Osäkra effekter av program för psykisk hälsa
Under det senaste decenniet har det skett framsteg inom forskningen om hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa. Det visar en nyligen genomförd internationell forskningsgenomgång. Men även om vissa så kallade interventionsprogram kan sägas vara lyckosamma på kort sikt saknas fortfarande evidensbaserat stöd för långsiktiga effekter.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I den svenska skolan har ett stort antal olika insatser genomförts för att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort flera granskningar som visar att det är svårt att med vetenskapligt stöd säga vilka metoder som är effektiva.
För att ta reda på det internationella forskningsläget gjorde en brittisk forskargrupp nyligen en genomgång där det senaste decenniets forskning om hälsofrämjande insatser belyses.
Många interventionsprogram under de senaste decennierna
Globalt sett har det skett en ökning av den psykiska ohälsan bland unga under de senaste decennierna. Det är också mycket som talar för att ca 50 procent av vuxna med psykisk ohälsa upplevt symptom redan i tonåren. Eftersom många barn och unga upplever problem med sin psykiska hälsa är det mycket angeläget att vi hittar effektiva sätt eller metoder som kan stödja barnen i deras hälsoutveckling. Ett sätt att göra detta på skulle kunna vara genom generella interventionsprogram.
I Sverige har ett stort antal olika interventionsprogram använts för att främja den psykiska hälsan under de senaste decennierna. Många av de interventionsprogram som använts i Sverige tar sikte på utagerande beteenden, även om det också finns program som fokuserar på inåtvända problem såsom ångest och nedstämdhetsproblematik. Det handlar om metoder för att förbättra den psykiska hälsan genom att ge stöd som kan hjälpa unga att bli bättre på att exempelvis lösa problem, hantera sina känslor och förbättra sin sociala förmåga.
Osäkert i svensk kontext
Redan 2010 genomförde SBU en genomgång av forskning om interventionsprogram för att främja den psykiska hälsan och drog slutsatsen att det är svårt att med vetenskapligt stöd säga att de är effektiva.
Det SBU kom fram till är att det saknas svensk forskning som tydligt visar att de använda programmen har den avsedda effekten. I den internationella forskningen menar SBU att vissa begränsade positiva effekter på den psykiska hälsan har kunnat observeras, men eftersom de studier som ligger till grund för dessa observationer har gjorts i andra länder än Sverige är det oklart om de kan tillämpas i en svensk kontext. I de fall där det faktiskt finns studier gjorda på svenska data, har de ofta gjorts i för liten omfattning för att några säkra slutsatser ska kunna dras.
Det är nu tio år sedan SBU gjorde denna genomgång. Frågan är hur forskningsläget ser ut idag? En brittisk forskargrupp gick 2018 igenom det senaste decenniets internationella forskning om hälsofrämjande insatser fokuserade på ungas psykiska hälsa. Utifrån de sökstrategier som användes kunde 25 vetenskapliga artiklar identifieras. Av dessa var det tio som var interventionsstudier. Dessa artiklar utgörs av studier från Storbritannien, Australien, USA, Sverige, Danmark, Tyskland och Irland.
Av de tio arbeten som valts ut i den brittiska genomgången var det två som kom från Sverige. Den ena av dessa fokuserade på SET (Social och Emotionell Träning) och en andra på stresshantering med hjälp av massage och mental träning.
Forskargruppen studerade artiklarna och kategoriserade sina resultat utifrån fyra kategorier:
- Det teoretiska ramverket som interventionen bygger på.
- Graden av handledning, stöd och utbildning till de i personalgruppen som ska bidra till att genomföra insatsen.
- Huvudsakliga resultat.
- Långsiktiga effekter.
Vanligt med hela skolan-perspektiv
Under lång tid genomfördes forskning om utbildning och om elevers hälsa som separata spår – i ett pedagogiskt spår och i ett folkhälsovetenskapligt spår. Det blir alltmer tydligt att elevers lärande och hälsa hänger tätt samman. Författarna till genomgången av forskningsläget menar att det därför är utmärkt att det blir allt vanligare att dessa två delar integreras i skolarbetet.
Under de senaste decennierna har det också skett ett skifte i hur hälsofrämjande insatser utformas internationellt sett. Det blir alltmer vanligt med ett perspektiv som inkluderar flera olika personalgrupper och där pedagogisk personal och hälsoinriktad personal har ett nära samarbete. Detta gör det möjligt att åstadkomma för det psykiska välmåendet viktiga förändringar, som också varar över tid.
Ett vanligt perspektiv som beskrivs i forskningen utgår ifrån hela skolan-ansatsen, snarare än skolans separata delar. Detta perspektiv innebär att man ser det som mycket viktigt att det uppstår ett nära samarbete mellan skolans alla olika delar för att insatsen skall lyckas. Det innebär vidare att inte bara skolpersonal och elever involveras, utan även styrningen och ledningen av skolan, liksom att elevernas föräldrar engageras. Den stora majoriteten av de studier som forskningsöversikten inkluderade i sin genomgång använde sig av detta perspektiv.
Aspekter som försvårar genomförandet av interventionsprogram
Enligt forskningsöversikten finns det aspekter som försvårar att hälsofrämjande interventionsprogram blir lyckosamma. Några sådana omständigheter är:
- Att det finns otillräckligt stöd för genomförandet bland personalgrupper på skolan.
- Att insatserna är otydligt formulerade (till exempel med avseende på hur insatserna genomförs).
- Att personalen inte har fått tillräcklig utbildning och vägledning för att kunna medverka till genomförandet på ett bra sätt.
- Svårighet att engagera grupper av elever att medverka.
Forskningen har blivit bättre men kan förbättras ytterligare
Den brittiska genomgången av kunskapsläget visar att det under det senaste decenniet har skett framsteg inom forskningen om hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa. Åtta av de tio studierna kunde visa på positiva resultat av interventionsprogrammen. I dessa fall argumenterade forskarna för att interventionen har varit lyckosam och ett effektivt verktyg för att förbättra ungas psykiska hälsa.
I de fall där interventionen inte har varit lyckosam förklarades detta av olika svårigheter i själva genomförandet av interventionen. Exempelvis handlade det om oklarheter i själva genomförandet, men också att det saknades tillräcklig utbildning av dem som skulle vara med och genomföra insatsen.
Även om de flesta av de inkluderade insatserna kan sägas vara lyckosamma på kort sikt behöver vi också kunskap om huruvida de också fungerar under längre tidsperioder. Det är också viktigt att insatserna utformas på ett sådant sätt att det går att jämföra resultaten och dra generella slutsatser. Därför behöver insatserna utformas utifrån liknande perspektiv.
Vad behövs nu?
Utifrån SBU:s genomgångar och den brittiska studien kan följande slutsats dras: För att vi ska kunna hjälpa våra unga att må bättre behöver vi mer kunskap om vilka metoder som verkligen fungerar för att förbättra ungas psykiska hälsa. För att vi ska få denna kunskap behöver skolpersonal och forskare hjälpas åt i högre utsträckning.
Det vi behöver nu är att det genomförs insatser och interventionsstudier på svenska skolor. Studierna behöver hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, så att vi kan ta reda på om insatserna verkligen fungerar. Detta framhålls redan i SBU:s genomgång från 2010. Interventionsprogrammen behöver pågå under en längre tidsperiod, gärna under 3-5 år, så att vi kan ta reda på om de är effektiva också över tid. Utan detta blir det svårt för den enskilda huvudmannen eller skolan att veta om en insats är värd att genomföra eller ej.
Text: Daniel Bergh
Källor:
Relaterat
-
Forskning
Medicinering vanlig åtgärd vid skolk
