Stor variation i elevers argumentation i samhällsfrågor

Gymnasieelever använder olika typer av argument om olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och det finns också skillnader beroende på vilket program de går. Det visar en avhandling från Karlstads universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Nina Christenson har i sin forskning undersökt hur elever argumenterar inom aktuella samhällsfrågor kring hållbar utveckling. I studierna fick totalt 288 elever från naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet ta ställning i aktuella frågor och skriva ned sina argument. De fick välja en av fyra olika frågor, nämligen global uppvärmning, genetiskt modifierade organismer (GMO), kärnkraft, samt konsumtion. Denna typ av frågor brukar inom forskningen kallas samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI.

Elever stödjer sina argument med värderingar

Global uppvärmning och konsumtion var de ämnen som flest elever valde. Nina Christenson bedömde alla svar genom att titta på hur varje elev stödde sina argument. Till sin hjälp hade hon ett ramverk som delar in argument i tre olika aspekter: kunskap, värdering och personlig erfarenhet.

Resultatet visade att eleverna till största delen använde värderingar för att stödja argumenten i sina svar. Argument baserade på kunskap var mindre vanliga och nästan inga elever stödde sig på personlig erfarenhet.

Låg andel kunskap kan vara ett problem

SNI är komplexa frågor med naturvetenskaplig bas som kan ha stor inverkan på individ och samhälle. De är ofta kontroversiella, inte minst för att de saknar ett entydigt korrekt svar. Tanken bakom att arbeta med sådana frågor är att det kan öka elevers intresse för naturvetenskap, utveckla deras kritiska tänkande och leda till att de blir mer källkritiska. Eftersom det inte är rent naturvetenskapliga frågor så är det naturligt att värderingar och etik kommer upp i svaren. Nina Christenson menar dock att den låga andelen kunskap i svaren kan vara ett problem eftersom det kan leda till argument av lägre kvalitet.

– Det är viktigt att vara medveten om, och tydliggöra, distinktionen mellan just värderingar och användandet av ämneskunskaper, menar Nina Christenson.

Ramverket som Nina Christenson använde i sin forskning kopplar innehållet i argument till ett av de sex ämnesområdena sociologi, ekonomi, miljö, naturvetenskap, etik och politik. Varje argument kring en SNI blir på så sätt en kombination av en aspekt och ett ämne, som till exempel “kunskap inom miljö” eller “värdering kring naturvetenskap”. Detta gör att forskarna kan se hur olika ämnesområden vävs in i svaren på flera olika sätt.

– Fördelen med detta är att det visar på komplexiteten när det kommer till diskussioner av SNI-frågor, enligt Nina Christenson.

Elever stödjer olika argument på olika sätt

Det visade sig att eleverna använde argument som stödde sig på vetenskaplig kunskap i olika hög grad i olika frågor. Den högsta andelen fanns i svaren på frågan om GMO. I frågan som handlade om konsumtion var däremot andelen ganska liten. Nina Christenson menar att det ligger en utmaning för lärarna i att eleverna kan basera sina argument på så många olika grunder. Samtidigt kan SNI ofta handla om sådant som ligger i forskningsfronten. Lärare kan helt enkelt inte förväntas ha alla de kunskaper som kan rymmas i olika SNI, menar Nina Christenson. Hon pekar istället på samarbete mellan lärare som en bra modell.

– Som lärare kan man med fördel arbeta ihop med lärare som arbetar med andra ämnesområden för att kunna hjälpas åt, inte minst med tanke på tvärvetenskapligheten i arbete med SNI, säger Nina Christenson.

Naturvetare och samhällselever argumenterar olika

I en av sina studier jämförde Nina Christenson hur elever från naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet argumenterar kring en SNI. Det visade sig att eleverna från samhällsprogrammet gav fler stödjande argument för sina synpunkter. Den största skillnaden fanns i argument kring konsumtionssamhället. Nina menar att skillnaden kan bero på att elever på samhällsprogrammet är mer vana vid inslag som handlar om att argumentera. Diskussioner om SNI är än så länge ganska ovanliga på naturvetenskapliga programmet. Detta kan enligt Nina Christenson bero på att en del lärare inom naturvetenskap är ovana vid att tänka att ämnet innehåller värderingar. En annan anledning är brist på tid.

– Jag tror att det beror på flera saker. En anledning är att kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena är ganska tunga på ämnesstoff som ska hinnas med under kursen. Att arbeta med SSI tar tid och det är inte alltid den tiden finns.

Elever på samhällsprogrammet tenderade att använda en större andel kunskap och en lägre andel värderingar i sina argument än naturvetare när de resonerade om global uppvärmning och konsumtionssamhället. När det gällde GMO och kärnkraft använde istället elever på naturvetenskapliga programmet en större andel kunskap och mindre värderingar. Ett möjligt skäl är enligt Nina Christenson att elever på naturvetenskapliga programmet kan mer om genteknik och fysik, vilket är viktig kunskap för frågor om GMO och kärnkraft.

Skillnader mellan olika lärares bedömningar

Nina Christenson var även intresserad av hur lärare bedömer elevers argumentation, och om det kan skilja sig åt mellan lärare i olika ämnen. För att ta reda på det fick tre lärare i naturvetenskap och två i svenska bedöma en text som en elev skrivit. Trots det begränsade urvalet visade resultaten på en del intressanta möjliga skillnader. Lärarna fokuserade sin bedömning på de tre områdena innehåll, struktur och språk. Det visade sig att lärarna i naturvetenskap framför allt tittade på elevens kunskaper i ämnet. Lärarna i svenska bedömde istället elevens förmåga att lyfta in ämneskunskap från referenser, strukturen på argumenten samt språkliga aspekter.

Enligt Nina Christenson stämde det sätt som lärarna i svenska bedömde bättre överens med forskning om hur kvaliteten i argumentation bäst bedöms. Hon menar därför att det kan finnas ett behov av att låta bedömning av argumentation ingå i utbildning och fortbildning av lärare i naturvetenskap. Dessutom menar hon att samarbeten mellan lärare i naturvetenskap och språk kan öppna stora möjligheter. Enligt henne pekar detta ytterligare på möjliga fördelar med samarbete mellan lärare över ämnesgränser.

– Lärare i naturvetenskap kan till exempel ta hjälp av lärare i svenska för att undervisa i hur man bygger starka argument, och lärare i de samhällsvetenskapliga ämnena för att täcka in fler ämnesområden i arbetet med SNI, menar Nina Christenson.

Text: Gunnar Höst

Christenson, N. (2015). Socioscientific argumentation: Aspects of content and structure. (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads universitet.                                                                        

Avhandlingen socioscientific argumentationlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019