Mer ämnesuppdelning i SO och NO på mellanstadiet

Ämnesuppdelad undervisning och betygssättning dominerar framför ämnesövergripande undervisning och sammanfattande betyg i SO och NO på mellanstadiet. Det visar en studie om undervisningsformer och betygssättning.

Studien från Umeå universitet visar att det i drygt 40 procent av skolorna förekommer både ämnesuppdelad och ämnesövergripande undervisning. I många av skolorna sker inget ämnesövergripande arbete i SO och NO trots att eleverna enligt Lgr11 ska ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande under sin grundskoletid, och att SO- och NO-ämnenas innehåll i flera fall ger goda möjligheter till detta.

I samhällsorienterande (SO) och naturorienterande (NO) ämnen har ämnesövergripande undervisning varit vanlig i årskurs 4–6 sedan grundskolans tillkomst. I tidigare läroplaner har vikten av ämnesövergripande arbete betonats och det har varit vanligt med sammanfattande betyg inom även blocken i årskurs 7–9.

Mindre fokus på ämnesövergripande arbete i Lgr11

Kursplanerna för SO och NO i Lgr11 har ett tydligare ämnesinnehåll än tidigare kursplaner. De kunskapskrav som används för betygssättning i årskurs 6 är framskrivna för de enskilda ämnena till skillnad från i Lpo94 där det både fanns övergripande mål för ämnesblocken och mål för de ingående ämnena. Enligt Lgr11 kan dock rektor besluta att sammanfattande betyg ges i NO och SO om undervisningen huvudsakligen har genomförts ämnesövergripande.

De argument som brukar lyftas fram för ämnesuppdelning är att varje ämne har en egen forskningsbakgrund och att ämnesinnehållet blir tydligare för eleverna om ämnena undervisas åtskilda. Betygssättning i enskilda ämnen beskrivs också som mer komplicerad om undervisningen skett ämnesövergripande.

Argument för ämnesövergripande undervisning är att eleverna får en ökad helhetsförståelse när stoff från de olika ämnena knyts ihop, exempelvis i teman. Tidigare forskning har även visat att ämnesövergripande arbete kan ge ökad motivation och skapa engagemang hos eleverna.

Lgr11 har inneburit en utveckling mot en mer ämnescentrerad och resultatfokuserad läroplan. Mot denna bakgrund genomfördes studien med syfte att undersöka, analysera och jämföra i vilken utsträckning undervisning i år 4–6 och betygssättning i år 6 i SO och NO sker ämnesövergripande och med sammanfattande betyg.

Studien genomfördes genom att en enkät skickades till rektorer för ca 2 400 skolor för årskurserna 4–6 under läsåret 2017/18. En bortfallsanalys gjordes som visade att de 113 svar som inkommit kan betraktas som ett representativt stickprov. Skolorna delades upp i 21 små, 58 medelstora och 34 stora skolor. Enkäten innehöll 13 kortsvarsfrågor och fyra öppna frågor.

Förändring mellan årskurs 5 och 6

Bedömningsreformer har visat sig vara ett kraftfullt sätt att styra utbildning eftersom spelregler för bedömning påverkar både planering och genomförande av undervisningen. Tidigare forskning som är genomförd efter att Lgr11 infördes tyder på att undervisningen på mellanstadiet förändras mellan årskurs 5 och årskurs 6 där det blir en tydligare ämnesuppdelning i årskurs 6 med en mer styrd undervisning. Styrdokumenten får en viktigare roll för klassrumspraktiken, exempelvis genom att lärare hänvisar mer till kunskapskrav och centralt innehåll. Även lärares dokumentation av resultaten ökar mellan årskurserna.

Mer ämnesövergripande undervisning i små skolor

Endast i 15 procent av skolorna sker undervisningen inom blocken helt ämnesövergripande medan den sker helt ämnesuppdelad hos drygt 40 procent av skolorna. Tre av fyra skolor sätter ämnesuppdelade betyg. Ämnesuppdelad undervisning och betygssättning dominerar således i årskurs 4–6 följt av en blandning av ämnesuppdelad och ämnesövergripande undervisning.

Ämnesövergripande undervisning och sammanfattande betyg är vanligare på små skolor. Detta kan bero på att åldersblandad undervisning är vanligare i små skolor eller att det är en och samma lärare som undervisar i både SO och NO och det därmed finns en större flexibilitet ifråga om exempelvis schemaläggning. Studien visade små skillnader mellan NO och SO, skolorna tycks arbeta likartat mellan de två blocken i detta avseende.

När rektorerna tillfrågades om hur undervisningen bedrevs var det vanligaste svaret att det varierade periodvis under läsåret om arbetet bedrevs ämnesövergripande eller ämnesuppdelat. Andra uppfattningar var att ämnesövergripande arbete skedde i form av tema-arbete eller att det ägde rum när kunskapskraven liknade varandra tillräckligt mycket mellan ämnena. Det framkommer också i svar från några av rektorerna att ämnesövergripande arbete genomförs i årskurs 4 och 5 medan ämnena är uppdelade i årskurs 6.

Anpassning till årskurs 7-9

När det gällde betygssättning menar flera rektorer att de anpassar sig till hur betygssättning sker i år 7–9 där det inte längre finns möjlighet att sätta sammanfattande betyg. Det framkom uppfattningar om att det är mer rättvisande med ämnesbetyg eftersom eleverna kan vara olika starka i ämnena men även uppfattningen att eleverna bedöms på likartade förmågor och att det därmed är rimligt med sammanfattande betyg.

Författarna lyfter i sin diskussion fram att 27 skolor inte arbetar ämnesövergripande överhuvudtaget, trots läroplanens intentioner. Detta behöver givetvis inte betyda att eleverna inte får arbeta ämnesövergripande under sin grundskoletid, men ger ändå en inblick i att det förmodligen har blivit mer ovanligt i SO och NO på mellanstadiet. De kommentarer som ges i enkäten indikerar att införandet av betygssättning i årskurs 6 och det faktum att kunskapskraven är framskrivna i de enskilda ämnena är förklaringen till detta.

Text: Agneta Grönlund

Olovsson, TG. Näsström, G. (2018). Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4-6 i svensk grundskola i SO- och NO-ämnena. Länk till annan webbplats. Nordidactica 3018:4.

Olovsson, TG. (2015). Det kontrollera(n)de klassrummet. Bedömningsprocessen i svensk grundskolepraktik i relation till införandet av nationella skolreformer. Länk till annan webbplats. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Olovsson, TG. (2017). Betygens införande i årskurs 6. I A. Hult & A. Olofsson (Red.), Utvärdering och bedömning i skolan (s. 170–184). Stockholm: Natur & Kultur.