Problemlösning blir bättre med formativ bedömning
Bedömning för lärande brukar lyftas fram som ett sätt att öka elevers lärande. Samtidig har få studier gjorts gällande formativ bedömning och dess eventuella effekter i svensk skola. En ny avhandling från Malmö högskola är därför extra intressant och relevant.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I sin studie Assesment for learning. A case study in mathematics education genomförde Andreia Balan en effektstudie på matematikundervisningen på gymnasiet. I en av undersökningsgrupperna användes tydliga mål och matriser, återkoppling gällande prestationer, kamratbedömning och kanaler för att kommunicera lärande och bedömning mellan lärare och elever. I en kontrollgrupp bedrevs undervisning där återkoppling inte var en uttalad strategi från läraren sida.
Tydliga mål och kriterier
Enlig Balan präglades själva interventionen av att:
- göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser,
- göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete,
- ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande,
- aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling, och
- skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.
För att mäta effekterna av den formativa bedömningen testades elevernas kunskaper före och efter forskningsprojektet. Eleverna fick också frågor om sin inställning till matematik.
Bättre på matematiska resonemang
Studien indikerar att elevernas problemlösningsförmåga förbättrades i den grupp där formativ bedömning användes systematiskt. Denna grupp blev också bättre på matematiska resonemang. Eleverna fick vidare nya perspektiv på vad matematik kan vara.
Till exempel ökade deras förståelse för varför ett svar är korrekt och de fick också djupare förståelse för att matematiska problem kan lösas på flera olika sätt. Vidare blev eleverna i gruppen med formativ undervisning mer medvetna om att matematikkunskap kan användas i vardagliga sammanhang.
Samtidigt vill författaren göra vissa reservationer gällande resultaten. Till exempel varierade effekten av interventionen och det verkar som om att det framför allt var de lågpresterande eleverna som gynnades mest av en undervisning präglad av en formativ ansats.
Text: Johan Samuelsson
