Litteraturläsning behöver vara både analytisk och personlig

Det är påtagliga skillnader i litteraturundervisningen i Sverige och Frankrike. Den svenska präglas av personlig läsning medan den franska är analytisk. För en mer produktiv litteraturundervisning borde länderna låna idéer av varandra.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Detta är en av Marita Johanssons slutsatser i avhandlingen Läsa, förstå, analysera. En komparativ studie om svenska och franska gymnasielevers litteraturreception av en narrativ text. Syftet med avhandlingen är att belysa hur litteraturundervisning på olika sätt påverkar elevers sätt att förhålla sig till en specifik skönlitterär text och vilka konsekvenser litteraturundervisningen kan sägas få för elevernas litterära tolkningar, förståelse och begreppshantering i vidare mening.

Det empiriska materialet är förhållandevis stort och består av dels 223 texter skrivna av gymnasieelever i Frankrike och Sverige, dels enkäter som inriktar sig mot elevernas läsbakgrund och läsvanor. Elevtexterna är analyser av novellen ”Bansheen” av Joyce Carol Oates och samlades in mellan 2011 och 2014 vid åtta gymnasieskolor på fem orter i Sverige och Frankrike.

Det autonoma förhållningssättet

Resultatet visar att den svenska litteraturundervisningen kännetecknas av individualism. Eleverna tillåts utveckla ett personligt förhållningssätt till den lästa texten oavsett om innehållet, stilistiska aspekter eller genren som sådan ska analyseras.

Johansson menar att resultatet kan tolkas som att de svenska elevtexterna innehåller en viss grad av autonomi och att eleverna genom undervisningen lär sig att våga ta ställning och uttrycka sina åsikter om skönlitterära texter. Samtidigt riskerar detta autonoma förhållningssätt att bli problematiskt om elevernas tolkningar inte har sin grund i den lästa texten. Exempelvis förekommer gissningar i högre grad i de svenska elevernas analyser istället för bokstavliga läsningar.

Den frihet de svenska eleverna utvecklar i relation till den lästa texten får bl.a. till följd att egna erfarenheter och den känslomässiga upplevelsen används till att associera bort ifrån den litterära texten. Ett ytterligare kännetecken för de svenska elevtexterna är att de innehåller ett vardagligt språk med få litteraturvetenskapliga begrepp. Enligt Johansson kan det förklaras av att när tyngdpunkten inte ligger på litterära aspekter blir den litterära begreppsapparaten mindre viktig.

Det analytiska förhållningsättet

Jämfört med den svenska litteraturundervisningen har den franska ett tydligt analytiska förhållningssätt. De franska eleverna gör litterär analys även när de får en öppet formulerad uppgift. Emellertid ges inget större utrymme för egna reflektioner utan den franska undervisningen präglas av att eleverna följer en uppsättning regler som används i analysen, vilket kan jämföras med de svenska eleverna som till viss del saknar regler att utgå ifrån.

Detta regelstyrda arbetssätt, där litteraturvetenskapliga begrepp har en central roll, medför att de franska elevtexterna generellt uppvisar en större distans än de svenska, vilket inte innebär ett avlägsnande från den lästa texten utan istället har eleverna ett mer neutralt och analytiskt förhållningssätt.

Didaktiska implikationer

Johansson diskuterar avslutningsvis en rad didaktiska implikationer i både svensk och fransk litteraturundervisning. Den franska teoridrivna litterära analysen bidrar inte nödvändigtvis till ökad litterär förståelse. Även om de franska elevtexterna ger uttryck för att eleverna utgår från olika litterära perspektiv finns flera exempel på när läsningen blir instrumentell och oreflekterad.

De svenska elevtexterna koncentrerar sig mindre på närläsning av den litterära texten utan den personliga analysen är i centrum. I båda länderna riskerar alltså eleverna på olika sätt att hamna i en naiv och ytlig läsning.

En betydelsefull fråga blir mot denna bakgrund att diskutera syftet med litteraturläsning i skolan. Den personliga och upplevelseinriktade läsningen brukar förknippas med läsning utanför skolan och är en viktig drivkraft för eleverna. Men litteraturläsning måste också förse eleverna med sådana nödvändiga analytiska redskap att de kan läsa och förstå olika typer av litterära texter. Här menar Johansson att den svenska och franska litteraturundervisningen med fördel kan låna idéer av varandra.

Text: Christoffer Dahl

Avhandlingen Läsa, förstå, analysera. En komparativ studie om svenska och franska gymnasielevers litteraturreception av en narrativ textlänk till annan webbplats

Litteraturtips

Avhandlingen Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålet i svenska och danska gymnasier.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019