Nationella provens tillförlitlighet ifrågasätts

Ett antal elever får godkänt på nationella provet i svenska i årskurs 3, trots att de har betydande svårigheter med ordavkodning. Det visar en lic-avhandling från 2011.

Nyligen har Skolinspektionen publicerat en rapport, ”Vi har inte satt ord på det”, som beskriver subjektiva faktorer i lärares rättning av nationella prov. Men vad mäter de nationella proven? Eric Borgström och Daroon Yassin har i en artikel visat att bedömningsunderlagen för årskurs 3 inte gör rättvisa åt elevers reella förmågor vad gäller skrivande. I en lic-avhandling från Stockholms universitet 2011 ifrågasätts de nationella provens tillförlitlighet när det gäller att upptäcka lässvårigheter i år 3.

Avkodning, ordkedjor och lästest

Birgitta Herkner diskuterar i sin lic-avhandling Läsutveckling i årskurs 2-6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3 om det nationella provet för årskurs 3 uppfyller syftet att visa på elevers starka och svaga sidor samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning målen uppnås. Provet för år 3 ska mäta elevernas läs- och skrivförmåga. De prov som undersöktes var från 2009 och 2010.

Herkners studie är kvantitativ och hon följer fyra årskullar, lite över 400 elever. Elevernas läsförmåga undersöktes bland annat genom mätning av avkodningsförmåga, ordkedjor och ett lästest för läsförståelse (Reading Literacy Study).

Godkänt trots betydande svårigheter

Resultaten från denna undersökning jämfördes med resultaten på nationella provet. En enkät som frågade efter kompetensutveckling inom läs- och skrivutveckling och huruvida lärarna undervisar om lässtrategier distribuerades till lärarna. Enkäten motiveras av resultaten från Hatties och McKinseys studier om vad som påverkar elevers resultat. Studierna poängterar att lärares kompetens och särskilt ämnesdidaktisk sådan är särskilt viktig när det gäller måluppfyllelse.

Undervisar sällan om lässtrategier

Herkner visar också att få lärare har fått kompetensutveckling inom läs- och skrivområdet och att de sällan undervisar om lässtrategier. I ett specialpedagogiskt perspektiv och i ett elevperspektiv är hennes resultat oroande. Elever som har otillräcklig ordförståelse och bristande läsförståelse i år 3 får ofta betydande svårigheter med läsning i alla ämnen när de kommer till mellanstadiet.

Herkner rekommenderar att nationella prov kombineras med andra typer av diagnostiska prov för att lärare ska kunna stödja sina elever. Hon efterlyser också regelbunden undervisning om lässtrategier och anknyter i resonemanget till forskning från Hattie och McKinsey. Greiff, Sjögren och Wieselgren poängterar detsamma. Resultatet från diagnoser och tester måste påverka utformningen av undervisning.

Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist.

Källor:

Avhandlingen Läsutveckling i årskurs 2–6 Länk till annan webbplats.

Skolinspektionens rapport "Vi har inte satt ord på det" Länk till annan webbplats.