Modersmålsundervisning viktigt för flerspråkiga elever

Elever som deltagit i modersmålsundervisning i somaliska presterar bättre på uppgifter av läsförståelse på somaliska än somalisktalande elever som inte deltagit i modersmålsundervisning. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Stockholms universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Dessutom fann forskarna ett positivt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras läsförståelse på svenska likväl som med deras skolresultat i form av betyg.

Trots att Sverige internationellt sett har ett starkt lagstadgat stöd för modersmålsundervisning debatteras ofta ämnets existensberättigande. Vissa ifrågasätter skolans ansvar för elevers bevarande och utveckling av de så kallade modersmålen. Andra hävdar att modersmålsundervisning, med tanke på den begränsade undervisningstiden (ca 1 timme/veckan för berättigade elever) knappast kan ha någon effekt på elevernas lärande. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Stockholms universitet undersökte Christina Hedman och Natalia Ganuza modersmålsundervisningens roll för elevers utveckling av språk- och läsfärdigheter i ”modersmålet” och i svenska. Resultaten, som bland annat redovisas i en artikel i tidskriften Applied Linguistics, är ett välkommet kunskapsunderlag i den aktuella samhällsdebatten.

I projektet undersöktes sambandet mellan elevernas deltagande i modersmålsundervisning och deras resultat på ett antal tester av ordförråd och läsning på modersmålet och på svenska. Deltagare i projektet var 120 elever i årskurs 1-6, som talar somaliska och svenska. De flesta av dem var födda och uppvuxna i Sverige, eller hade kommit till Sverige i tidig ålder. Nästan alla hade fått hela sin skolgång på svenska. I projektet jämfördes resultaten för de elever som regelbundet hade deltagit i skolans modersmålsundervisning i somaliska med resultaten för de elever som inte hade gjort det.

Positiv effekt av deltagande i modersmålsundervisning

De övergripande resultaten visar att de elever som hade deltagit i skolans modersmålsundervisning presterade genomgående bättre på de somaliska testerna av ordförråd och läsförståelse jämfört med de elever som inte hade deltagit i modersmålsundervisningen, eller som endast deltagit en kortare tid. Dessutom visade resultaten att ju fler år som eleverna hade deltagit i modersmålsundervisning desto bättre presterade de.

I studien mättes ordförrådets bredd, det vill säga hur många ord eleverna kan. Likaså mättes ordförrådets djup, det vill säga hur mycket de kan om orden och om relationerna mellan dem (t.ex. motsatsord, synonymer och överordnade begrepp). Elevernas läsförmåga mättes dels genom ett test av förmågan att avkoda enskilda ord och dels genom ett test av förståelse vid läsning av enskilda meningar. Alla tester genomfördes på både somaliska och på svenska, men vid två olika tillfällen.

Forskarna kontrollerade att de positiva sambanden inte berodde på andra möjliga påverkansfaktorer såsom deltagarnas kronologiska ålder, hur många år de hade bott i Sverige eller hur ofta och hur mycket de talar, läser och skriver somaliska och svenska. Efter kontrollen visade det sig att antalet år som eleverna hade deltagit i modersmålsundervisning framförallt var avgörande för deras prestation på testet av läsförståelse på somaliska.

Dessutom visade resultaten att de elever som fick höga resultat på somaliska ofta fick högre resultat även på svenska. Detta antyder att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan elevernas färdigheter i somaliska och deras färdigheter i svenska, vilket stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Läsförståelse på somaliska betydelsefullt för elevernas skolresultat

I en senare delstudie, som publiceras i början av nästa år, har forskarna utforskat sambandet mellan de somalisk–svensktalande elevernas läsförståelse på somaliska och deras skolresultat i form av betyg. Jämförelsen har gjorts för 36 av de 120 elever som ingick i den tidigare studien. Samtliga av dessa elever gick i en och samma skola och de hade alla deltagit i modersmålsundervisning i somaliska i flera år.

Resultaten visar att det finns ett positivt statistiskt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras betyg i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik. Det finns också ett statistiskt signifikant positivt samband mellan elevernas läsförståelse på somaliska och deras övergripande skolresultat, baserat på betyg i fjorton olika ämnen i slutet av årskurs 6 eller 7. Sambandet mellan elevernas läsförståelse på somaliska hade ett starkare samband med deras skolresultat än vad deras läsförståelse på svenska visade sig ha. För deras läsförståelse på svenska fanns till exempel inte något statistiskt säkerhetsställt samband varken med deras betyg i modersmål eller med deras övergripande skolresultat.

Modersmålsundervisningens viktiga roll även när eleverna kan svenska

Enligt Hedman och Ganuza är forskningsresultaten anmärkningsvärda då många tidigare har hävdat att den starkt begränsade undervisningstiden gör att modersmålsundervisningen knappast kan leda till någon positiv effekt vare sig för elevernas färdigheter i modersmålet eller i svenska.

Resultaten från projektet är också särskilt intressanta då de rör elever som till största delen är födda och uppvuxna i Sverige. Eleverna rapporterade att de använder både somaliska och svenska i sin vardag, men för de flesta dominerar svenskan under skoltid och i interaktion med syskon och vänner. Resultaten från de båda delstudierna/artiklarna belyser därmed vikten av att flerspråkiga elever, även när de har tillbringat merparten av sitt liv i Sverige och ser svenska som sitt (eller ett av sina) starkaste språk, får möjligheten att utveckla läsfärdigheter i modersmålet jämte läsfärdigheter i svenska. Det senare är något som modersmålsundervisningen kan erbjuda. Inom ramen för forskningsprojektet har forskarna intervjuat en rad modersmålslärare och observerat lektioner i modersmål. Något som var tydligt utifrån materialet var att lärarna ofta prioriterade och ägnade stor del av undervisningstiden just åt att stärka elevernas läsning på modersmålet.

En fråga som kvarstår, menar forskarna, är vilken betydelse modersmålsundervisningen skulle kunna få för elevernas språk- och kunskapsutveckling om ämnet gavs bättre förutsättningar än idag, till exempel när det gäller undervisningstid, ämnets organisation och synlighet och modersmålslärarnas möjligheter till utbildning och fortbildning.

Text: Natalia Ganuza

Källor

Ganuza, N. & Hedman, C. (under utgivning). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Antagen för publikation i tidskriften Nordand 1/2018.

Artikeln the Impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracylänk till annan webbplats

Artikeln struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Swedenlänk till annan webbplats

Tips på vidare läsning om modersmålsundervisning i svensk kontext:

Bylund, E. & Díaz, M. (2012). The effects of heritage language instruction on first language proficiency. A psycholinguistic perspective. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism 15: 593–609.

Ganuza, N. & Hedman, C. (under utgivning). Modersmålsundervisning – möjligheter och utmaningar. I: T. Otterup & G. Kästen-Ebeling (red.). En god fortsättning. Lund: Studentlitteratur.

Hedman, C. (under utgivning). Läsförståelse med flera språk som resurs. Läslyftet: Tidig läsundervisning riktad mot lärare i F-3. Stockholm: Skolverket.

Artikeln Flerspråkighet: en forskningsöversikt.länk till annan webbplats

Artikeln Developing multilingual literacies in Sweden and Australialänk till annan webbplats

 

Senast uppdaterad 20 mars 2019