Medborgarskapsundervisning i otakt med samtiden

Ett av skolans generella uppdrag har varit att bidra till en medborgarutbildning. Ett förändrat samhälle förändrar också grunderna för hur vi ser på oss själva som medborgare och som nation. Det ger också utmaningar för skolans undervisning i och om medborgarskap.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Under 1900-talet har detta knutits till den egna nationen och särskilt från 2:a världskriget och framåt till demokratiska värden. Inte minst har de samhällsvetenskapliga ämnena getts en viktig roll för detta. Hur detta uppdrag och hur dessa ämnen påverkas när de nordiska länderna blir alltmer mångkulturella och världen alltmer globaliserad diskuteras i den nordiska antologin ”Skolen, Nasjonen og Medborgaren”.

Utgångspunkten är förändrade villkor för medborgarskapet

När samhället förändras på olika sätt förändras också villkoret för medborgarskapet. Med ökad invandring, en minskad eller förändrad status för nationalstaten och ett minskat medlemskap i politiska partier ändras också grunderna för hur exempelvis norrmän ser på sig själva som medborgare och som nation. Men skolämnena samhällskunskap och historia ska även fortsättningsvis ge kunskaper och färdigheter för att kunna förstå och utnyttja sitt medborgarskap och veta hur detta har förändrats över tiden. Att förändrade villkor för medborgarskapet också ger utmaningar för skolans undervisning i och om medborgarskap och att det finns både likheter och skillnader kring detta i de nordiska länderna tas som utgångspunkt i bokens elva kapitel. Här följer en kort beskrivning av två av dessa som inriktar sig på en övergripande nivå respektive gentemot ämnet samhällskunskap.

Undervisning för en nationell identitet i ett mångkulturellt och globaliserat samhälle

Frågor om det nationella är självklara att ta upp i undervisningen både ur ett allmänt medborgarskapsperspektiv och utifrån det medborgarskapsfostrande uppdraget i den svenska skolans styrdokument. Detta menar Carsten Ljunggren, professor i pedagogik med inriktning gentemot politisk socialisation. i kapitlet ”Nationell identitet – om medborgarutbildning i ett månkulturellt samhälle”. Men han pekar också på risken i att det nationella kan användas som en beskrivning av en motpol till det pluralistiska samhället, detta finns det flera internationella exempel på och tendenser till detta kan också skönjas i de nordiska ländernas skolpolitik och skoldebatt.

Ljunggren vill istället se en undervisning som tar upp vanor och traditioner och som gör det med utgångspunkt i olika kulturer för att beskriva och diskutera det nationella. Den egendefinierade individuella positionen är här lika viktig som majoritetskulturens och minoritetskulturers vanor, traditioner och värderingar. I Ljunggrens idealklassrum föregår ett ”överläggande” kring normer där resultatet kan bli en konsensus såväl som att debatten måste fortsätta eller en fortsatt och kvarstående oenighet.

Samhällskunskap som ett nationellt och globalt ämne?

Att få verktyg för att förstå den värld vi lever i och för att kunna delta i samhällslivet är, och har länge varit, ett av de viktigaste målen för ämnet samhällskunskap. I likhet med övriga samhällsvetenskapliga ämnen har undervisningen om detta skett i en nationell kontext och tradition. I kapitlet ”Samfunnskunskap – eit nasjonalt fag i ei globalisert verd?” ger statsvetaren och samhällskunskapsdidaktikern Kjetil Börhaug argument för att den globaliserade världen med världsomspännande strukturer för politiska, ekonomiska och många andra processer utmanar den givna centreringen kring nationalstaten när samhällskunskapens mål ska uppnås.

Via en analys av norska läroböcker i samhällskunskap för grundskolan drar Börhaug slutsatsen att även om det finns vissa inslag av internationella och mellanstatliga processer i läroböckerna så är förståelsen i dessa böcker för samhällelig styrning och samhälleligt deltagande i grunden nationell. Börhaugs grundläggande slutsats och förslag till förändring är att samhällskunskapsämnet är i behov av nytänkande om undervisningen ska ha ett tydligare samband med det samhälle vi lever i.

Text: Anders Broman

*Förståelse av ”medborgarskap” utgår från en tredelning i olika dimensioner: rättighetsdimension, deltagandedimension och identitetsdimension. Den första dimensionen innehåller det juridiska medan de två andra dimensionerna innehåller individernas agerande, känslor och förhållningssätt gentemot dels det juridiska och dels gentemot övriga medborgare. Till exempel kan de demokratiska rättigheterna bara fungera om en majoritet också uppfattar att detta innebär skyldigheter i hur vi beter oss både i förhållande till samhällets institutioner och till andra individer.

Trond Solhaug, Kjetil Börhaug, Ola Svein Stugu, Ove Kr. Haugalökken (red.) Skolen, Nasjonen og Medborgaren (2012) Trondheim: Tapir Akademisk Forlag

Senast uppdaterad 20 mars 2019