Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända

Nyanlända elever tycker inte att ämnena i sig är svåra men både ämnesspecifika begrepp och vardagsuttryck ställer till problem. Lärarna glömmer ofta att förklara dem, särskilt i så kallade vanliga klasser. Övergången till vanlig klass innebär också utanförskap och otrygghet

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I en studie av 22 elever som gått i förberedelseklass belyser Monica Axelsson och Jenny Nilsson problematiken med att vara andraspråkslärande i Sverige. Artikeln ger insikter i den frustration eleverna kan känna vid övergången mellan förberedelseklass och vanlig klass.

Stor skillnad mellan kommunerna

Integration är svårt, men inom skolsystemets ramar brukar man tänka att det finns goda möjligheter att verka för den; alla invånare i en viss ålder möts där. Men även där verkar det vara svårt, åtminstone enligt OECD som menar att växande etniska ojämlikheter förmodligen är en akilleshäl dagens i svenska utbildningssystem (OECD 2005:47). Monica Axelsson och Jenny Nilsson visar i sin artikel hur övergången från förberedelseklass till vanlig klass i grundskolan kan vara väldigt påfrestande. De tar sikte på frågan om hur nyanlända uppfattar lärandemiljön i förberedelseklass jämfört med vanlig klass.

Man har undersökt tre olika kommuner; en liten, en mellanstor och en stor. Den minsta kommunen har få nyanlända: 10 av 460 elever kategoriserades som nyanlända, sju gick huvudsakligen i förberedelseklass. Totalt tre procent hade svenska som andraspråk.  Den största kommunen domineras däremot av elever med andraspråk. I den undersökta skolan har alla elever svenska som andraspråk.

Metoden för undersökningen är intervju men till viss del även observation. Man har främst fokuserat elever som kommit till Sverige under de år som motsvarar skolår 8 och 9 – en kritiskt viktig tid i livet; valet av skola, utbildning och framtid naturligtvis är lika stort för nyanlända som för andra elever.

Även vardagliga uttryck behöver förklaras

Ett första resultat är att eleverna inte uppfattar ämnen i sig som svåra, men att de däremot har svårt att förstå ämnesspecifika begrepp. Även mer vardagliga uttryck ställer till problem eftersom läraren än mindre tänker på att förklara sådana. Detta är som tydligast i de vanliga klasserna i den kommun som har minst vana vid att förhålla sig till flerspråkiga elever.

Ämneslärarna där har inte beredskap eller förståelse för vilka stöttande insatser andraspråksinlärarna behöver – de tar helt enkelt (förmodligen omedvetet) för givet att eleverna förstår texters innehåll. En elev uttrycker det på ett för alla lättbegripligt vis: ”Om dom förklarar mycket, jag förstår mycket. Dom förklarar ingenting, jag förstår ingenting.”

Okunskap om flerspråkigheten som resurs

Ett andra resultat handlar om förstaspråket som stöd då man lär sig ett andraspråk. För alla tre undersökta skolor förekommer sådant stöd mest i förberedelseklassen för att i den vanliga klassen minska eller vara helt frånvarande. I de vanliga klasserna lyder tvärtom den rätt vanliga devisen ”här är det svenska som gäller”; en devis som också leder till att läraren uppfattar andraspråkstalaren som ”en som inte förstår” – varken språk eller innehåll.

Artikelförfattarna belyser också hur denna devis till stor del bottnar i lärares okunskap om flerspråkigheten som en resurs; det finns en utbredd omedvetenhet om att förstaspråket faktiskt stöttar lärandet av ett andra språk.

Därefter lyfter man förvisso fram att eleverna själva uppskattar att det talas mycket svenska i de ’vanliga klassrummen’: ”Då kan man få höra mer svenska språket”. Men lösningen är inte att man ska minska på svenskan generellt, utan det är istället ett kategoriskt uteslutande av flerspråkigheten som resurs för lärande som är problematiskt. Därmed tangerar artikeln en viktig fråga om studiehandledning på modersmålet: Hur kan Sverige arrangera detta språk- och lärandestöttande initiativ? OECD synliggjorde frågan redan 2005: ”Should mother tongue assistance and instruction (including tuition of other subjects in the mother tongue) be guaranteed to all? To what extent is this desirable, and feasible?”

Utanförskap och otrygghet i den vanliga klassen

Ett tredje resultat vittnar om vilken påfrestande situation eleverna befinner sig i. Inte minst handlar många känslor om ambivalensen i att å ena sidan längta till en vanlig klass och å andra sidan befinna sig i en förberedelseklass som bjuder på trygghet och grupptillhörighet.
För när andraspråkstalarna kommer till den vanliga klassen möts de av en annan bild än de föreställt sig: i den vanliga klassen råder andra grupperingsprinciper. Den upplevda skillnaden är som störst på den i princip helt enspråkiga skolan, dvs. skolan med flest elever med svenska som förstaspråk. Flerspråkighet bjuder alltså på olika problemställningar beroende på elevsammansättning; de mångkulturella förorterna i storstadsområdena är naturligtvis en utmaning, men mer subtil blir andraspråksutmaningen i de skolområden där svenskan dominerar.

  Utöver dessa resultat är det också en bister verklighet som framkommer i fem elevers upplevelse av övergången från förberedelseklass till vanlig klass (i den minsta av de tre kommunerna): De uttrycker känslor av ensamhet, sorg, utanförskap och otrygghet i den vanliga klassen. Dessa känslor förklaras sannolikt av det faktum att forskarna också kunde se att det rådde brist på interaktion mellan de nyanlända och resten av klassen.

Starkt stöd men svag utmaning

En generell slutsats som Axelsson och Nilsson drar är att förberedelseklassen tenderar att bli en miljö med starkt stöd men med i längden svag utmaning. Den vanliga klassen blir i sin tur det motsatta: en miljö präglad av för stor utmaning med bristande stöttning.

  Författarna avslutar med att understryka att skillnaderna mellan förberedelseklassens lärandemiljö och den ’vanliga klassen’ måste synliggöras. Först när skillnaderna synliggjorts är de möjliga att föra samtal om; på lokal nivå såväl som på riksnivå, dvs. i en kedja som innefattar elever, studiehandledare, lärare, skolledare, forskning och politiker.

Synliggörandet är alltså en första förutsättning för att Sverige ska kunna arbeta för en ökad medvetenhet om de utmaningar en flerspråkig grupp elever innebär för undervisningsmiljön, och vilka möjligheter som kommer med det faktum att dessa elever faktiskt har ett förstaspråk.

Text: Mikael Nordenfors

Referenser:

Axelsson, Monica & Jenny Nilsson (2013). ”’Welcome to Sweden…’: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes”. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137-164.

OECD (2005). Equity in Education Review: Country Sweden.

Senast uppdaterad 22 mars 2019