Matriser leder till bättre elevprestationer

I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer. De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Forskarna Ernesto Panadero och Anders Jönsson visar i en forskningsöversikt om formativ användning av matriser att dessa kan stödja elevers lärande på flera sätt.

Forskarna var dels intresserade av på vilka sätt användning av matriser kan åstadkomma bättre elevprestationer och dels vilka faktorer som påverkar formativ matrisanvändning.

I studien ingick 21 studier från olika ämnen och stadier. I en del av studierna är faktiska prestationer undersökta medan andra studier baseras på elevuppfattningar. De vanligaste uppgifterna i de undersökta studierna var skrivuppgifter av essäkaraktär, projekt och muntliga presentationer. I översikten ges exempel på en bedömningsmatris för uppgiften ”Att skriva en sammanfattning”. I matrisen för denna uppgift fanns fem bedömningsaspekter och fyra kvalitativa nivåer.

Tydlighet och återkoppling

Forskarna fann att formativ användning av matriser kan bidra till att stärka elevernas prestationer på flera sätt. En faktor handlar om att de ökar transparensen genom att eleverna tydligt får reda på vad som förväntas av dem. När elever vet vad som förväntas av dem minskar deras oro eller ”prestationsångest” och de blir tryggare i sitt arbete med uppgiften.

Ytterligare en styrka med matriser är att de underlättar återkopplingsprocessen. Det blir det lättare för lärare att ge relevant återkoppling när matrisen används som utgångspunkt men det har också visat sig att matriser kan vara en hjälp för elever när de bearbetar återkopplingen.

Stärker självtillit och självreglering

Matriser kan öka elevers självtillit, d.v.s. föreställningen om den personliga kompetensen på ett givet område eller i en viss situation, vilket i tidigare studier har visat sig ha samband med goda prestationer.

Användning av matriser i arbetet med uppgifter har även visat sig stödja elevernas självreglerande förmåga. Det kan handla om att planera sitt arbete, att använda matrisen som ett stöd under arbetets gång och att göra egna bedömningar om arbetets kvalitet med utgångspunkt ifrån matrisen.

Matrisen visade sig också kunna användas av elever för att gå igenom och reflektera över uppgiften innan inlämning, som ett slags kontrollinstrument. Särskilt tydliga blir resultaten när matriser kombineras med andra strategier som stärker elevens självreglering. Det kan vara att arbeta med självbedömning eller att få se exempel på hur uppgiften kan lösas.

Betydelsefulla faktorer

Forskarna frågar sig vilka faktorer som kan tänkas påverka effekten av bedömningsmatriser. De konstaterar att matriserna tycks fungera bäst tillsammans med andra strategier som stärker självreglering. De kunde också se att den tid som matriserna var i bruk hade betydelse, särskilt för mindre barn krävdes en längre tids användning för att se resultat.

Forskarna kunde inte se några skillnader vad gäller olika ämnen. När det gäller skillnader mellan pojkar och flickor kunde skillnader skönjas i några studier där flickorna tycktes ha störst nytta av matriserna men där anser forskarna att mer forskning behövs för att kunna uttala sig mer bestämt.

Forskarna diskuterar den kritik som ibland riktas mot matriser för att de leder till ett instrumentellt förhållningssätt hos eleverna, att matriserna lockar elever att ”lägga sig på lägsta möjliga nivå”.  De menar att denna synpunkt behöver ställas emot resultat som visar att formativ bedömning särskilt tycks gynna lågpresterande elever. Ett angeläget område för vidare forskning som lyfts fram i studien är att jämföra matrisanvändning hos elever med olika inställning till lärande.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Panadero, E. & Jönsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A  review. Educational Research Review 9, s. 129-144.

Publicerad 09 mars 2016.  Senast uppdaterad 08 oktober 2020.