Religiös bakgrund påverkar intresset för religionskunskap

Elevers religiösa bakgrund och erfarenheter av religion och livsåskådning spelar en betydande roll i hur ämnet uppfattas och mottas av elever på gymnasieskolan. Det visar Anders Sjöborgs undersökning från Uppsala universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Vi vet sedan länge att elevers bakgrunder spelar roll inom skola och utbildning. Det handlar bland annat om elevers socioekonomiska bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och genus, men ingen har tidigare visat så tydligt att även elevers religiösa bakgrund också spelar in; i det här fallet när det gäller uppfattningar om och attityder till ämnet religionskunskap.

I artikeln”Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students’ attitudes towards RE” redovisar Religionssociologen Anders Sjöborg resultatet av en kvantitativ undersökning som genomfördes 2009/10.
I tjugo utvalda kommuner besvarade ett representativt urval av gymnasieelever, 1 850 stycken i åldern 18-19 år, en enkät. Hälften av eleverna är flickor, hälften av eleverna från teoretiska och hälften från yrkesprogram på gymnasiet. Elevgruppen som besvarat enkäten är även etniskt blandad

Religiös bakgrund ger ett bredare intresse för skolämnet

Sjöborg utgår från några tidigare studier i Sverige som visat att existentiella frågor upplevs som mest intressanta och relevanta av elever på gymnasiet. Han listar därför i sin undersökning ett antal dimensioner som är möjliga att studera som existentiella frågor: en existentiell-filosofisk dimension (Gud, meningen med livet, uppfattning om livet efter döden), en politisk dimension (genusfrågor/jämställdhet, rasism och främlingsfientlighet), en ansvars-dimension (mobbning, ondska, skuld och ansvar) och en relationell dimension (vänskap, relationer, kärlek och sex).

Resultatet visar att elever med en egen religiös bakgrund tycker att samtliga dimensioner intressanta att studera, jämfört med elever som inte har en religiös bakgrund, förutom den dimension som behandlar relationer. Just den dimensionen tycker elever med en icke-religiös bakgrund är lika intressant som elever med en religiös bakgrund.

Varför är religionskunskap viktigt?

I Sjöborgs undersökning fanns även en frågeställning om motiv för att studera religionskunskap, och eleverna uppmanades på en skala från ett till fem ange i vilken mån de instämde i ett antal valda påståenden om ämnet religionskunskaps kunskapsbidrag.

För nästan samtliga områden anger elever med en religiös bakgrund högre värden för ämnets relevans än elever med en icke-religiös bakgrund. Elever med en religiös bakgrund instämmer alltså i avsevärt högre grad i att ämnet behandlar frågor som är relevanta för alla i samhället (religiösa elever 53% och icke-religiösa elever 24.5 procent), att ämnet ger en orientering om olika människors livssyn (religiösa elever 49.3% och icke-religiös elever 34.9 procent), och att ämnet ökar förståelsen mellan människor (religiösa elever 64.6 procent och icke-religiösa elever 39.3 procent).

Angelägna frågor i ett allt mer pluralistiskt samhälle

Sjöborgs undersökning ger intressanta och viktiga implikationer för lärare och lärarutbildning, men också för skola och utbildning i ett vidare perspektiv.

Resultatet ställer angelägna och utmanande frågor om vilket ämne religionskunskap kan och bör vara i ett alltmer pluralistiskt samhälle, och hur vi kan få alla elever att uppleva ämnet som intressant och relevant, givet att elever med självklarhet har olika bakgrunder.

Text: Kerstin von Brömssen

Artikeln Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students’ attitudes towards RElänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 21 mars 2019