Rektorer viktiga för hälsofrämjande arbete i skolan

Skolledares kunskap är viktig för det hälsofrämjande arbetet i skolan. Stödet från rektorer är avgörande. Genom att förstärka kunskapen om hälsa bland dem, förstärks kunskapen och hälsan även hos lärare och elever, visar en ny tysk studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Skolan beskrivs ofta som en utmärkt arena för hälsofrämjande aktiviteter eftersom det är möjligt att påverka barn och ungdomars tänkande och beteenden i tidig ålder. Det är emellertid lätt hänt att fokus blir alltför ensidigt inriktat på eleverna, och att betydelsen av både undervisande och övrig personal, såväl som dess ledning, får en undanskymd roll i det hälsofrämjande arbetet.

Viktigt att inkludera hela skolan

I forskningen om, och genomförandet av, hälsofrämjande aktiviteter i skolan har det under de senaste decennierna skett något av ett paradigmskifte. Det blir alltmer vanligt med ett perspektiv som inkluderar hela skolan, vilket innebär att olika personalgrupper har ett nära samarbete i det hälsofrämjande arbetet.

Detta perspektiv som involverar hela skolan - hela skolan-ansatsen - gör det möjligt att åstadkomma viktiga förändringar för hälsan, som även varar över tid. Tidigare fokuserade man ofta på specifika områden eller grupper i olika isolerade aktiviteter snarare än hela skolan.

Skolledares stöd avgörande

Enligt en nyligen publicerad tysk studie finns det mycket som tyder på att skolledarna har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet, inte minst när det gäller möjligheten att initiera projekt, men även för att möjliggöra kontinuitet i de hälsofrämjande projekt som redan har initierats. Stöd från rektorer och skolledare verkar alltså vara avgörande både för initieringen och genomförandet av hälsofrämjande aktiviteter i skolan.

Hälsolitteracitet påverkar arbetet

Skolledares kunskap om och attityder till hälsofrämjande aktiviteter har visat sig vara mycket viktiga för hur troligt det är att en skola lyckas genomföra de hälsofrämjande aktiviteterna, men även för lärarnas vilja att delta i aktiviteterna kontinuerligt. Den något tekniska term som ofta används i forskningen för att beskriva kunskap om hälsa är hälsolitteracitet. Karolinska Institutet definierar hälsolitteracitet på följande sätt:länk till annan webbplats

Individers förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa, samt att fatta självständiga beslut i hälsofrågor.

Enligt den sammanställning av forskningsläget som görs i den tyska artikeln har en stor andel av 15-åringarna i EU otillräcklig eller problematisk hälsolitteracitet. Genomgången visar även att otillräcklig eller problematisk hälsolitteracitet har ett samband med hälsoriskbeteenden såsom alkohol-, tobak- och narkotikaanvändning samt mindre fysisk aktivitet och sämre diet bland ungdomar.

Därför har hälsolitteracitet en viktig indirekt funktion i det hälsofrämjande arbetet genom sin påverkan av hälsoriskbeteenden. Även hälsolitteraciteten bland lärarna och den personal som elever möter i skolan får stor betydelse för de kunskaper och beteenden som barn och ungdomar utvecklar. Eftersom det finns ett starkt samband mellan hälsolitteracitet och allmän hälsa och hälsobeteenden kommer en ökning av den troligen även få positiva konsekvenser för den svenska folkhälsan.

Skolledares betydelse för hälsa undersöktes

I den tyska undersökningen var man intresserad av att studera skolledares kunskap om hälsa och hälsorelaterade beteenden och hur detta påverkar genomförandet av hälsofrämjande arbete enligt hela skolan-ansatsen. Artikeln är baserad på data som samlats in i ett bredare sammanhang där skolledares roll i det hälsofrämjande arbetet studerades under perioden 2012 till 2018. Eftersom det först 2018 fanns med frågor om hälsolitteracitet, är det data från en enkätundersökning från detta sista år som artikeln är baserad på. Enkäten besvarades av 680 tyska skolledare.

Många rektorer har kunskapsbrister

Från studiens resultat framkommer att ungefär en tredjedel av skolledarna och den administrativa personalen har bristfällig hälsolitteracitet, vilket är en lägre andel än den som framkommit i en representativ studie i den tyska befolkningen.

Trots detta menar forskarna att resultaten pekar på ett tydligt behov av att utveckla skolledarnas hälsolitteracitet i Tyskland. Detta är särskilt tydligt eftersom skolledarna ofta utgör förebilder på sina skolor, och därigenom även påverkar övrig personal och inte minst sina elever.

Enligt studien visar tidigare forskning även att det finns ett samband mellan rektorers välmående och välmåendet bland lärare. Därför är det sannolikt att en förbättring av skolledares hälsolitteracitet har en gynnsam hälsoeffekt för hela skolan.

Rektorer har positivt inflytande

Från den tyska studien är det även tydligt att rektorers hälsolitteracitet har betydelse för initieringen och implementeringen av hälsofrämjande projekt enligt hela skolan-ansatsen. Det visade sig nämligen att skolledare som har god hälsolitteracitet i högre grad genomför den typen av projekt. Detta kan tyda på att de i högre grad kan använda sina kunskaper och tillämpa dessa på skolorganisationens hälsofrämjande aktiviteter.

Sammanfattningsvis verkar skolledares hälsolitteracitet vara viktig för möjligheten att initiera och genomföra hälsofrämjande aktiviteter i skolan. Resultaten från den tyska undersökningen har ett viktigt budskap även till personal inom den svenska skolan: Genom att förstärka hälsolitteraciteten bland rektorer, lärare och övrig personal är det även möjligt att förstärka den bland våra elever, vilket i sin tur ger dem större möjligheter att kunna prestera bättre i skolan, må bättre, och i slutänden leva ett hälsosamt och långt liv.

Text: Daniel Bergh

Källa:

Daaczynsk, K., Rathmann, K., Hering, T. & Okan, O. (2020). The Role of School Leaders’ Health Literacy for the Implementation of Health Promoting Schoolslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 oktober 2020

Relaterat