barngrupper är i synnerhet gynnsamma faktorer när det gäller de yngsta barnen och för barnen från utsatta grupper enligt rapporten. Icke desto mindre visar denna studie att dessa positiva effekter förutsätter att förskolepersonalen har kunskap och kompetens i att kunna nyttja den höga personaltätheten på ett effektivt sätt.

Sist men inte minst visar denna rapport att tillgänglighet till förskola är en viktig strukturell indikator att iaktta. Eftersom ett lägre deltagande i förskolan påverkar förskolans kompensatoriska funktion negativt, rekommenderar rapporten en kartläggning av vilka barn som inte har förskoleplats och av vilka anledningar.

Samtidigt räcker det inte att bara mäta strukturella faktorer med olika likvärdighetsindikatorer. I detta avseende anger UNESCO:s rapport från 2018 att alla mätningar baserade på olika likvärdighetsindikatorer i sin tur bör leda till en rättvis omfördelning av lärare och resurser samt höjd kunskapsstandard för de mest utsatta grupperna.

Indikatorer som instrument för att följa likvärdighetsuppdraget

Indikatorer som representerar olika faktorer som påverkar likvärdighetsuppdraget är nödvändiga instrument för att uppmärksamma bristande likvärdighet i utbildning och samhälle. Samtidigt visar forskningen att likvärdighet är en komplex företeelse som inte kan mätas med stöd av ett litet urval indikatorer.

Indikatorer bör fånga in olika aspekter av likvärdighet inom utbildning allt från strukturella faktorer till pedagogiska lärandeprocesser. På detta sätt kan indikatorer ge relevant och nödvändig information för att säkerställa skolans kompensatoriska uppdrag i dagens segregerade samhälle.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson

Källor:

Arnesson D. (2016). PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar Länk till annan webbplats.. Akademiska avhandlingar i Pedagogiskt arbete. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå Universitet

Demeuse M. A Set of Equity Indicators of the European Education Systems: A synthesis Länk till annan webbplats.. I L. Moreno Herrera and G. Francia. Educational Policies. Implications for Equity, Equality and Equivalence, Örebro (Sweden): Örebro University, pp.44-57, 2004, Reports from the Department of Education.

Skolverket (1999). Ett nationellt indikatorsystem för barnomsorg och skola, 1999-08-13, dnr 98:2857.

Skolverket (2004). Redovisning av uppdrag att utreda och utveckla ett system för resultatinformation (U2003/2060/S), 2004-01-22, dnr 2003:2038.

Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Länk till annan webbplats. Rapport 374.

Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan Länk till annan webbplats.. Rapport 467.

Socialstyrelsen (2020). Indikatorer i nationella riktlinjer Länk till annan webbplats..

SOU 2017:35. Slutbetänkande av 2015 års skolkommission Länk till annan webbplats.. Stockholm 2017.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning Länk till annan webbplats.. Betänkande av Utredningen om en mer likvärdig skola.

UNESCO (2018). Handbook om Measuring Equity in Education Länk till annan webbplats..

Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikationer Länk till annan webbplats..

Publicerad 17 augusti 2020.