Standarder för skolledares yrkesskicklighet: vad, varför, hur?

Allt fler länder utarbetar standarder för skolledare och även i Sverige finns förslag omdetta. Men vad innebär standarder och kan vi förbättra skolors kvalitet och främja elevers lärande genom att utarbeta standarder för skolans ledare?

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I Skolkommissionens slutbetänkande förordas att utarbeta kvalifikationsnivåer, eller standarder, för vad lärare och skolledare bör kunna och förmå att göra. Även Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva professioner rekommenderar standarder, därför att de ytterst anses kunna främja elevers lärande och måluppfyllelse. Det finns därför skäl att närmare undersöka vad standarder för skolledare kan innebära, varför de anses vara angelägna att utarbeta och vad vi kan lära oss av internationell forskning om standarder för skolledare i en tid där allt fler nationer lånar policy från andra.

Vad är professionella standarder och vad används de till?

Standarder för skolledare används i allt fler länder, bland andra USA, Korea, Japan, Chile, Kanada, Kina, Tyskland, Holland, Storbritannien och Australien. David Ingvarson m.fl. har jämfört standarder för skolledarskap i olika länder och dragit följande slutsatser om vad som kännetecknar väl utarbetade standarder: De utgår från generella, forskningsbaserade och praktiska beskrivningar av skolledarskapets huvudsakliga aktiviteter och de kan konkret specificera vad skolledare bör kunna och förmå att göra. De beskriver en progression för skolledares professionsutveckling i termer av det kunnande som kan utvecklas över tid för dem som stannar i yrket. Väl artikulerade standarder för skolledarskap bör, enligt Ingvarson m.fl. dessutom vara möjliga att bedöma i observerbara termer.

Ett flertal forskare påpekar att det faktiska bruket av standarder inte begränsas till att specificera skolledares yrkesskicklighet. De används i praktiken för ett flertal intimt förknippade syften. Wei Wei menar att kinesiska standarder för skolledare utgör:

  • En grund för utnämning eller rekrytering av skolledare,
  • en måttstock för att bedöma skolledares prestationer,
  • en riktningsgivare för utbildning och fortbildning av skolledare,
  • ett offentligt ramverk som möjliggör för det omgivande samhället att förstå och ställa krav på skolledare.

I Skottland används standarder utöver funktionerna ovan som verktyg för skolledares självvärdering, och som verktyg för att kvalitetsbedöma skolledarutbildning, menar forskarna Forde och Torrance. Michelle Young m. fl. menar att standarder i USA har kommit att fungera som en påbjuden läroplan för utbildning av skolledare. Idag styr amerikanska standarder för skolledarskap mer än tusen ledarskapsutbildningar, vilket medfört en tydlig likriktning av utbildning för skolledare.

Vad innehåller standarder för yrkesskickliga skolledare?

Vad innehåller då de standarder som tas fram för att specificera vad skolledare bör kunna och förmå att göra? Ingvarson med kollegor menar att standarder vanligtvis innefattar tre olika nivåer. En nivå beskriver innehållet i vad skolledare bör kunna och förmå att göra. En andra nivå anger bedömningsgrunden eller den typ av information som kan avgöra om innehållet är uppfyllt. En tredje nivå beskriver det framgångsmått som anger vad som räknas som tillräckligt kunnande för att infria en viss standard.

Det råder inte enighet bland yrkesutövare och forskare om vad som kännetecknar skolledaryrkets kunskapsbas, och olika nationers utbildningssystem kan kräva olika kunskaper och förmågor av skolledare. Trots detta visar två olika och oberoende forskningsöversikter att det råder hög grad av samstämmighet mellan olika nationers standarder. I tabellen redovisas det överlappande innehåll som forskare vid Centre of Study for Policies and Practices in Education och den kinesiske forskaren Wei Wei menar att standarder för skolledare väsentligen kretsar kring.

CEPPE (2013)

Wei Wei (2017)

Sätta och kommunicera mål och visioner för skolan

Sätta mål och visioner för skolan

Skapa organisatoriska villkor för verksamheten

Ansvara för organisering och administration med kärnprocesser i fokus

Främja ordning och samstämmighet i skolan

Att främja en lär- och samverkanskultur i skolan

Utveckla sin egen och medarbetares yrkesskicklighet

Att utveckla lärares professionella kunnande

Utöva pedagogiskt ledarskap med fokus på undervisning och lärande

Att leda lärares lärande och arbete med sikte på elevers lärande

 

Att etablera goda relationer till och samverka med det omgivande samhället.

Michelle Young menar att det i USA har skett en tydlig orientering mot skolors kärnprocesser, dvs. mot lärares undervisning och elever lärande, i senare års standarder för skolledare i jämförelse med de som togs fram under 2000-talets första decennium. Denna observation tycks gälla de flesta nationer som nyligen utarbetat standarder för skolledare, och det är denna globala trend som reflekteras i de svenska utredningar som berördes i inledningen.

Varför anses det viktigt att utarbeta standarder för yrkesskickliga skolledare?

Skolledares yrkesutövning kännetecknas av tilltagande komplexitet samt nya och ökade krav. Samtidigt har skolledare fått ett ökat erkännande för den roll de spelar och kan spela i skolan. Skolledarskap betraktas idag som en nyckelfunktion för att främja elevers måluppfyllelse, men också för att driva skolutveckling och lokal implementering av skolreformer (Wei, 2017; Rönnström, 2018). Förändrade villkor för, ökat erkännande av och högt ställda förväntningar på skolans ledare anges ofta som faktorer som frammanar behov av att utarbeta standards. Detta syns bland annat i Weis forskning och i Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva professioner.

Om man ser skolledarskap som en nyckelfunktion för skolors kvalitet, undervisning samt elevers lärande kan det ses som märkligt om man inte samtidigt kan redogöra för exakt vari skolledarskapets betydelse består, och vad som kännetecknar de kunskaper och förmågor skolledare behöver. Förespråkare av standarder ser mot denna bakgrund ett behov av att i allmän mening klargöra de förväntningar som kan ställas på skolledare, och att specificera det kunnande de behöver utveckla så att de i sin tur kan hålla ansvariga för de krav som stat och samhälle ställer på dem (Ingvarson m. fl, 2006). Det vore fel att ställa höga krav på skolledare utan att samtidigt rusta dem för dessa krav. Det anses därför otillräckligt att enskilda arbetsgivare uttrycker förväntningar på skolledare. Vad skolledare antas kunna och förmå att göra bör därför ses som en nationell angelägenhet.

Vem beslutar om standarder och deras giltighet?

Vem som utarbetar och beslutar om standarder varierar mellan länder. Ibland tas de fram av skolledarna själva genom olika organ. Ibland av statsmakterna, och ibland utarbetas de av organ som samlar representanter från statsmakterna, lärosätena, yrkesutövarna, fackföreningarna eller andra intressenter. I Sverige har det föreslagits att det ska inrättas ett organ som beslutar i ärenden som handlar om yrkesskicklighet, men att själva kompetensbeskrivningarna huvudsakligen bör utarbetas av skolledarna själva. I Kina utarbetades nyligen standarder genom en trestegsprocess över fyra år. Processen omfattade internationella forskningsöversikter och intervjuer med drygt 20 000 kinesiska skolledare. I ett senare steg genomfördes konferenser där synpunkter samlades in från professionella grupper, och till sist konsulterades olika utbildningsinstitutioner i Kina.

Det är vanligt att standarder knyts till forskning oavsett hur de i övrigt utarbetas. Michelle Young med kollegor har påpekat att flera fall av nationellt utarbetade standarder har kritiserats för att vara grundade i välmenade förhoppningar snarare än i robust forskning. De har därför bedrivit forskning kring den vetenskapliga grunden för de sju amerikanska standarder som utarbetates 2015, och argumenterat för att samtliga har signifikant stöd i aktuell forskning. Samtidigt reser studien frågor om vilken forskning som äger relevans för skolledaryrkets kunskapsbas eftersom andra forskare uttrycker skepticism mot att utarbeta standarder.

Kritik mot standarder för yrkesskickliga skolledare

Uljens och Ylimäki menar att standarder har en konserverande funktion som inte fångar skolledarskapets kreativa och framtidsorienterade dimensioner. Andra forskare, t.ex. Davis m.fl., menar att standarder tenderar att negligera aspekter som diskriminering, mångfald samt rättvise- och inte enbart resultataspekter. Richard Niesche instämmer i vikten av att tydliggöra de krav och de högt ställda förväntningar som skolledare möter, men tror inte att standarder är lösningen. Niesche tror att det är missriktat att försöka bestämma skolledarskapets essens därför att skolverkligheten är alltför komplex för att låta sig standardiseras.

Allt fler nationer lånar dock policy från andra i tron att det som visat sig vara framgångsrikt i andra nationer också äger giltighet i den egna. De standarder för skolledarskap som det kinesiska utbildningsministeriet godtog är till exempel hämtade från anglo-amerikanska sammanhang. De flesta länder som har utarbetat standarder har i någon utsträckning också influerats av OECD som inte är någon neutral policyaktör. Allt fler intressenter påverkar idag nationers utbildningspolitiska agendor och utarbetandet av standarder för skolledare. Detta aktualiserar vikten av nyanserat diskutera grunderna för och utformingen av standarder inom de nationer som nu öppnarna dörrarna för denna väg i tron att det kan främja skolledares kunnande, professionsutveckling men också skolors kvalitet och resultat. Det som återstår att se är om införandet av standarder för skolledare runt om i världen också infriar de löften de bär på. Det är en öppen fråga.

Text: Niclas Rönnström

Referenser

Center of Study for Policies and Practices in Education and Organization for Economic Cooperation and Development (CEPPE) (2013) Learning standards, teaching standards, standards for school principals. Paris: OECD Publishing.

Davis, B., Gooden, M. and Micheaux, D. (2015) Color-Blind Leadership: A Critical Race Theory Analysis of the ISLLC and ELCC Standards. I Education Administration Quarterly, 51 (3): 335-71.

DeVita, M. C., R. L. Colvin, L. Darling-Hammond, and K. Haycock. 2007. Education leadership: A bridge to school for Compulsory Schools Principals reform. New York: The Wallace Foundation.

Forde, C. och Torrance, D. (2016) Changing Expectations and Experiences of Headship in Scotland. In International Studies in Educational Administration, Vol. 44, nr. 2: 21-37.

Ingvarson, L., M. Anderson, P. Gronn, and A. Jackson (2006) Standards for school leadership: A critical review of literature. Melbourne, Australia: Australian Institute for Teaching and School Leadership.

Niesche, R. (2012) Politicizing articulation: applying Lyotard’s work to the use of standards in educational leadership. I International Journal of Leadership in Education, 16 (2): 220-233.

Rönnström, N. (2018) Evidens och kontext – om konsten att tolka och tillämpa forskning om skolledarskap. I Rönnström, N. och Johansson, O. (red.) Att leda skolor med stöd i forskning. Stockholm: Natur och kultur

SOU 2017:35 (2017) Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Slutbetänkande av 2015 års skolkommission. Statens offentliga utredningar.

SOU 2018:17 (2018) Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. Slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva professioner. Statens offentliga utredningar.

Uljens, M. och Ylimäki, R. (2015) Towards a discursive and non-affirmative framework for curriculum studies, Didaktik and educational leadership. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015, 30177.

Young, M., Anderson, E. och Nash, M. (2017) Preparing School Leaders: Standards-Based Curriculum in the United States. I Leadership and Policy in Schools, Vol. 16, nr. 2: 228-271.

Wei, W. (2017) Education Policy Borrowing: Professional Standards for School Leaders in China. I Chinese Education and Society, Nr. 50: 181-202.

Senast uppdaterad 22 mars 2019