Stärkt elevperspektiv i undervisning om kontroversiella frågor
Undervisning i och om kontroversiella frågor har funnits, och finns, framskrivet i svenska styrdokument från 1960-talet och fram till idag. Anna Larsson visar i en analys av svenska läromedel att det generellt sett stärkta elevperspektivet i svenska läroplaner också framkommer i skrivningarna om kontroversiella frågor. Det finns också skillnader mellan SO-ämnena där perspektivseende exempelvis är tydligast i samhällskunskap.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Att skaffa sig kunskap om olika samhällsfrågor och att få färdigheter för att själv kunna delta för att påverka opinion och beslut i dessa frågor är på många sätt ett givet innehåll för dagens svenska elever. Inte minst i SO-ämnen kan vi tänka oss att sådana kunskaper och färdigheter uttrycks som specifika ämneskunskaper men vi kan också se det som mer generella och övergripande medborgarkunskaper.
En viss typ av samhällsfrågor som uppmärksammats mer på senare tid som särskilt viktiga och som kan ge specifika kunskaper och färdigheter är det som brukar benämnas kontroversiella frågor (controversial issues). Europarådet lyfter i ett utbildningsmaterial kopplat till sin stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap fram förmågan att respektera och diskutera med människor som har andra värderingar än sina egna som särskilt främjande för demokrati.
Och enligt Europarådet är användandet av kontroversiella frågor något som kan främja en sådan förmåga. I sin beskrivning av vad kontroversiella frågor kan vara nämner Europarådet att det är frågor ”som väcker känslor och skapar spänningar i samhället”. Detta kan sägas ligga nära vad forskaren Diana Hess benämner som problem rörande samhällsfrågor som skapar stark oenighet.
Aktuellt forskningsområde
Även inom svensk ämnesdidaktisk forskning är kontroversiella frågor särskilt uppmärksammat just nu. Flera forskningsprojekt pågår där undervisning i och om kontroversiella frågor studeras. Ett sådant exempel är ”Kontroversiella frågor i samhällsorienterande undervisning: En komparativ ämnesdidaktisk studie” som är ett fyraårigt projekt vid Umeå Universitet. I detta projekt ska styrdokument, undervisning och uppfattning om undervisning som rör kontroversiella frågor studeras i de fyra SO-ämnena i årskurs 7-9.
En av de första artiklarna som kommer ut från detta projekt är Anna Larssons ”Kontroversiella samhällsfrågor i samhällsorienterande ämnen 1962-2017: en komparation”. I denna artikel jämför Larsson skrivningarna i tidsperioden fem läro- och kursplaner. Genom att jämföra skrivningarna för fyra SO-ämnen avser Larsson att se hur ämnesundervisning kan ge olika karaktär på eller olika mål för undervisning om kontroversiella frågor.
Undersökningen innehåller också en jämförelse över tid, både för varje ämne och för beskrivning av kontroversiella frågor i läroplanerna som helhet. Analysen görs via en kvalitativ innehållsanalys av läroplanerna. Där texterna använder formuleringar som direkt eller snarligen benämner en fråga som kontroversiell är det givet att sådana avsnitt tas med men även där Larsson menar att det är rimligt att tolka en formulering, t.ex. ”problem” som att det avser en kontroversiell fråga har detta tagits med.
Ett stärkt elevperspektiv
Eftersom förändringen över tid innehåller en del faktorer som också får stor betydelse för enskilda ämnen är det lämpligt att börja med slutsatserna om generella förändringar från Lgr 62 och fram till dagens läroplan Lgr 11 (med reviderade kursplaner för ämnen 2017). Larsson lyfter fram att den mest generella förändringen handlar om ett stärkt elevperspektiv, från att lärares undervisning är utgångspunkt i de tidigare läroplanerna till att målet med elevernas lärande är betonat i nuvarande läroplan.
En annan viktig, delvis överlappande, förändring är från att behandling av kontroversiella samhällsfrågor syftade till att visa på objektivitet till att det numera syftar till att förstå samhället och dess konflikter utifrån olika perspektiv. Senare läroplaner har också mål om att eleverna ska ta personlig ställning och att de värden som lyfts i olika perspektiv ska diskuteras.
Skillnad mellan ämnena
När de olika SO-ämnena jämförs är det tydligt att kunna ta personlig ställning och att se saker ur olika perspektiv i relation till kontroversiella frågor syns allra tydligast i samhällskunskap. Att analysera samhällsproblem, gärna dagsaktuella, utifrån olika perspektiv är närmast en del av ämnets grundkaraktär enligt Larsson.
Historia har rört sig mot en större nutidsrelevans där kontroversiella frågor som minoritetsförtryck och imperialism från historiska tidpunkter ofta ska relateras till nutid. Religionsämnet har blivit mer livsfrågeinriktat och kontroversiella frågor kan relateras exempelvis till samlevnadsfrågor. Det stärkta elevperspektivet är inte lika synligt i geografiämnet där globala befolkningsfrågor finns med i hela den undersökta tidsperioden.
En viktig slutsats Larsson lyfter fram är också att få exempel på specifika kontroversiella samhällsfrågor ges och att det ej heller ges något tydligt stöd till lärarens undervisning om kontroversiella frågor. Detta gäller även för nutid och kommentarmaterialet till de nuvarande kursplanerna.
Jag menar att Larssons studie visar på att det finns, och har funnits, stöd i styrdokumenten för att i SO-ämnena i årskurs 7–9 undervisa i och om kontroversiella frågor. Medborgarkunskapsperspektivet syns genomgående men det är också tydligt i styrdokumenten att det är i samhällskunskap som fokus i högst grad ligger på att skapa en egen åsikt och förstå andras perspektiv i den aktuella kontroversiella frågan. Det ska bli intressant om detta också framkommer lika tydligt i kommande studier där undervisning och uppfattningar om undervisning undersöks.
Text: Anders Broman
Källor:
Europarådets utbildningspaket om kontroversiella frågor.
Länk till annan webbplats.