När orden sätter käppar i hjulen

Ordförbindelser som sätter färg på språket sätter käppar i hjulen för unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Det beror på att det finns många sätt att uttrycka sig grammatiskt korrekt ett språk, men långt ifrån alla accepteras som naturliga uttryckssätt av infödda talare. Det visar Julia Prentice i sin avhandling "Rakt på sak".

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Julia Prentice skriver i sin avhandling om hur ungdomar som lever i flerspråkiga miljöer använder sig av ordförbindelser och vanliga uttryck. Med dessa avser Julia Prentice en följd av ord som inte kan kombineras hur som helst, exempelvis "att lägga korten på bordet" och "köra fast". Tidigare forskning har visat att man har större förmåga att avgöra om en fras är korrekt återgiven om det är på det egna modersmålet. Andraspråkstalare som befinner sig på en nivå som inte är så avancerad har svårare att avgöra vilka ordförbindelser som känns naturliga i andraspråket. Forskning visar också att startåldern för att lära ett andraspråk är avgörande för behärskning av fraser och utryck.

Avhandlingen består av tre studier. Två av dessa tar sin utgångspunkt i projektet Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer (SUF). I projektet deltog 222 elever från åtta gymnasieklasser i tre storstäder, Göteborg, Malmö och Stockholm.

”Skriva rakt på pucken”

Den ena är en jämförelse mellan SUF-projektet, Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött och ett standardspråkligt referensmaterial avseende användning av fraser. Khemiri använder medvetet kontamination, sammanblandning, av flera fraser exempelvis "skriva rakt på pucken" som är en sammandragning av "skriva rakt på sak" och "raka puckar".

Den andra är en studie som Julia Prentice genom fört tillsammans med Emma Sköldberg. Den beskriver hur ungdomar använder olika figurativa ordförbindelser exempelvis "strö salt i såren" i text och hur de kan förändras i språkbruket. Exemplet ovan har förändrats i uppsatser till "strö salt i öppna sår" och "strö ett par kilo salt i såren". Materialet består av 175 uppsatser skrivna i samband med nationella prov. Ett intressant resultat är den stora variation av bildliga tankar som eleverna väljer att utgå ifrån i skapandet av nya metaforiska ordförbindelser. De lägger, till exempel "sitt ångestfyllda ungdomsliv på hyllan" eller tuggar nagelband likt "Musse Pigg och Kalle Anka på husvagnssemester" när ”problemen bara staplar upp sig", man "sjunker ned allt djupare i träsket av oklarheter" och "framtiden hänger på en lös tråd".

Synliggöra fraser som vållar problem

Den tredje studien handlar om att synliggöra de fraser som vållar eleverna problem. 185 ungdomar har besvarat en enkät. Eleverna skulle bland annat förklara vad ett uttryck betyder utifrån fyra valmöjligheter exempelvis
uppgift 5

hålla huvudet högt

a) gå upprätt
b) se ner på andra människor
c) behålla sin stolthet
d) Inget av uttrycken stämmer, uttrycket betyder följande...

Eleverna skulle även ange vad som saknas i några givna uttryck och fraser exempelvis uppgift 1

1) När jag misslyckas försöker jag alltid att hålla_______________ uppe och inte deppa i onödan.

Studierna visar att personer med svenska som modersmål använder fler konventionaliserade fraser som köra fast än personer med svenska som andraspråk. Den visar också att personer med svenska som andraspråk gör fler avvikelser från fraserna. Man skulle kunna säga att de är mer språkligt kreativa. Åldern är avgörande för när personen började prata svenska, det vill säga att ju senare i livet personen kom till Sverige desto svårare har hon/han att lära sig använda fraserna enligt gällande mönster. Studie tre visar att sammanblandningar av fraser kan vara av semantiska och formella associationer mellan orden i fraserna.

Vad är de mest betydelsefulla resultaten och varför?

- Jag skulle kort kunna säga att ordförbindelser som sätter färg på språket sätter käppar i hjulen för unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Det beror på att det finns många sätt att uttrycka sig grammatiskt korrekt ett språk, men långt ifrån alla accepteras som naturliga uttryckssätt av infödda talare.

- Ett idiomatiskt, det vill säga inföddlikt, språkbruk kännetecknas bland annat av användningen av konventionaliserade uttryck. Dessa uttryck är ofta språkspecifika. Inom andraspråksforskning har man visat att svårigheter att använda konventionaliserade uttryck på ett idiomatiskt sätt kvarstår även för inlärare på avancerad nivå. Dessutom är konventionaliserade uttryck som på rak arm, hålla någon i schack eller lyckligt ovetande inte så lätta eller kanske till och med omöjliga att härledbar utifrån de ingående ordens betydelser.

– Min studie bekräftar tidigare forskning som visat att modersmålstalare använder tydligt fler konventionaliserade uttryck än andraspråkstalare. De bekräftar dessutom att startåldern för andraspråksinlärning är en viktig faktor, även i samband med ungdomars behärskning av sådana uttryck på andraspråket.

Vad förvånade dig mest?

– Jag blev förvånad över hur eleverna i vissa fall verkade associera mellan olika uttryck som de blandar ihop. När de inte behärskar ett uttryck till fullo verkar de ibland ta fasta på ganska betydelsetomma ord (till exempel prepositioner) och associera utifrån det till andra uttryck som innerhåller detta formord.

Vilka konsekvenser bör dina resultat få för skolans arbete?

– Det är nog egentligen inte mitt jobb att avgöra den frågan. Men generellt kan det kanske vara ett av flera arbeten som framhäver fraseologins betydelse för andraspråksinlärning. Sen kan de kvalitativa resultaten ge vissa indikationer – till exempel om vilka likheter och skillnader mellan olika uttryck som man kan jobba med i undervisningen och på så sätt höja medvetenheten om vilka svårigheter som kan uppstå i användningen av dem.

Vad forskar du om nu eller hur vill du fortsatta denna forskning?

– Just nu planerar två kollegor från SUF-projektet och jag en undersökning då vi kollar på samma sub-korpus av SUF-materialet, dvs. på samma elevers skriftliga och muntliga produktion, utifrån våra olika inriktningar (syntax, reflexivitet och konventionaliserade uttryck). Jag är dessutom angelägen att forska vidare i var exakt svårigheterna i samband med olika uttryck ligger och på så sätt skapa underlag för att utveckla arbetsmaterial som till exempel kan användas för akademisk språkhandledning vid universitetet.

Avhandlingen Rakt på sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöerlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 21 mars 2019