Metaforer kan bidra till förklaring av abstrakt innehåll

Metaforer är vanliga i undervisning och kan hjälpa elever att förstå ett abstrakt naturvetenskapligt innehåll. En ny studie undersöker hur elever själva använder metaforer för att förklara kroppens näringsupptag. Resultaten visar att många metaforer jämför näringsupptaget med ett logistiksystem.

Metaforen ”matsmältning” ger en bild av hur maten finfördelas allt mer så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen. Men bilden är delvis fel eftersom smältning inte innehåller någon kemisk omvandling, något som är grundläggande för att förstå näringsupptaget.

Grunden för metaforer är att jämföra två områden, för att på så sätt utnyttja elevers kunskap inom ett område för att lättare kunna förstå ett annat område. Metaforer är vanliga i undervisning och kan hjälpa elever att förstå ett naturvetenskapligt innehåll, men som exemplet med matsmältning visar finns det också nackdelar. Därför är det viktigt att veta mer om hur elever själva använder metaforer inom olika områden.

Ett sådant område är just näringsupptaget, en biologisk process med många steg som dels inte går att se och dels involverar många delar av kroppen. Forskaren Alma Jahic Pettersson vid Linköpings universitet och hennes medförfattare undersökte därför metaforer i elevers svar på en fråga om näringsupptag i det nationella provet i biologi.

Resultaten visar att elever ofta använde metaforer i sina svar, inte minst sådana som handlar om logistik. Forskarna visar också att metaforer som ger mänskliga egenskaper till celler och kroppsdelar kan vara svåra att upptäcka.

Elever jämför näringsupptag med logistik

Forskarna analyserade totalt 123 elevers svar på en fråga i ett nationellt prov i biologi. De fick svaren från ett slumpmässigt urval som tidigare samlats in av det universitet där testet utvecklats för att se om det fungerade som tänkt. Uppgiften som eleverna svarat på var: ”Hjärnan behöver näring för att kunna fungera. Förklara hur det går till när näringen transporteras från tunntarmen till hjärnan.” Forskarna hittade totalt cirka 160 metaforiska uttryck i elevernas svar, och de allra flesta provsvar innehöll åtminstone en metafor.

En närmare analys av metaforerna visade att det finns grupper av metaforer som hör samman i elevernas svar. Det innebär att de olika metaforerna i en grupp anknyter till samma område, där den vanligaste gruppen av metaforer var de som anknyter till ”transport”. Exempel på sådana metaforer (metaforen i kursivt) var ”Blodet tar med sig socker och kolhydrater så att det kan användas som bränsle för hjärnan”. Andra ord som kunde kopplas till transport var till exempel ”färdas”, ”skicka” och ”gå”.

Att så många metaforer kunde kopplas till transport är egentligen inte konstigt, enligt forskarna, med tanke på att ordet transport finns med i själva uppgiften. Men de såg också att gruppen av transportmetaforer kunde föras samman med andra grupper till en övergripande grundmetafor, nämligen att se näringsupptaget som ett logistiksystem. Förutom ”transport” så ingick även grupper av metaforer som handlar om ”sortering”, ”lagring” respektive ”avfallshantering” i den övergripande metaforen.

Sortering kunde till exempel uttryckas som att näringen ”delas upp” av små blodkärl, eller att hjärnan ”fördelar” näringen till olika kroppsdelar. Lagring som del av näringsupptaget kunde uttryckas som att fett ”lagras” i tunntarmens vägg eller att blodkärlen ”samlar” näring. Avfallshantering handlade till exempel om att tunntarmen ”tar bort all näring och allt avfall”.

Metaforer kan ha olika roller i elevers svar

För att få en mer detaljerad bild av metaforerna i elevernas svar använde forskarna en metod från lingvistiken. Metoden går ut på att ta reda på hur en mening fyller tre olika funktioner. Den första funktionen rör processen; vad är det som händer i meningen? Exempel på processer kan vara att något sker, att någon kommunicerar något eller att någon uppfattar något.

Den andra funktionen handlar om deltagarna; vem eller vad är inblandade i processen? Den tredje funktionen, slutligen, rör omständigheterna kring processen; var, när, hur och varför sker processen?

Denna analys gjorde att forskarna för varje mening kunde se i vilken funktion som det metaforiska innehållet låg. Resultaten visar att metaforen kan ligga i alla de tre funktionerna. Till exempel är det processen som innehåller metaforen när elever uttrycker att ”kroppen vill ha näring för att fungera”, eftersom att vilja något är en mental process.

Även deltagarna i en mening kan vara metaforiska, som till exempel när elever skriver att ”näringsämnen tar blodhissen upp till hjärnan”, där blodhissen är en av deltagarna i meningen (den andra är näringsämnen). Slutligen kan även omständigheterna vara metaforiska, exempelvis när elever säger att syre och näring färdas ”i en tunnelbana” till hjärnan.

Enligt Alma Jahic Pettersson bidrog metoden som forskarna använde till att de även kunde få syn på metaforer som inte är så uppenbara, som exempelvis ”näringen skickas till hjärnan som sedan fördelar den till t ex våra händer”. Metoden bidrog också till en mer detaljerad bild av elevernas användning av metaforer genom att tydliggöra de olika grupperna av metaforer.

– Genom att synliggöra dessa uttryck så kan vår studie förhoppningsvis bidra till en mer medveten användning av metaforiska uttryck i skolan, säger Alma Jahic Pettersson.

Liknelse med människor kan leda fel

Forskarna var särskilt intresserade av en typ av metaforer som kallas antropomorfismer, vilket innebär att något icke-mänskligt beskrivs med mänskliga egenskaper. Sådana metaforer kan ibland vara lätta att se, till exempel ”en glad hjärna”, där en del av kroppen tillskrivs en känsla.

I många fall i studien var det mindre uppenbart. Då var det ofta rollen som en deltagare har i en mening som avslöjar att det är en antropomorfism. I meningen ”Blodet transporterar all näring till hjärnan” så har blodet rollen av en aktör som transporterar något. Denna roll förutsätter en förmåga att aktivt handla, vilket forskarna tolkar som en antropomorfism trots att meningen inte nämner några tydliga mänskliga egenskaper.

Forskarna kunde inte avgöra om elevernas användning av antropomorfismer var ett sätt att förmedla den vetenskapliga förklaringen till hur näring tas upp av kroppen, eller om eleverna faktiskt uppfattade de antropomorfa uttrycken som bokstavligt sanna.

Trots detta menar Alma Jahic Pettersson att metaforer kan ha en viktig roll i lärandet, inte minst som ett steg på vägen i elevernas utveckling av ett naturvetenskapligt språk. De metaforiska uttrycken kan bli ett sätt att skapa mening om de naturvetenskapliga processerna. Hon hoppas att studiens resultat kan ge lärare stöd i sin användning av metaforiska uttryck och hjälpa dem att explicit diskutera metaforer med eleverna.

– Genom att diskutera vad de metaforiska uttrycken tydliggör och vad de eventuellt inte täcker så får eleverna brottas med de naturvetenskapliga förklaringarn. Dessa förklaringar kan de sedan sätta i relation till de metaforiska uttrycken, säger Alma Jahic Pettersson.

Text: Gunnar Höst

Jahic Pettersson, A., Danielsson, K., & Rundgren, C. J. (2020). ‘Traveling nutrients’: how students use metaphorical language to describe digestion and nutritional uptake Länk till annan webbplats.. International Journal of Science Education, 42(8), 1281-1301.