Nationellt projekt för likvärdiga betyg i Norge

Likvärdiga betyg på nationell nivå är målet för ett norskt projekt där nationella kvalitetsnivåer för text ska tas fram. Det sker i samverkan mellan forskare och ett antal utvalda skolor och lärare.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Nu tar sig Norge som nation an arbetet med att bygga upp kompetens för bedömning av elevers texter. För närvarande pågår i Norge det s.k. Normprojektet. Projektet löper över åren 2011-2015 och sker i samverkan mellan fem universitet och högskolor. Projektet tar en av sina utgångspunkter i den långsiktiga norska satsningen på bl.a. utbildningsvetenskaplig forskning, Utdanning 2020, i regi av Norges forskningsråd.

Bedömarkompetensen ska förbättras

Inom ramen för detta har man för det första konstaterat att det över lag brister i bedömarkompetens i den norska grundskollärarkåren och därmed också vad gäller bedömningen av texters kvaliteter. Men projektet syftar även till att täppa till bristen på samma kompetens i lärarutbildningen. Därmed har projektet tre huvudsakliga målgrupper: utbildningsdepartementet, verksamma lärare och skolledare samt lärarutbildningens olika institutioner.

Mer precist går projektet ut på att forskare i samverkan med ett antal utvalda lärare/skolor (för år 5 och 8) utmejslar nationella kvalitetsnivåer för text (man kallar dem ”förväntningsnormer”) för att hela Norges lärare sedan ska kunna sätta nationellt sett likvärdiga betyg. Man kan också anta att resultatet kommer att ge en mer allmän potential för lärande i och av formativa textdiskussioner mellan elever och lärare.. Normer kan förvisso fungera både som slutgiltig måttstock för att stämma av kvaliteten på en text och som formativa riktvärden och därmed också diskussionspunkter för text under tillblivelse. 

Förvånande brist på kunskap

Projektets mål och forskningsfrågor (se nedan) knyter alla an till just bristen på kunskap, nationellt såväl som internationellt, om vad som kan utgöra en förväntad nivå av skrivkompetens för respektive åldersgrupp elever. Den uttalade bristen på sådan kunskap förvånar (förskräcker) något eftersom det i sin tur avslöjar bristen på ett systematiskt, heltäckande empiriskt underlag för de nuvarande kursplanernas normsystem. Detta vill säga att det finns rätt lite forskning vad gäller kravnivåer för text, dvs. för sådana normer som ju redan ställts upp i kursplaner i både Norge och Sverige.

Därför är det välkommet att Sidsel Merete Skjelten vid Oslo universitet har skrivit en doktorsavhandling som fokuserar just kravnivåer i text. Hon kan påvisa både hur nivåerna ser ut och bekräfta att somliga redan använda kravnivåer är rimliga. Se länk till höger här på sidan.

Mer information om Normprojektet kan man få genom dess skiss samt från dess hemsida (länk nedan), men deras forskningsfrågor är följande tre:

  1. Vilken skrivkompetens är det rimligt att förvänta sig av elever i årskurs 5 och 8? 
  2. Vilken effekt kan användningen av gemensamma förväntningsnormer ha på utvecklingen av elevernas skrivförmåga?
  3. Vilken effekt kan användningen av gemensamma förväntningsnormer ha på lärarnas bedömning av elevernas texter?

Text: Mikael Nordenfors

Källor:

Normprojektets forskningsskiss Länk till annan webbplats.

Länk till Normprojektet Länk till annan webbplats.

Se även Förändring av skrivpedagogiken ger mycket starka resultat

Se även Viktig grundforskning om elevtexters kvalitet

Publicerad 11 december 2013.  Senast uppdaterad 08 oktober 2020.