Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan

Att utveckla ett medvetet förhållningssätt till stereotypa uppfattningar samt att ta hänsyn till barnens individuella skillnader ökar skolors möjligheter att garantera alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Lärares förväntningar på barn och elever spelar stor roll för elevers skolframgång.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Stereotypa uppfattningar påverkar förväntningar på elever

Skolpersonalens förväntningar på elevernas prestationer är en central faktor för elevernas skolframgång. Det har bland andra Skolinspektionen och John Hattie visat. För låga förväntningar bidrar till att förstärka existerande ojämlikheter som drabbar olika grupper i samhället både på klassrums- och skolnivå. Dessa förväntningar bygger ofta på stereotypa uppfattningar om bland annat kön, etnicitet och social bakgrund och de hindrar lärarna att ge eleverna den likvärdiga utbildning de har rätt till enligt skollagen.

Det är viktigt att att skolpersonalen blir medveten om hur stereotypa uppfattningar om barngrupper riskerar prägla planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Det påverkar i sin tur elevers skolframgång. Samtidigt kräver höga förväntningar på elevers prestationer att man tar hänsyn till individuella skillnader för att lyckas med att garantera alla barns rätt till likvärdig utbildning.

Vad handlar stereotypa uppfattningar om?

Stereotypa uppfattningar handlar om tillfällen när unika individer klumpas ihop till homogena grupper som antas tänka och agera på ett likartat sätt, skriver den brittiske forskaren Michael Pickering. Problemet med detta är att individers unika egenskaper döljs bakom en falsk uppfattning som sätter hinder för deras egen utveckling och möjligheter.

Stereotypa uppfattningar av människor hänger nära samman med fördomar som innebär att individer döms på förhand baserat på rådande stereotyper innan de får en möjlighet att visa vilka de är. Stereotyper kan både vara av positiv och negativ art. Det kan handla om att individer klumpas ihop med en grupp som tillskrivs positiva karaktärsdrag och höga förväntningar eller att personen ges negativa karaktärsdrag och låga förväntningar. Båda dessa former av stereotyper innebär att individers unika särdrag ignoreras.

Lärares stereotypa uppfattningar i relation till kön, social klass och etnicitet

Stereotypa uppfattningar gällande elevernas genus kan prägla skolpersonalens undervisning i olika ämnen i skolan. En studie publicerad 2019 av Penelope Watson med flera visar till exempel att det finns skillnader mellan lärarnas förväntningar på eleverna skolprestationer beroende på såväl elevernas som lärares kön. Studien, som gjordes i ett urval av skolor i Nya Zeeland, visar att syn på kön kan påverka lärarnas sätt att undervisa.

Lärarnas uppfattningar riskerar att bli självuppfyllande profetior i relation till elevernas inställningar till olika ämnen och resultat. Exempel på detta är de stereotypa uppfattningar som präglar ämnen som språk- och konstnärliga ämnen som betraktas som ”kvinnliga ämnen”. Dessa uppfattningar kan i sin tur leda till negativa förväntningar i relation till pojkarnas prestationer i dessa ämnen.

I den statliga utredningen Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet konstateras att låga förväntningar på elevernas resultat från både skolans personal och föräldrar förekommer ofta tillsammans med problem med ogiltig frånvaro och sena ankomster i vissa svenska skolor. Samtidigt försvåras skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt segregerade miljöer på grund låga förväntningar gentemot barn i dessa skolmiljöer. Detta uppdrag försvåras ytterligare av en ökning av skillnaderna mellan skolors elevsammansättning utifrån familje- och migrationsbakgrund.

En likvärdig utbildning kräver även medvetenhet över samspelet mellan social klass, etnicitet, kön och lärares förväntningar. En studie publicerad av Gillborn med flera visar olika förväntningar på medelklasselever beroende på elevernas hudfärg. Denna forskning som bygger på intervjuer av föräldrar från Karibien bosatta i Storbritannien visar att pojkar inom denna grupp är hårt drabbade av negativa stereotypa uppfattningar oavsett föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Stereotypa uppfattningar kan också skapa för höga förväntningar

Ett annat område att uppmärksamma är förekomster av höga förväntningar som inte tar hänsyn till individens skillnader. Dessa förväntningar bygger på positiva stereotyper som förhindrar skolpersonalen att bli uppmärksamma på individuella skillnader inom en elevgrupp. Ett exempel på detta är förväntningar på att alla barn ska nå samma utvecklingsnivå i slutet av läsåret oavsett när under året de är födda.

En studie på barn födda under senare delen av skolåret publicerad av Edwina Mitchell visar vikten att vara observant på barnens enskilda utvecklingstakt, i stället för att pressa dem för att hinna ikapp med de kunskapsmål som förväntas har uppnåtts i slutet av året. Ett annat exempel är alltför höga förväntningar som bygger på stereotypa uppfattningar om kinesiska och indiska minoriteters akademiska prestationer i engelska skolor, och som enlig Billy Wongs studie inte tar hänsyn till individuella skillnader.

Skolledare viktiga för att kartlägga stereotypa uppfattningar

En forskningsstudie publicerad av Jia Liang och Daniel Lio visar att skolledare är centrala aktörer i skolans likvärdighetsarbete för att kartlägga stereotypa uppfattningar gällande kön och etnicitet i skolans praktik, struktur och undervisningsinnehåll. Denna studie visar att skolledarna bedömde höga förväntningar på både lärande och undervisning som grunden för att undvika dessa stereotypa uppfattningar och för att utveckla en skolkultur för rättvisa.

Elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd och elever med ett annat modersmål än majoritetsspråket blir i synnerhet drabbade av skolkulturer där man tenderar att fokusera på barnens funktionsnedsättning eller språkliga bakgrund som enda förklaringar till deras akademiska prestationer, enligt en studie av Melanie Bertrand & Julie Marsh genomfört i amerikanska skolor.

Höga förväntningar med hänsyn till individuella skillnader en förutsättning för likvärdighet

Sammanfattningsvis kan vi hävda att skolpersonalens medvetenhet om stereotypa uppfattningar i alla steg i det pedagogiska arbetet är en förutsättning för att garantera elevers skolframgång. Höga förväntningar på elevers prestationer som inkluderar hänsyn till individuella skillnader blir därmed en strategi för att garantera alla barns rätt till likvärdig utbildning.

Text: Guadalupe Francia

Källor:

Bertrand Melanie. & Marsh Julie. A. (2015). Teachers' Sensemaking of Data and Implications for Equity. American Educational Research Journal, v52 n5 p861-893 Oct 2015.

Gillborn D., Rollock N., Vincent C. & Ball S.J. ‘You got a pass, so what more do you want?’: race, class and gender intersections in the educational experiences of the Black middle class Race Ethnicity and Education Vol. 15, No. 1, January 2012, 121–139

Hattie John. (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta­analyses relating to achievement. London: Routledge.

Liang Jia. § Lio Daniel. (2017). Asian American Female School Administrators' Self-Concept and Expectations for Students' Educational Success. Leadership and Research in Education, v4 spec iss p70-96 2017-2018.

Publicerad 27 februari 2020.  Senast uppdaterad 12 oktober 2020.