Rollspel med politiker ger ökade kunskaper

Rollspel och politikerbesök är två sätt att levandegöra och verklighetsförankra undervisning om politik. Båda sätten har fördelar och nackdelar. Vid universitetet i Nottingham har dessa två metoder förenats för ett specifikt undervisningsområde. Utfallet innebär enligt lärarna själva många fördelar.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Skolans undervisning om samhället i allmänhet och politik i synnerhet har länge använt olika metoder för att få den mer levande, praktisk och verklighetsanknuten. Exempel på detta är rollspel, studiebesök, praktikerbesök i skolan (ofta av politiker) och elevers försök till påverkan av faktisk politik (se Eränpalu & Karhuvirta 2012).

Rollspel är relativt vanligt i svenska skolor och kan ske på många olika sätt och på många olika nivåer. Längden på och arbetsinsatsen i rollspelen kan variera starkt, allt från några minuter på en lektion till flera veckor vid riksdagsrollspel eller FN-rollspel. Det gemensamma är att eleverna får anta roller av olika aktörer i samhället och det vanligaste är att de får en roll som politisk företrädare, t.ex. minister eller partiledare.

Inte mycket av forskningen i Sverige som undersökt samhällskunskap eller andra samhällsvetenskapliga ämnen har haft rollspel som specifikt fokus. Men när effekter av olika typer av undervisning undersökts har rollspel i relation till kunskaper och färdigheter visat sig fungera lika bra som andra metoder. I relation till elevernas politiska självförtroende har dock rollspel en tendens att utmärka sig positivt, det verkar stärka deras tro på att kunna diskutera politik och delta i olika politiska sammanhang mer än andra undervisningssätt (se t.ex. Broman 2009).

Undervisning om ”whip” innebär en utmaning

Två brittiska statsvetare vid universitetet i Nottingham har länge haft ett moment där de beskrivit, förklarat och problematiserat rollen av ”whip” i det brittiska parlamentet. Kortfattat agerar en ”whip” för att få det egna partiets parlamentsledamöter att följa partiledningens linje vid omröstningar, särskilt viktig är rollen för regeringspartiet (”government whip”).

”Whip är en mytomspunnen roll i brittisk politik där det finns många berättelser om övertalningar och även hot gentemot ledamöter för att de ska följa partilinjen. Verkligheten är dock ofta en annan än myten och innehåller snarare samtal, förhandlingar och kompromisser än hårda krav och hot. Statsvetarna i Nottingham upplevde det som svårt att genom traditionell undervisning med föreläsningar och diskussioner bryta igenom myten, den traditionella bilden av en ”whip” som hårt övertalande överlevde undervisning som försökte nyansera bilden.

Rollerna nyanserades

För att motverka svårigheterna med att ge en rättvisande bild av hur en ”whip”, och i förlängningen parlamentet som helhet, fungerar har de två statsvetarna använt sig av ett rollspel där några studenter fått roller som ”whip” medan övriga agerar parlamentsledamöter som i olika grad motsätter sig ett antal förslag uppe till omröstning och som alltså behöver övertalas att följa regeringens linje.

Användandet av rollspelet fungerade på många sätt bra, rollerna för de olika aktörerna nyanserades och deras spetsfunktion och avgörande faktorer för att lyckas framgick tydligare. De efterföljande diskussionerna med studenterna upplevdes också ha vunnit på deras erfarenheter från rollspelet och en mer verklighetsförankrad bild av hur en ”whip” agerar verkar ha överlevt hos de studenter som medverkat i rollspelet.

Att använda politikerbesök i ett rollspel

Några problem och svagheter fanns dock kvar även vid användandet av rollspel, enligt statsvetarna i Nottingham. Hur verklighetsförankrat ett rollspel än är så är det ändå alltid ett spel. Studenterna kunde i det aktuella rollspelet försöka agera som att deras fortsatta karriär stod på spel eller som att de var bekymrade om partiets framtid. Men där finns alltid en massa faktorer en verklig parlamentsledamot väger in som inte framkommer i ett rollspel. Med dessa svagheter i åtanke uppkom idén att använda en aktiv politiker, eller någon som varit aktiv, med erfarenhet av de roller som ingår i spelet.

Politiker är tämligen vanliga inslag i klassrum. Ofta gör de bra insatser men det är inte alldeles lätt som lärare att få en politiker att på ett fördjupande sätt diskutera den specifika fråga som undervisningen för tillfället handlar om. Politiker i klassrummet tenderar ofta att vara antingen för övergripande eller för detaljerade kring något som inte helt och hållet är relevant just då ur ett undervisningsperspektiv. Dessa vanliga svagheter med att använda politiker i klassrummet kan övervinnas genom att exempelvis använda dem i ett rollspel där de mer eller mindre spelar sig själva.

I Nottingham har de använt sig av en före detta ”government whip” som i rollspelet fått leda en grupp studenter med rollerna som underordnade ”whips”. Statsvetarna listar tre saker som var de främsta fördelarna med att ha en före detta politiker med i en roll hen axlat i verkligheten: för det första blev rollspelet mer verkligt, för det andra bidrog det till att studenterna tog det hela mer seriöst och för det tredje blev själva rollspelet bättre organiserat.

Ökade kunskaper och djupare förståelse

Som helhet menar statsvetarna i Nottingham att deras sätt att organisera ett rollspel kring en besvärlig och ofta missförstådd roll i det politiska systemet med hjälp av en politiker starkt bidragit till att ge deras studenter ökade kunskaper och erfarenheter i denna specifika fråga.

Studenterna har fått en förståelse som går djupare än den vanliga bilden som beskrivs i media och eventuellt även i läroböcker. Men om detta också gör att de kan över föra sina djupare kunskaper med en mer nyanserad bild kring rollen av en ”whip” i parlamentet till deras övriga förståelse för politik menar de är för tidigt att säga något om. Här behövs mer forskning.

Vilka slutsatser ska vi dra om vi försöker överföra erfarenheterna från undervisningen i statsvetenskap på universitetet i Nottingham till samhällskunskapsundervisning i Sverige på grundskola och gymnasium? För det första är det kanske inte så enkelt att få någon aktiv eller före detta politiker som passar så perfekt i rollen som de lyckades med i Nottingham.

Och för det andra kanske det inte finns så många exempel på situationer i det politiska spelet där en politiker under några timmar så tydligt kan ta på sig sin gamla roll igen. Men jag menar att vi tydligt kan se två generella slutsatser: Rollspel vinner på att göras så realistiska och seriösa som möjligt och politikerbesök i skolorna vinner lika mycket på att politikernas specifika erfarenheter från en specifik roll eller ett specifikt område kan nyttjas.

 Text: Anders Broman

Källor:

Whipping Them in. Länk till annan webbplats.

Att göra en demokrat? Länk till annan webbplats.                                                                

How to make a better world. Länk till annan webbplats.

Publicerad 12 januari 2016.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.