Stadieövergång kritisk fas för inkludering

Rektor och specialpedagog vid mottagande skolor är nyckelpersoner vid övergången till högstadiet, vilket är en kritisk fas för inkludering. De styr vilket stöd elever får och utformningen av kommunikationen mellan avlämnande skola och den egna skolan. De styr också kommunikationen med elevernas föräldrar.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

IRIS (Inclusive Research in Irish Schools) är sannolikt det hittills största forskningsprojektet om inkludering i Europa. Projektet som är i sin slutfas visar bland annat att den irländska skolan är mer likvärdig än tidigare. Skolor visar ett större engagemang än tidigare i att arbeta inkluderande.

Bakgrunden för projektet är att Irland har beslutat om och infört en rad ändringar i riktning mot inkludering. Detta är också tydligt i nuvarande lagstiftning. Det har samtidigt saknats underlag som visar i vilken utsträckning inkludering har fungerat. The National Council for Special Education på Irland ansvarar för kvalitetsfrågor för elever i behov av särskilt stöd.

Myndigheten behövde ett bra beslutsunderlag. Den brittiske forskaren Richard Rose fick tillsammans med den irländska professorn Michael Shevlin uppdraget att leda en forskargrupp för att studera det irländska skolsystemet och effekter av inkludering. Det fyra-åriga projektet håller nu på att avslutas.

Projektets fyra huvudområden är:

  1. Vilket stöd som elever får på Irland
  2. Vilken policy/vilka policys som existerar kring stöd till elever
  3. Elevers och lärares erfarenheter av stöd och inkludering
  4. Resultat (utfall) av stöd och inkludering

När det gäller resultat, i form av kunskapsmässigt utfall, så var det en utmaning enligt professor Rose. Eleverna som är i behov av stöd presterar lägre kunskapsmässigt jämfört med andra elever. De utvecklas och lär men är i allmänhet efter sina kamrater. Det är därför svårt att jämföra elever utan skolsvårigheter med elever som har skolsvårigheter.

Forskarna valde att också intressera sig för andra typer av utfall och resultat. De har bland annat studerat utvecklingen av förmågor som att kunna utveckla kamratkontakter och klara sociala situationer. De har även studerat om eleverna kände sig lyckliga i skolan.

– En del kanske säger att det inte är ett viktigt mål att eleverna ska känna lycka i skolan (Richard Rose använder orden ”happy” och ”happiness”). Men vi håller inte med om det. Skolor är sociala institutioner likaväl som institutioner för lärande, säger Richard Rose.

Skolor som förhindrar att inkludering faller ihop

Det som utmärker IRIS, förutom dess stora omfattning, är också att det är ett flerårigt projekt för att studera förändringar över tid. I projektet studerar forskarna bland annat hur olika typer av stöd är relaterade till förändringar över tid i skolor och för enskilda elever. På så sätt har det blivit möjligt att skilja på stöd som fungerar bra respektive dåligt. Resultaten i studien fokuserar ett fyrtiotal områden som på något sätt är relaterade till stöd och inkludering.

Ett större resultatområde är övergångar. Projektgruppen har studerat olika typer av övergångar inom skolor, mellan skolor och mellan stadier. Forskarna har varit särskilt intresserade av övergången från låg- och mellanstadium till högstadium. Ett skäl till detta intresse är att den internationella forskningen har visat att inkludering får mer genomslag på låg- och mellanstadienivå än på högstadienivå. Professor Rose beskriver övergången som en kritisk fas viktig att studera.

Stor skillnad för eleverna

– Den internationella forskningen visar att vid övergången så hamnar eleverna i en skolsituation där de kanske möter 12 lärare i veckan. Inkluderingen fungerar inte längre och den faller ihop. Det blir en mycket stor skillnad för eleverna. De kommer ofta från en mer idyllisk skolsituation med få lärare och nära kontakter till dessa. För några elever fungerar inte den nya skolsituationen alls. Ofta fungerar då inte heller det särskilda stödet, enligt professor Rose.

Forskarna har gjort ett stort antal intervjuer med till exempel föräldrar, lärare och rektorer som på ett eller annat sätt har varit inblandade vid övergångarna. Viktiga resultat kommer från högstadieskolor som på ett bra sätt har lyckats ge ett bra stöd till eleverna vid övergången till den nya skolan.

Hur ser lösningarna ut som fungerar dels vid övergången och även i den nya skolsituationen?

  1. De mottagande skolor (motsvarande högstadieskolor) som lyckas bäst har:
  2. utvecklade strategier för samverkan med avlämnande skolor (motsvarande mellanstadieskolor)
  3. etablerat goda kontakter mellan specialpedagoger och föräldrar
  4. etablerat kamratstödjarsystem
  5. lärarassistenter (motsvarande svenska elev-assistenter) som underlättar elevernas skolgång

Enligt IRIS-studien är rektor och specialpedagog vid den mottagande skolan nyckelpersoner vid övergången. De styr vilket stöd elever får och utformningen av kommunikationen mellan avlämnande skola och den egna skolan. De styr också kommunikationen med elevernas föräldrar.

Rekommendationer att bryta specialskolornas isolering

Professor Rose lyfter också fram resultatet att specialskolorna är mycket isolerade från andra skolor. De är mycket isolerade även om de lokalmässigt ligger nära andra skolor. Personalen vid specialskolorna gör ett bra arbete och verksamheten håller hög kvalitet. Rekommendationen till Irlands regering är stödja ökade kontakter, samarbete och utbyte mellan dessa olika typer av skolor. Det innebär ett ytterligare steg mot ökad inkludering.

Ett mycket omfattande forskningsmaterial

Sammantaget har projektet kunna beskriva både det som fungerar bra och det som behöver utvecklas inom det irländska skolsystemet. Resultaten används vid utformningen av nationell policy, i lärarutbildning, fortbildning och i skolorna. De används för att förbättra situationen för elever i behov av särskilt stöd och för ökad inkludering.

En stor mängd data har samlats in bland annat genom:

  • riksomfattande enkäter
  • dokumentstudier (1151)
  • fokusgruppsintervjuer
  • observationer (134)
  • 24 fallstudier (24 skolor)
  • 70 elever följs över tid
  • Intervjuer (943)

Text: Johan Malmqvist

Publicerad 28 augusti 2015.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.