Språklig exponering ger inte bättre kunskaper i engelska

Elever på gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk utvecklar inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än elever som går program med svenska som undervisningsspråk. Det visar Eva Olsson i sin avhandling On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary vid Göteborgs universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Eva Olsson är från början högstadielärare i engelska och blev intresserad av vilka faktorer som påverkade elevernas kunskaper i engelska.

– Att kunna skriva på engelska är en viktig kompetens eftersom engelska används alltmer i samhället inom olika domäner. Möjligheterna att exponeras för eller själv använda engelska på sin fritid är i dag enorma. Därför är det angeläget att ta reda på vad elever lär sig, och inte lär sig, på sin fritid. För skolans undervisning är det nödvändig kunskap. Att lära sig skriva på ett främmande språk är dessutom en krävande process så mot den bakgrunden ville jag fokusera på det skrivna språket.

Stort material

De tre artiklarna i sammanläggningsavhandlingen har skrivits mellan 2011 och 2015 och innehåller sammantaget ett stort empiriskt material. Eleverna i undersökningen har fått besvara enkäter om i vilken utsträckning de använder engelska språket på fritiden, t.ex. när de chattar, spelar datorspel, läser eller ser på TV.

Eleverna fick även skriva uppsatser: 37 elever i årskurs 9 skrev två uppsatser var och 230 elever på gymnasiet skrev fyra argumenterande/utredande texter var i olika ämnen. I studien som rör gymnasiet analyseras förekomsten av allmänakademisk vokabulär. Jämförelser görs av utvecklingen över tid mellan elever som följde språk- och ämnesintegrerad undervisning på engelska och elever som följde undervisning på svenska.

I undersökningen som fokuserar på högstadiet jämförs språkbruket i två olika texttyper, ett brev och en nyhetsartikel, för att se om användning av engelska på fritiden påverkar elevernas förmåga att anpassa sitt språkbruk till olika kontexter. Eleverna förde även en språkdagbok under en vecka där de redogjorde för hur länge de ägnat sig åt olika typer av aktiviteter där engelska använts under de aktuella dagarna.

Språklig exponering räcker inte

Undersökningarna visar att stor språklig exponering inte tycks räcka för att elevernas engelska akademiska ordförråd ska utvecklas optimalt, oavsett om den språkliga exponeringen sker på fritiden genom aktiviteter där engelska används eller i skolan där engelska används som undervisningsspråk.

– Särskilt förvånande var att de elever som gick språk- och ämnesintegrerade program med engelska som målspråk inte utvecklade sitt allmänakademiska ordförråd mer än elever som följde undervisning på svenska. De som valt ett språk- och ämnesintegrerat gymnasieprogram använde en högre andel akademiska ord i sina uppsatser redan från början, men deras ordförråd ökade inte mer än de andra elevernas ordförråd under gymnasietiden.

Enligt undersökningarna har fritidsengelskan en positiv inverkan på elevernas akademiska språkbruk i årskurs 9 och första året på gymnasiet men därefter, i årskurs 2 och 3, får den mindre betydelse. Eva Olsson drar slutsatsen att det tycks vara svårt att på sin fritid exponeras för akademisk vokabulär i sådan omfattning att det påverkar utvecklingen av akademiskt språk när man har nått en viss kompetensnivå.

Skolan måste höja ribban

Eva Olssons förhoppning är att hennes avhandling kan bidra till en ökad medvetenhet om hur och i vilka kontexter elevers kompetens och förmåga att använda akademisk engelska kan utvecklas. Resultaten kan följaktligen vara en tillgång när lärare planerar språk- och ämnesintegrerad undervisning även där undervisningsspråket inte är engelska utan t.ex. svenska.

– När man planerar sin undervisning måste man naturligtvis ta hänsyn till vad eleverna kan, vad de behöver utveckla och vad de lär sig på andra ställen än i skolan. De elever som tillbringar en stor del av sin fritid med aktiviteter där de använder engelska har förstås stora möjligheter att lära sig mycket engelska där och då verkar det rimligt att skolan erbjuder undervisning inom andra språkliga domäner, att skolan möter upp och höjer ribban.

Mer skrivande skulle gynna språkutvecklingen

Eva Olsson menar att på högstadiet kan t.ex. lärare introducera uppgifter där eleverna möter och tränar ett mer akademiskt språk om de redan har en hög kompetens i att använda vardagligt språk på engelska. Gymnasieelever kan förberedas så att de klarar av att läsa och skriva akademiska texter på engelska.

– Jag tror att man skulle kunna arbeta betydligt mer med skrivande i skolan och att det skulle gynna elevernas språkutveckling. Att försöka formulera sig, bearbeta, få feedback, skriva om, osv. är mödosamt men utvecklande. Eftersom skrivande är en lite långsam process hinner man reflektera under tiden och dra slutsatser om eller i alla fall testa hypoteser om hur språket används. Dessutom utvecklar man förmåga att tänka och resonera kring de ämnen man skriver om.

Text: Christoffer Dahl

Avhandlingen On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabularylänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019