Skrivandets dilemman

I sin avhandling om skrivande på gymnasieskolan diskuterar Susanne Parmenius-Swärd hur elever uppfattar instruktioner inför textuppgifter, den tid som står till förfogande för uppsatser och hur eleverna förstår bedömningsgrunderna.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Ett genomgående drag är att eleverna inte vet hur de skall förbättra sina texter. De utgår från sina egna uppfattningar om hur en text är bra och undervisningen ger inte tillräckliga signaler om hur t.ex. en argumenterande text är uppbyggd eller vilka kvalitetskriterier som ligger till grund för bedömningen.

Parmenius-Swärd behandlar även elevers känslor och reaktioner inför bedömning, något som också efterlyses i forskningsöversikten från Vetenskapsrådet. Hon menar att bedömningen ofta fokuserar på brister och misstag, vilket inte alltid fungerar som en drivkraft till förändring.

Eleverna vill samtala mer

I intervjuerna framkommer att eleverna vill experimentera och öva och få en metaförståelse för hur arbete med språk, texter och genrer kan utveckla skrivande. De vill också samtala mer om sina egna och andras texter.

Parmenius- Swärd önskar en kreativ och estetisk syn på textarbetet, där diskussioner av andras texter ingår som en central del. När det gäller bedömning av texter menar hon att ?texten betraktas som en lösning av en uppgift med vissa textkrav och förutbestämda explicita och implicita kriterier? (Parmenius-Swärd 2008:235).

Parmenius- Swärd förespråkar istället arbete med formativ bedömning inspirerad av norsk processorienterad forskning om skrivande, där olika delaspekter av texter utvecklas för att sedan fogas samman till en hel text som diskuteras. Arbetet bör relateras till explicit uttryckta krav på texterna som sedan ingår i en summativ bedömning.

Källa:

Avhandlingen Skrivande som handling och möte - gymnasielever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Publicerad 14 maj 2012.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.