Solidaritet centralt för lärande i hållbar utveckling
Geografi, med benen i såväl samhälls- som naturvetenskap, lämpar sig särskilt väl för undervisning i hållbar utveckling. Det mångvetenskapliga forskningsfältet miljödidaktik och miljöundervisning är tydligt relevant för skolämnet geografi.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
I en doktorsavhandling från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet från 2014 undersöker Tomas Torbjörnsson temat solidaritet och utbildning för hållbar utveckling. Arbetet har som övergripande syfte att klargöra förväntningarna på och förutsättningarna för miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling i den svenska gymnasieskolan.
Torbjörnsson gör detta genom att undersöka dels skolans styrdokument (Lgy 11) och dels elevers miljömoraliska erfarenheter, attityder och handlingar. Hans analys av styrdokumenten visar att innehållet i undervisning för hållbar utveckling är en sammansmältning av två olika perspektiv och betydelsesammanhang. Dels en naturvetenskaplig, där hållbar utveckling handlar om evolutionen och ekosystem i harmoni, dels en teknisk med fokus på relationen mellan natur och människa, med det hållbara samhället, kopplat till framsteg och tillväxt, som vision.
Den didaktiska repertoaren behöver utökas
Idag dominerar det naturvetenskapliga perspektivet på hållbar utveckling i gymnasiets naturvetenskapliga ämnesplaner, medan det tekniska perspektivet framträder på de tekniska programmen. Elever i övriga gymnasieprogram möter i första hand det naturvetenskapliga perspektivet på hållbar utveckling, då naturkunskap är det enda gymnasiegemensamma ämnet där hållbar utveckling framträder i kunskapskraven.
Torbjörnsson poängterar här att undervisning för hållbar utveckling enligt gymnasiets styrdokument innebär att lärare kan behöva utöka sin didaktiska repertoar från traditionell undervisning i naturvetenskap till att också omfatta de multidimensionella och emotionella former för lärande som framträder i målen för undervisningen.
Respekt för naturen och solidaritet
De två värdena, respekt för naturen och solidaritet, är centrala dimensioner i lärande för hållbar utveckling. I avhandlingen undersöks hur gymnasieelevers attityder till dessa värden framträder hos några olika elevkategorier.
Begreppet solidaritet har historiskt framför allt haft en social betydelse i form av solidaritet med gruppen eller samhället. Under andra hälften av 1900-talet vidgades räckvidden på solidaritetsbegreppet till underprivilegierade grupper i tredje världen eller minoritetsgrupper.
Torbjörnsson argumenterar för att solidaritetsbegreppet idag kan tolkas som ett ansvarsfullt medkännande medborgarskap anpassat till gränsöverskridande relationer öppna mot såväl natur och andra arter som tid och rum. Härigenom pekar han på att solidaritet kan betraktas både som förutsättning för och ett uttryck för hållbar utveckling.
Resultatet av undersökningen om gymnasieelevernas attityder visar att kvinnor, elever på studieförberedande program och elever som bor i större städer har mest positiva attityder till solidaritet. Det fanns också en signifikant samstämmighet mellan attityder till solidaritet med en vid krets av människor och attityder till att bevara naturen.
Betona solidaritetens betydelse
Studien visar också att det finns ett positivt samband mellan framtidsorientering och attityder till solidaritet. Gymnasieeleverna säger sig dock vara ovana vid att arbeta med gemensamma framtidsfrågor i skolan.
De didaktiska implikationerna av studien är att en ökad uppmärksamhet på värdet solidaritet kan bidra till att stärka undervisningens koppling till värdegrunden och att uppfylla målen för utbildning för hållbar utveckling. Detta innebär också att inkludera framtidsdimensionen i undervisningen och synliggöra och problematisera de överväganden som ligger bakom olika val i utpekade vägar mot hållbar utveckling.
Text: Gabriel Bladh
Källa:
Tomas Torbjörnsson (2014) Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling. En studie av förväntningarna på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences 6. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling.
Länk till annan webbplats.