Mål och betygskriterier inte alltid i fokus

Skolinspektionens rapport Betyg i gymnasieskolan 2011 granskar relationen mellan kursplanerna och lärarnas bedömningsunderlag på gymnasiet. De kurser som studeras är historia A, kemi A och svenska B. En övergripande slutsats som dras är att det bedömningsunderlag som finns gör det möjligt för eleven att visa upp relevanta kunskaper.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

De kriterier och mål som finns i läroplanen har alltså eleverna generellt sett möjligt att uppnå. Dock finns det undantag och en del lärare låter andra krav än de som finns i kursplanen styra bedömningen.

Det finns exempel på bedömningsunderlag som gör att eleverna inte ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav. I exempelvis svenska B får eleven inte alltid möjlighet att visa sina kunskaper inom litteratur och språkhistoria. I kemi har inte eleven alltid möjlighet att visa sin laborativa förmåga.

Även i historia finns det exempel på att elever inte ges möjlighet att visa att de uppnår alla kunskapskrav i kursplanen. Ett exempel på ett kunskapsområde vars bedömningsunderlag ibland är otillräckligt är källkritik.

Brister kan uppvägas

I rapporten framgår också att merparten av lärarna har ett bedömningsunderlag som präglas av ”likvärdighet, allsidighet och saklig värdering”. Samtidigt finns här viss variation mellan ämnena. I kemi präglas bedömningsunderlaget av en högre grad av samstämmighet, vilket i högre utsträckning säkerställer likvärdig bedömning, jämfört med underlagen för svenska och historia.

Betygskriterierna tolkas generellt sett korrekt, men undantag finns. Till exempel förekommer det att lärarna inte sätter VG eller MVG på grundval av att inte alla kriterier är uppfyllda. Principen här ska vara att om något av kriterierna inte är uppfyllda, kan mycket goda kunskaper inom ett annat område väga upp denna brist. En återkommande brist vid betygsättning är vidare att lärare väger in "sen inlämningstid" av uppgifter när betygen sätts.

Alla är inte tydliga

En stor del av lärarna ger eleverna fortlöpande information om hur olika uppgifter bedöms. Lärarna ger också eleverna information om hur de ska arbeta med sin egen kunskapsutveckling. Men samtidigt finns en grupp lärare som inte är tydliga i sin kommunikation med eleverna när det gäller hur olika uppgifter bedöms.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Skolinspektionens rapport Betyg i gymnasieskolan 2011 – En kvalitetsgranskning av betygssättning i Historia A, Kemi A och Svenska B Länk till annan webbplats.

Publicerad 03 januari 2012.  Senast uppdaterad 08 oktober 2020.