Snabb literacyutveckling – utanför skolan

Literacykompetens hos ensamkommande pojkar i ålder 15–18 år underskattas ofta av myndigheter. Det menar Åsa Wedin som studerat tre pojkar under deras första 14 månader i Sverige där deras skriftspråkskompetenser ansågs i stort sett ligga på en illitterat nivå.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Pojkarna, som studerar svenska, är placerade i en kommun efter en flykt från hemlandet med hjälp av människosmugglare under dramatiska omständigheter. I Sverige ansöker de om asyl.

Redan efter några veckor i Sverige tar pojkarna i Wedins studie ansvar för att skapa en identitet i det svenska samhället genom att börja kommunicera via SMS på svenska med svenska vänner och gode män.

Skriver på svenska

Tydligt visar studien att pojkarna själva vill bestämma om kläder, passansökningar och körkort. En av pojkarna avslutar även kontraktet med sin gode man då gode man inte kommer för att hjälpa pojken i en besvärlig situation. Pojken skrev ett sms till gode man ”Du komer nu eller aldrig”. En annan pojke kunde redan efter två veckor skriva till sin gode man ”Lars du komer”. Pojkarna skriver på svenska innan de formellt ansågs ha lärt sig läsa och skriva det svenska språket i skolan.

Studien visar också att pojkarna är företagsamma och läser komplicerade texter som asylansökningsdokument och andra formella protokoll för att förstå sin egen situation och för att kunna göra sin röst hörd i olika sammanhang som är angelägna för pojkarna och viktiga för identitetsskapandet.

Flera språk och medier

Pojkarna befinner sig i en utsatt position i samhället där ordval i asylansökningsdokument kan vara avgörande för pojkarnas fortsatta vistelse i Sverige. Studien visar att pojkarna tidigt utvecklar en komplex skriftspråkkompetens vilken involverar flera språk och olika medier för att kommunicera. Studien visar också att pojkarnas identitet som skriftspråksanvändare utvecklas genom olika skriftliga aktiviteter och samtal på sociala nätverk.

Underlag för Wedins studie är antecknade observationer av pojkarnas olika skriftspråkshändelser och insamlade texter från exempelvis SMS, email och protokoll. Studiens teoretiska bakgrund är literacy- och identitetsteorier (Barton 2000; Blommaert 2010; Canagarajah 2004; Heath 1982; Street 1995).

Text: Berit Lundgren

Källor:

Wedin Åsa, 2012. Literacy in Negotiating, Constructing and Manifesting Identities: The case of Migrant Unaccompanied Asylum-seaking Children in Sweden. In: Anne Pitkänen–Huhta & Lars Holm (eds), Literacy Practicies on Language and Education: Perspectives from the Nordic Countries. Bristol: Multilingual Matters. pp. 54–74.

Åsa Wedin är doktor i lingvistik inom andraspråksforskning och docent i pedagogik vid Högskolan Dalarna. Hon har tidigare arbetat som lågstadielärare och andraspråkslärare. Andra artiklar är bland annat:

Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag Länk till annan webbplats.

Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år Länk till annan webbplats.

Publicerad 08 februari 2013.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.