Sambanden mellan mattebetyg och andra ämnen
Varför läser svenska elever matematik? Det är i denna fråga som Staffan Stenhag tar sitt avstamp när han vill undersöka de svenska grundskoleelevernas matematikbetyg.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Stenhag konstaterar att det finns fyra vanliga argument som svar på frågan; direkta nyttoargument, kulturargument, formalbildningsargument och selektionsargument.
Den direkta nyttoaspekten är kanske det vanligaste skäl som lärare och föräldrar lyfter fram när man ska motivera ämnet för sina elever eller barn. Kulturargumentet innefattar traditionen att läsa matematik eftersom den kan ses som del av vårt kulturarv tillsammans med bland annat viss musik eller konst. Som selektionsinstrument har det visat sig att matematikbetygen ger en tydlig spridning som kan användas i urvalsprocesser till exempel till högskolan.
Stenhag har i sin avhandling valt att fokusera på det som han kallar formalbildningsargumentet, det vill säga att matematik ses som en väg att träna och utveckla den formella förmågan vilket skulle kunna ha effekter på övriga skolämnen.
Kartlägga samband mellan betyg i matematik och andra ämnen
För att belysa detta har Stenhag gjort en statistisk studie där målet har varit att försöka kartlägga samband mellan betygsresultat i matematik och andra ämnen. Datamaterialet består av ca 120 000 elevers slutbetyg från åk 9 kombinerat med resultat från nationella prov i svenska.
De slutsatser som Stenhag drar efter denna statistiska undersökning är:
1. Betygen grupperar sig naturligt i fyra kluster, kärnämnen, NO-ämnen, SO-ämnen och till sist de mer praktiskt orienterade ämnena. Den traditionella indelningen i den svenska skolan kan alltså även identifieras i elevernas betygsresultat.
2. Matematikbetyget betyder mest för att förklara resultaten i NO-ämnena och betyget i svenska betyder mest för SO-ämnena. Ser man till alla ämnen så betyder matematikbetyget mest för elever med hög totalpoäng och svenska mest för elever med låg totalpoäng.
3. Totalt sett förklarar betygen i svenska och matematik cirka 70 procent av variationen i den totala betygspoängen eftersom dessa två ämnen influerar andra betyg i så stor grad. Betyget i engelska verkar dock inte vara knutet till totalpoängen i samma utsträckning.
4. Många av eleverna med VG eller MVG i matematik hade också VG eller MVG på nationella provets läsförståelsedel. Det fanns dock inte något omvänt samband. Av detta drar Stenhag slutsatsen att det behövs mer än god läsförståelse för att nå goda matematikresultat.
Indikationer på generell akademisk framgång
På frågan i titeln svarar Stenhag till sist att ett högt betyg i matematik ger goda indikationer på generell akademisk framgång.
Stenhag presenterar i sin avhandling en hel del statistik som man som lärare kan finna intressant och har också en bra sammanfattning i slutet av avhandlingen som lärare kanske först bör läsa innan man tar itu med resten av avhandlingen. Den är skriven på svenska vilket förstås kan vara positivt för den som vill läsa den, men jag skulle tro att många lärare som ögnar igenom denna avhandling förmodligen kommer att reagera med ett "det visste jag väl".
