Många externa prov kan skada lärarprofessionens status

Om lärare i alltför hög grad låter andra konstruera summativa bedömningsuppgifter kan det på sikt underminera professionens status och bedömningskompetens.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Projektet The King´s Oxfordshire Summative Assessment Project (KOSAP) syftar till att hitta strategier för att utveckla lärares bedömningskompetens. Projektet har stor relevans för den svenska skolan som i dagsläget har en allt större andel externa test och prov.

I artikeln presenteras slutsatser från ett engelskt forskningsprojekt , KOSAP, som behandlar hur man kan utveckla och förbättra lärares summativa bedömningspraktiker. Projektet ville undersöka:

  • Hur en summativ bedömningspraktik kan utvecklas som har hög kvalitet och som accepteras av lärarna.
  • Hur lärare kan arbeta för att utveckla en positiv interaktion mellan summativ och formativ bedömning.

Förankring hos eleverna betydelsefull

I artikeln dras några generella slutsatser kring hur skolor och lärare bör arbeta för att utveckla bedömningsarbetet .

  • Lärare bör tillsammans med kollegor utveckla konkreta bedömningsuppgifter. I projektet såg lärarna att detta kollegiala arbete stimulerade framtagandet av olika former av bedömningsunderlag. Viktigt var också att lärarna faktiskt prövade sina uppgifter i den ordinarie undervisningen.
  • Implementering av nya slags bedömningsunderlag är viktigt. För att få legitimitet hos elever, kollegor och föräldrar för nya uppgifter är själva förankring hos eleverna betydelsefull. Läraren var i projektet tvungen att lägga stor möda på att förklara varför man tänkte använda sig av ett visst sätt att samla in kunskaper om eleverna. I implementeringsarbetet ingick också att se till att de medverkande skolorna följde samma riktlinjer, annars kunde kvalitén bli lidande.
  • Ett viktigt utvecklingsområde var arbetet med att inkludera portfoliobedömning i summativ bedömning. Eftersom inga bedömningsuppgifter i sig kan täcka samtliga kunskapsmål i kursplanen var ett systematisk dokumenterande av uppgifterna nödvändig.

Standardisering mellan skolor och lärare behövs

  • Lärare måste komma överens om tolkningar av kursplan och kunskapsmål. I projektet valde matematiklärarna t.ex. att bryta ner kriterier i underavdelningar för att underlätta förståelsen av kursplanen.
  • Projektet visade också att det är nödvändigt att hitta en standardisering mellan skolor och lärare. En professionell summativ bedömningspraktik kräver också att lärarna själva anordnar kollegiala träffar där man på olika sätt försöker nå konsensus kring gjorda värderingar av elevernas kunskaper.
  • Projektet ska ses som ett led i att utveckla och förbättra den professionsstyrda summativa bedömningen. En utgångspunkt var att de nationella testen på sikt kunde underminera lärares egen bedömningskompetens gällande just summativ bedömning. Tanken var också att lärarna genom ”återtagandet” av den summativa bedömningspraktiken på sikt skulle öka professionens status. Artikeln argumenterar för att den ökade kontrollen över bedömningen kan leda till en ökad lärarstatus. En delstudie från projektet finns presenterad i ( Författare och artikelnamn) och den finns presenterad på Skolverkets webbsida.

Text: Johan Samuelsson

Paul Black, Christine Harrison, Jeremy Hodgen, Bethan Marshall & Natasha Serret (2011): Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 18:4, 451-469

Information om projektet The King´s Oxfordshire Summative Assessment Projectlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019