Samtal om sömn viktigt i förskolan

Eftersom barns sömn under förskoleåldern påverkar deras utveckling, hälsa och välmående, är det viktigt att pedagoger och vårdnadshavare har en tydlig kommunikation om sömn. En australiensisk studie visar att det behövs mer fokus på sömnkvalitet och strategier för att uppnå goda sömnmönster.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Samband mellan barns sömn och hälsa

Det finns ett samband mellan barns sömnmönster och deras hälsa på kort och på lång sikt. Under förskoletiden utvecklar barn sina sömnmönster, sömnen och vilan är viktig både i hemmet och på förskolan. För att kunna hjälpa barn att utveckla bra sömnmönster behöver en aktiv tvåvägskommunikation mellan vårdnadshavare och förskola om sömn etableras. Detta förutsätter en god dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare, en kommunikation som innehåller samtal om sömnfrekvens, sömnkvalitet och möjliga vägar att etablera bra sömnmönster som fungerar både i hemmet och på förskolan.

Sömn är en viktig del i förskolebarns utveckling

Sömn spelar en mycket viktig roll i barns utveckling. I den tidiga barndomen är variationen mycket stor när det gäller barns sömnvanor. De yngre barnen går från ett polyfasiskt sömnmönster – där de behöver sova flera gånger per dygn, till ett bifasiskt sömnmönster – där barnet behöver sova en gång på dagen och en gång på natten, innan de kan träda in i det monofasiska sömnmönstret – där barnet sover enbart på natten.

Detta brukar ske någon gång mellan åldern 1-5 år, alltså finns det en stor variation, samtidigt som utvecklingen påverkas av ett flertal biologiska, kulturella och omgivningsmässiga faktorer. Denna viktiga utvecklingstid, när barns sömnmönster utvecklas och transformeras, infaller således i förskoleåldern. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) tar också fasta på betydelsen av barns möjligheter till vila och återhämtning:

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid (Skolverket, 2018:3).

Kommunikation med vårdnadshavare är centralt

Generella råd och riktlinjer, såsom de ovan citerade från Läroplanen för förskolan, uttrycker ofta att sömn och vila bör utgå ifrån varje barns unika behov av vila och återhämtning. Specifik kommunikation om sömn mellan vårdnadshavaren och pedagogisk personal är central för att kunna åstadkomma detta.

En nyligen publicerad australiensisk studie analyserar innehållet i de samtal om sömn som förs mellan vårdnadshavare och den pedagogiska personalen. Intresset i studien var inriktat mot att ta reda på hur man samtalar om behovet av sömn i hemmet och i förskolan. Det var framför allt tre frågeställningar som studien fokuserade på:

  • Hur kommunicerar pedagoger och föräldrar om barnens sömn?
  • Hur ofta samtalas det om barnens sömn?
  • Vad är det som diskuteras?

I studien analyseras kommunikationen om barnens behov av sömn mellan 39 förskollärare och 116 vårdnadshavare i Brisbane, Australien. Trots att undersökningen genomfördes i en australiensisk kontext antas den vara relevant även för den svenska förskoleverksamheten. Detta eftersom undersökningen fokuserar på ett område som inte bör skilja sig åt nämnvärt mellan de båda länderna. Hur pedagoger och vårdnadshavare kommunicerar, alltså vilken metod som används, samtalens innehåll, samt hur ofta de sker fokuserades i undersökningen.

Kommunikationen huvudsakligen enkelriktad

Det finns inte mycket forskning som särskilt fokuserar på kommunikationen mellan pedagogisk personal och vårdnadshavare gällande förskolebarns behov av sömn och sömnvanor, enligt den australiensiska undersökningen.

Det som framkommer i den översikt som görs av kunskapsläget i artikeln tyder på att pedagoger anser att kommunikation om sömn är mycket viktigt för det pedagogiska arbetet, men också att föräldrar inte gärna pratar om hur man gör hemma med sömnen. Dessutom verkar kommunikationen i huvudsak bestå av envägskommunikation (i exempelvis veckobrev eller liknande), och mycket kortfattad kommunikation vid lämning och hämtning på förskolan.

En försvårande omständighet, för att kunna få till bra kommunikation är att vårdnadshavare inte alltid inser betydelsen av att kommunicera de sömnmönster som barnet har i hemmet för den pedagogiska verksamheten. Dessutom inser inte alltid pedagoger betydelsen av kommunikation med vårdnadshavare i arbetet med att finjustera barns sömnmönster.

Samtal främst vid hämtning och lämning

I undersökningens resultat framkommer att det vanligaste sättet att kommunicera på, både för pedagoger och vårdnadshavare, är vid hämtning och lämning på förskolan. De analyser som görs i artikeln indikerar att en förhållandevis stor andel vårdnadshavare (32 procent) inte alls kommunicerar vid dessa tillfällen.

I linje med tidigare forskning som visat att kommunikation vid hämtning och lämning ofta är ytlig och kortfattad, visar även den australiensiska studien att samtal vid dessa tillfällen tenderar att bli mindre specifika. Det kan ha att göra med de strategier som vårdnadshavare och pedagoger har för att åstadkomma en effektiv och smidig kommunikation vid tillfällen som av många upplevs som tidspressade, exempelvis när vårdnadshavare är på väg till arbetet. Av denna anledning exkluderas möjligen också sömnmönster och andra aspekter viktiga för sömnen från dessa samtal.

Resultaten visar också att även om det erbjuds flera olika metoder för kommunikation så verkar det huvudsakligen vara pedagogen som använder dessa. I flera fall där metoder för skriftlig tvåvägskommunikation erbjuds, exempelvis kommunikationsböcker, har dessa kommit att användas nästan enbart av pedagogen, och alltså blivit ett verktyg för envägskommunikation istället.

Få samtal om sömnkvalitet

Till absolut största del, både bland vårdnadshavare (71 procent) och pedagogisk personal (90 procent) uppgavs samtalen om barnens sömn handla om huruvida barnet överhuvudtaget har sovit under dagen. Mer komplexa frågor såsom de om sömnkvalitet är mindre vanligt förekommande i samtalen, ungefär hälften av deltagarna uppger att deras samtal handlar om detta, både bland pedagogisk personal och bland vårdnadshavare.

Ännu mindre vanligt är att samtalen handlar om hur sömnen brukar hanteras. Endast 18 procent av föräldrarna uppger att detta tas upp i samtalen. Bland pedagogerna är samma andel 42 procent. En möjlig anledning till att det är så få av samtalen som handlar om sömnkvalitet och hur man brukar göra hemma, tror forskarna är att man försöker undvika sådant som hör till barnuppfostran, men också att en del föräldrar kanske kan känna en viss skuld inför barnens eventuella sömnsvårigheter. Det förefaller som enklare att samtala om sömnfrekvens och det blir enklare att också styra över samtalet på sådant som båda parter är bekväma med att samtala om.

Mer fokus på sömnkvalitet och strategier för god sömn behövs

Studien visar att om vi vill stödja våra barns hälsoutveckling är det viktigt att vi stödjer förskolebarnens sömnutveckling mot ett monofasiskt sömnmönster. Detta förutsätter en god kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare, en kommunikation som innehåller samtal om sömnfrekvens, sömnkvalitet och möjliga vägar att uppnå goda sömnmönster.

Text: Daniel Bergh

Källor:

Skolverket, (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Länk till annan webbplats. Skolverket: Stockholm.

Oaes, C., Staton, S., Houen, S., Cooke, E., Pattinson, C., Teo, S-L., & Thorpe, K. (2020). “Did my Child Sleep Today?”: Communication Between Parents and Educators in Early Childhood Education and Care Settings. Länk till annan webbplats. Child & Youth Care Forum, 49: 265-283.

Publicerad 13 augusti 2020.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.

Relaterat