Mediernas naturvetenskap intressantare än skolans

Eleverna är intresserade av naturvetenskap men deras intresse stämmer inte med vad som tas upp i skolan. Skolan missar på så sätt en del av sitt bildningsuppdrag. Media är däremot bättre på att fånga upp elevernas intressen och erfarenheter.

Många oroar sig för att elever inte är intresserade av naturvetenskap. Det stämmer inte riktigt visar Anders Jidesjö vid Linköpings universitet i sin avhandling. Elever är ofta intresserade av den naturvetenskap som visas i medierna, till exempel populärvetenskapliga tv-program. Elever bryr sig om de delar som de kan se har betydelse för samhället.

Jidesjö menar att “elevers intresse för naturvetenskap” är en alldeles för bred term. Man måste ta hänsyn till vilket innehåll det handlar om. Exempel på områden intressanta för elever är hälsa, medicin och miljö. Exakt vilket innehåll som elever är intresserade av skiljer sig mellan åldrar, och mellan flickor och pojkar.

Medier av olika slag är en allt viktigare kanal för elevers möte med naturvetenskap. När eleven tar till sig naturvetenskap genom medier utanför skolan har de ingen kontakt med experterna, vilket de har i skolan. Därför blir det viktigt för eleverna att prata om och tolka innehållet med andra i sin närhet. På så sätt kan eleven koppla budskapet mer till vardagen. Medierna tar upp sådant som ligger nära elevers vardag, och lägger fram det så att det väcker nyfikenhet och känslor.

Lära av mediernas sätt att väcka intresse

En orsak till skillnaden i intresse för naturvetenskap i skolan och utanför skolan är det sätt som naturvetenskapen presenteras på, enligt Anders Jidesjö. Han menar att skolan kan lära av hur medier hanterar naturvetenskap.

Till exempel visar forskning att erfarenheter är viktiga när elever lär sig. Lärare skulle kunna använda mediernas sätt att hantera innehållet för att koppla det mer till elevers tidigare erfarenheter. Det är också bra för lärandet att koppla innehållet till aktuella problem, så att eleven reflekterar kring kunskaperna. Därmed inte sagt att lärare ska gå helt på mediernas linje.

– Det handlar snarare om att hjälpa individer att utveckla en kritisk hållning till hur man möter naturvetenskapligt innehåll i medier utanför skolan, menar Anders Jidesjö.

Resultaten i avhandlingen bygger på det internationella projektet Relevance of Science Education (ROSE). Syftet med ROSE är att forska om attityder, intresse och erfarenhet kring naturvetenskap och teknik hos elever i årskurs nio. Anders Jidesjö är en av forskarna som organiserat och genomfört den svenska delen av undersökningen. Det var 750 elever från 29 skolor fick fylla i en enkät kring sina intressen och attityder. Dessutom fick 110 lärare svara på frågor om sin undervisning.

Lärare vet vad eleverna vill lära sig

Anders Jidesjö kom också fram till att lärare vet vilket naturvetenskapligt innehåll elever vill lära sig. Trots det ändras inte innehållet i skolans naturvetenskap. Den naturvetenskap som elever möter i skolan passar bättre ihop med intressena hos de elever som vill läsa vidare. Om skolan anpassade sig efter fler elevers intressen skulle den kunna bidra mer till naturvetenskaplig bildning hos befolkningen.

– Grundläggande utbildning handlar om att förbereda individer för samhällslivet, och de flesta kommer att möta naturvetenskap och teknik genom medierna i sina liv. Då bör sådan träning ingå i den grundläggande utbildningen, anser Anders Jidesjö.

Text: Gunnar Höst

Källor:

Avhandlingen En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap Länk till annan webbplats.

Artikeln Science for all or science for some Länk till annan webbplats.

Artikeln Science in society or science in school Länk till annan webbplats.

Artikeln Different content orientations in science and technology Länk till annan webbplats.