Parkour stärker elevens hälsoidentitet

Hälsofrämjande aktiviteter som är nytänkande, intresseväckande och knyter an till barns och elevers identitet kan få gynnsamma effekter. Aktivitetsformen parkour utmanar inte bara barns och ungas syn på hälsa, utan den luckrar dessutom upp fasta gruppidentiteter och är inkluderande.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Viktigt med aktiviteter som når alla barn och elever

Barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa är inte jämnt fördelad. Därför är det viktigt att hälsofrämjande strategier utformas på ett sådant sätt att alla barn och elever får del av aktiviteter som kan ha gynnsamma effekter på hälsan. Mycket talar för att strategier som tar hänsyn till barns identitet har särskilt stor chans att skapa deltagande och engagemang, och också få ett positivt inflytande på lärande och bidra till positiva förändringar i barns och elevers beteenden. Det är dessutom mycket som talar för att sådana förändringar äger rum när hälsa och hälsorelaterade aktiviteter presenteras på ett nytt och attraktivt sätt. Kanske är aktiviteten parkour en möjlig väg för att uppnå detta?

I en dansk studie av Dan Grabowski och Signe Dalsgaard Thomsen undersöks om just parkour kan vara ett sätt att förändra barns och ungas hälsoidentitet och hälsorelaterade beteenden. Hälsoidentitet handlar om barns och ungas uppfattningar om sin egen hälsa men också kunskap om den egna hälsan och hur denna är relaterad till andras barns och elevers hälsa.

Parkour ger möjlighet att utmana egna begränsningar

Parkour är en rörelseform som handlar om att ta sig fram på ett snabbt, smidigt och effektivt sätt. Poängen är att ta sig förbi ett antal hinder på bästa sätt genom att enbart använda kroppen. Aktiviteten innebär också att barn och elever får träna sig i att komma över rädsla och utmana sina egna fysiska och mentala begränsningar med hjälp av både kropp och själ. Parkour är inte i första hand ett tävlingsmoment. Ansträngningen och försöken är det som belönas snarare än resultatet. Parkour beskrivs också som en icke-hierarkisk aktivitet som är inkluderande snarare än tävlingsinriktad och hierarkisk.

Enligt den ovan nämnda danska studien lyfter forskningen också fram aspekter av parkour som verkar vara gynnsamma för elevers självbild och identitetsformande. Inte minst gäller detta den strävan som finns att vända hinder till möjligheter, och där utövare omtolkar svårigheter snarare än att plocka bort dem. Enligt studien kan parkour också bidra till att minska antisocialt beteende genom att uppmuntra social inkludering och ökad fysisk aktivitet, vilket i sin tur också gynnar det psykiska och fysiska välmåendet.

Elever intervjuades om sina upplevelser av att utöva parkour

I den danska studien, som är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer, undersöktes tre olika grupper:

  • Ungdomar som deltar i organiserade aktiviteter utanför skoltid, alltså som tränar Parkour på fritiden.
  • Elever i 13-14-årsåldern som deltar i workshoppar i parkour på skoltid.
  • Elever i 9-10-årsåldern som fick träna parkour som en del av undervisningen i idrott och hälsa.

Forskarna ville ta reda på hur barn och elever i olika åldrar i olika sammanhang upplever utövandet av parkour. Det skulle kunna vara så att upplevelsen skiljer sig åt beroende på om aktiviteten genomförs inom ramen för schemalagd undervisning eller om den görs på fritiden, därför fokuserades olika grupper.

Intervjuerna fokuserade på upplevelsen av aktiviteten, läraren/tränarens instruktioner och hur aktiviteten organiserades, men också om hur parkour passar in i övrig undervisnings- och hälsofrämjande aktiviteter i skolan, och vad barnen och eleverna får ut av eller lär sig av parkour.

Deltagarna upptäckte nya förmågor hos sig själva

Ett resultat som framkom i undersökningen var att parkouraktiviteterna bidrog till att barns och ungas hälsoidentiteter utmanades och utvecklades. Exempelvis upptäckte deltagarna nya förmågor, som att de faktiskt var ganska bra på saker som de absolut inte trodde att de var bra på. Aktiviteterna bidrog till att barnen omprövade sin syn på sig själva på ett sådant sätt att de i högre utsträckning definierade sig som en person som kan göra fysiska eller sportiga saker, och därigenom vara mer hälsosamma, alltså omformades hälsoidentiteten.

Ett annat intressant fynd från studien rör de ofta ganska fasta strukturer som handlar om fysisk aktivitet och kön. Det betyder att roller och identiteter kopplade till fysisk aktivitet och hälsa omprövades och omdefinierades genom aktiviteterna, så att personer i en skolklass som normalt inte är särskilt framträdande i undervisning i idrott och hälsa, nu tog större plats och kunde visa både för sig själva och för andra i klassen att de var bra på aktiviteten. Några av de intervjuade pojkarna uttryckte exempelvis förvåning över att tjejerna i klassen var så duktiga på parkour, och det visade sig också att elever som inte upplevde sig som duktiga på sport blev överraskade över sin egen förmåga.

Parkour bidrar till ökad sammanhållning

Genom parkouraktiviteten utvecklades en känsla av bemästrande, tillhörighet, sammanhållning och inkludering. Genom att lagkamraterna hjälpte varandra med att ta sig över olika hinder för att nå ett gemensamt mål uppstod en känsla av att man tillhörde en gemenskap inom ett hälsorelaterat område.

Det skedde också en tillfällig förändring då lärare deltog i aktiviteten. Eleverna fick då se en annan sida av sina lärare, en mer avslappnad och lekfull sida, jämfört med den vanliga lärarrollen. Detta bidrog till att eleverna lättare kunde identifiera sig med lärarna, vilket möjligen också bidrar till att underlätta kommunikation mellan lärare och elev.

Sammanfattningsvis visade studien att parkour kan användas som ett redskap i det hälsofrämjande arbetet. Aktiviteten bidrar till att utmana elevers syn på sin egen förmåga när det gäller fysisk aktivitet, men den bidrar också till att luckra upp fasta gruppstrukturer kopplade till fysisk aktivitet och hälsa, öka inkluderingen och den sociala sammanhållningen.

Text: Daniel Bergh

Källa:

Grabowski, D, & Dalsgaard Thomsen, S. (2015). Parkour as Health Promotion in Schools: A Qualitative Study on Health Identity. World Journal of Education, 5 (3) 37-43.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 08 oktober 2020