Livshistorier verktyg för lärares professionella utveckling

Dokumenterade livshistorier och upplevelser som personer med funktionsnedsättningar väljer att dela med sig av kan bli ett verktyg för lärares professionella utveckling. I nästa steg kan materialet, tillsammans med lärares förändrade synsätt och större samverkan mellan kollegor, påverka den undervisning som de ska bedriva. Allt för att utveckla ett inkluderande klimat som välkomnar mångfald.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I en vetenskaplig artikel beskriver forskare från Cypern hur ett aktionsforskningsprojekt genomfördes på en grundskola. Projektet var en del av ett pågående, större projekt som syftar till att samla, analysera och katalogisera ”berättelser” från personer som har funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis handla om dokumentärer, intervjumaterial, tidningsartiklar, dagböcker, personliga websidor och foton.

Målgruppen är främst lärare som förväntas utveckla sin förståelse för mångfald och funktionsnedsättningar med stöd av olika teoretiska utgångspunkter. Lärare får konfrontera sina egna förutfattade meningar med de personliga upplevelser och erfarenheter som personer med funktionsnedsättningar har. Det skapar sedan möjligheter för dem att utveckla sina förutsättningar att bearbeta dessa frågor tillsammans med eleverna i undervisningen.

Professionellt utvecklingsprogram

Enligt författarna dominerar ett traditionellt specialpedagogiskt system i skolorna på Cypern. Olika lärarkategorier arbetar i undervisningsmiljöer som är skilda från varandra. När det gäller fortbildning deltar klasslärare och speciallärare i olika utbildningar. Speciallärarna förväntas välja de sammanhang som rör elever som går i specialklasser eller andra enheter som är segregerade från den ordinarie undervisningen och där funktionsnedsättningar står i fokus.

Det aktionsforskningsprojekt som beskrivs i studien, erbjöd ett tillfälle för ett gemensamt, skolbaserat program. Syftet var att möta lärarnas behov, erbjuda dem stöd varje vecka, uppmuntra samarbete mellan klass- och speciallärare, samt utveckla och förstärka professionell självständighet. I projektet samarbetade forskare, lärare och rektor.

Respekt för mångfald

Skolans övergripande mål för läsåret var ”Respekt för mångfald” och den lärargrupp som studien fokuserar, valde att arbeta med jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar. De senares egna erfarenheter och perspektiv samt en terminologi som de accepterade, blev utgångspunkten för lärarnas undervisning. Två olika skolämnen integrerades i projektet. En av utmaningarna för lärarna var att nå de ämnesspecifika målen och samtidigt nå det mål som handlade om ett jämlikt bemötande av personer med (eller utan) funktionsnedsättning. Lärarna lärde sig att lösa problem i undervisningspraktiken och de utvecklade sin förmåga att värdera nya angreppsätt.

Förändrat synsätt

Lärarna uttryckte sin förvåning över att personer med funktionsnedsättningar blir så missbedömda och marginaliserade på grund av sina begränsade funktioner. De framhöll att deras tidigare uppfattningar hade förändrats under arbetet. Den här insikten ledde till att de också blev bättre på att känna igen och identifiera elevernas missuppfattningar om funktionsnedsättningar. Lärarna upptäckte exempelvis att eleverna ofta hade en medicinsk förståelse, t.ex. att den som har en synskada är sjuk, känner sig ledsen och dålig. Undervisningen skapade möjligheter att vidga elevernas perspektiv och forma deras attityder.

En lärare som tidigare hade varit aktiv och drivande i välgörenhetsevenemang, utmanades i sina övertygelser. Hon uttryckte att projektet hade bidragit till ett kritiskt förhållningssätt och att hon nu med större försiktighet talade om personer med funktionsnedsättningar. Studiens resultat visar att lärarna utvecklade en förändrad syn på innebörden av funktionsnedsättningar, från att ha betraktat dem som ett rent medicinskt problem till att förstå dem som en social konstruktion och en fråga om mänskliga rättigheter.

Värdefullt samarbete

Lärarna uppskattade samarbetet som skedde på olika nivåer, det vill säga samarbete med lärarkollegor, med rektor och med forskare som också gav dem stöd och återkoppling. De betonade vikten av samverkan mellan klasslärare och speciallärare och hur detta kan bidra till att olika perspektiv kommer till ytan och ventileras. Även en större samverkan med rektor bidrog till deras professionella utveckling. Rektor skapade förutsättningar genom att inbjuda forskare till skolan, ordna seminarier, ändra scheman för personalen och visa öppenhet mot olika föreslagna initiativ.

Ökad medvetenhet

Enligt lärarna utvecklades deras kritiska tänkande genom forskarstödet och aktionsforskningsprocessen (planera, genomföra, observera och reflektera). Den feedback de fick på sina lektionsplaneringar gav dem också ett ökat självförtroende vid genomförandet av undervisningen.

En erfarenhet som lärarna lyfte fram var den ökade medvetenheten om språkets makt. Språket, som kan bygga upp, men även bryta ner negativa stereotypa föreställningar.

Författarna drar slutsatsen att lärares användning av ”berättelser” från personer med funktionsnedsättningar och ett arbetssätt som kännetecknas av samarbete, stöd och teoretisk förankring, kan vara ett framgångsrikt sätt att främja inkludering. Den genomförda studien pekar i den riktningen. Samtidigt betonar en av deltagarna att det inte räcker med tillfälliga insatser, eftersom man inte ser utvecklingen över tid. Det krävs ett systematiskt arbete för att förändra attityder.

Text: Gunvie Möllås

Källor:

Aktionsforskningsprojektet pågick under 8 månader och förutom rektor deltog 17 lärare, tillsammans med forskarna. Det analyserade datamaterialet som ligger till grund för den vetenskapliga artikeln avser en mindre lärargrupp som undervisade i år 4. Insamlingen av forskningsmaterial omfattar lektionsplaneringar, material till eleverna, forskarnas dagböcker och intervjuer som genomfördes i slutet av programmet.

Education for disability equality through disabled people´s life stories and narratives. Länk till annan webbplats.

Publicerad 10 oktober 2017.  Senast uppdaterad 07 oktober 2020.