Samhällets behov förskollärares motiv för naturvetenskap

Många blivande förskollärare tänker på naturvetenskap främst som biologi, och ser samhällets framtida behov av kunskaper som det viktigaste motivet för att barn ska lära sig naturvetenskap i förskolan. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Resultaten i studien visar även att en kurs med integrerade naturvetenskapliga och pedagogiska perspektiv gav studenterna en mer komplex syn på naturvetenskap i förskolan.

Lärares kunskaper och attityder till naturvetenskap är viktiga för barns lärande och intresse. Detta gäller inte minst i förskolan, som är många barns första kontakt med ämnet. Förskollärarutbildningen är i sin tur viktig för vilken kunskap om och syn på naturvetenskap som lärare bär med sig ut i förskolorna. Därför har Susanne Thulin och Andreas Redfors vid Högskolan i Kristianstad undersökt studenters syn på naturvetenskap.

– Det är intressant att få syn på vilken bild av kunskapsområdet de kommer med till utbildningen, vilka antaganden som finns och i förlängningen hur dessa kan mötas och utvecklas vidare, menar Susanne Thulin.

Deltagarna i studien fick skriva ned svar på fem frågor som handlade om hur de beskriver naturvetenskap, vilken bild de har av naturvetenskap och hur de ser på naturvetenskap i förskolan. Forskarna bearbetade svaren på varje fråga genom att dela in dem i kategorier som visade på de skilda sätt att uppfatta något som fanns hos studenterna. I studien deltog 107 förskollärarstudenter.

Vanligt likställa naturvetenskap med biologi

Ett resultat var att en stor andel av studenterna såg naturvetenskap främst som biologi. Deras bild av naturvetenskap var kopplad till att undersöka och förstå det som finns runt omkring oss i naturen. Ett mindre antal såg naturvetenskap som ämnena kemi, fysik och biologi eller som studiet av allt som finns på jorden.

– Det är den gröna biologin och miljöfostran som dominerar svaren, säger Susanne Thulin.

Samhällets behov som motiv för naturvetenskap

Tidigare forskning har fört fram två sätt att motivera varför det är viktigt att barn lär sig naturvetenskap i förskolan. Det ena sätter fokus på framtiden, och lyfter fram att såväl barnen som samhället i stort har ett behov av en ökad naturvetenskaplig utbildning. De flesta studenter i studien uttryckte motiv som var i linje med detta synsätt. Ett annat motiv har istället fokus på att det är viktigt för barnet att lära sig om naturvetenskap eftersom det är en del av barnets omgivning.

Enligt forskarna är båda motiven viktiga. Möjligen kan övervikten av samhälleliga motiv bero på outtalade budskap i utbildningen av förskollärare. Detta är något författarna menar bör studeras vidare. Enligt Susanne Thulin kan det finnas flera möjliga faktorer som ligger bakom. Till exempel kan det vara så att studenter ofta fått höra att de behöver lära sig något för att de kommer att ha nytta av det längre fram. Detta argument kan stärka känslan av att det är viktigt för samhället att börja i tid när det gäller barns kunskap om naturvetenskap. En annan möjlig faktor är att studenterna kanske inte upplevt naturvetenskap i skolan som något som berör dem själva som personer.

– Naturvetenskapen kanske inte med självklarhet har presenterats som något som angår det vardagliga livet och de egna behoven, enligt Susanne Thulin.

Positiva attityder till naturvetenskap

Ett oväntat resultat var att så många av de blivande förskollärarna var positiva till naturvetenskap. Detta går emot den bild som författarna menar finns i samhället av att unga i Sverige är ointresserade av naturvetenskap. De menar att det finns en risk att lärare på förskollärarutbildningen tar detta för givet, vilket kan påverka hur de bemöter studenter.

– Studenterna var långt mer positiva till naturvetenskap än vad vi hade förväntat oss, säger Susanne Thulin.

Tematisk kurs integrerar pedagogik och naturvetenskap

Forskarna studerade också hur studenternas bild av naturvetenskap i förskolan påverkades av att under en termin läsa en tematisk kurs där naturvetenskap ingick. Kursen innehöll kemi, fysik och teknik tillsammans med skapande verksamhet, lärandeteorier, samt pedagogiska perspektiv på att möta varje barn. Syftet med kursen var att studenterna skulle kunna använda vetenskapliga förklaringsmodeller när de planerade och genomförde undervisning under en fyra veckor lång praktikperiod mot slutet av terminen.

Studenterna fick efter kursen svara på samma frågor om deras syn på naturvetenskap som de svarat på före kursen. Detta gjorde att forskarna kunde ta reda på om studenterna ändrat uppfattning under kursen. Av deltagarna var det 87 som svarade på testet både före och efter kursen.

Ändrad syn på naturvetenskap efter kursen

Resultaten visar att studenterna utvecklade en bredare syn på naturvetenskap i förskolan under kursen. Till exempel ökade andelen studenter som angav att naturvetenskap i förskolan är viktigt för att barnet ska förstå sin omvärld. Även andelen som angav delar av båda typerna av motiv ökade efter kursen.

En annan förändring under kursen var hur studenterna definierar naturvetenskap. Efter kursen angav majoriteten att naturvetenskap beskriver och studerar allt som finns på jorden och i universum.

– Det är först i och med kursen som studenterna mer över lag tillägnar sig en bredare syn på naturvetenskapens definition, säger Susanne Thulin.

Mer komplex bild av undervisning

Under kursen utvecklade studenterna en mer komplex bild av att undervisa naturvetenskap i förskolan. Detta visade sig bland annat i svaren på en fråga om vad de menar är viktigt att barn lär sig. Andelen studenter som angav enbart kunskap om innehållet eller enbart undersökande arbete minskade efter kursen. Istället gav fler studenter svar som innehåller båda delar. Enligt Susanne Thulin går fynd över lag emot en vanlig föreställning om att förskollärare har fokus på det praktiska inom naturvetenskap.

– Studenternas perspektiv kan bidra till att slå hål på den eventuella myten att förskollärare enbart skulle vara göra-inriktade, menar Susanne Thulin.

Trenden mot en mer komplex bild av naturvetenskap i förskolan var ännu mer tydlig när det gäller hur de tycker att lärare ska arbeta med naturvetenskap i förskolan. Före kursen hade de flesta studenterna ett perspektiv som antingen utgick från barnen eller från lärarens aktiviteter. Efter kursen gav mer än hälften av studenterna svar som utgick både från barnens perspektiv och vad läraren ska göra.

  Lyhördhet och fokus på innehållet

Enligt forskarna finns det stöd i forskningen för att barns lärande gynnas av lärare som å ena sidan är lyhörda för barns inspel men samtidigt behåller fokus på innehållet. Ett ensidigt fokus på barnens perspektiv ökar risken att de lämnas åt sitt eget sökande av kunskap. Ett ensidigt lärarperspektiv kan å sin sida leda till att de egna erfarenheterna inte får komma fram då barnet fokuserar på att förstå vad läraren förväntar sig i en situation.

– Lärare behöver hålla båda dessa perspektiv i medvetandet och skapa lärsituationer och stödstrukturer som möjliggör en utveckling av barns lärande i riktning mot ett aktuellt lärandeobjekt, menar Susanne Thulin.

Studiens resultat är viktiga, enligt författarna, eftersom de dels visar hur blivande förskollärare ser på naturvetenskap i förskolan och dels hur dessa uppfattningar kan påverkas. Författarna menar att kursens tematiska upplägg kan ha bidragit till en mer komplex bild genom att låta studenterna integrera lärande om naturvetenskap med teorier om barns lärande. Därför anser författarna att denna typ av kurs skulle kunna användas mer i utbildningen av förskollärare.

Text: Gunnar Höst

Studien Student Preschool Teachers’ Experiences of Science and Its Role in Preschoollänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 21 mars 2019