Stora vinster för barn i förskolor med hög kvalitet

Om barn går i förskolor som stimulerar dem socialt, emotionellt, kognitivt och kunskapsmässigt förbättras deras framtidsutsikter.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

För varje investerad dollar på förskoleverksamhet skulle samhället kunna spara mellan tre och sju dollar under en individs livstid. Men endast en mindre andel av förskolorna i USA erbjuder sådan kvalitet på lärande och interaktion mellan barn och förskolelärare, visar en systematisk översikt över effekter av barns vistelse i förskolan i USA.

Forsningssammanställningen ”Investing in Our Future: The Evidence Base on Preschool Education” ger en översikt över nordamerikansk förskoleforskning om barn mellan tre och fyra år. Sammanställningen baseras på studier från USA publicerade från 1960-talet fram till idag. Sammanställningen handlar om kort- och långsiktiga effekter av förskolevistelsen på barns socioemotionella utveckling, skolresultat och långsiktiga framtidsutsikter. De viktigaste framgångsfaktorerna för att stärka barns lärande och öka deras socialisering presenteras också i studien.

Sammanställningen har två huvudförfattare, Hirokazu Yoshikawa och Christina Wailand. Hirokazu Yoshikawa är professor i utbildningsvetenskap vid New York University, medlem i National Board of Education, den amerikanska motsvarigheten till Skolverket samt medlem i National Academy of Education. Christina Wailand är utbildningsforskare och verksam vid University of Michigan.

Kunskapsmässigt försprång...

Barn som går i förskolan har ett kunskapsmässigt försprång i jämförelse med jämnåriga som inte går i förskolan när det gäller språkkompetenser och matematik. Barn som kommer från socioekonomiskt utsatta områden tjänar mer på att gå i förskola än barn från välbärgade områden, menar sammanställningens författare.

För barn som gått minst ett år i förskola och som är mellan tre och fyra år gamla är försprånget i genomsnitt fyra månader om man jämför med barn i samma ålder som inte gått i förskola. I förskolor där verksamheten håller hög kvalitet är det kunskapsmässiga försprånget ännu större, mellan ett halvt och ett år visar sammanställningen.

Om två barns förutsättningar i övrigt är lika så kan alltså ett fyraårigt barn, som gått i förskola minst ett år, ha utvecklat lika höga matematikfärdigheter och språkkompetenser som ett femårigt barn som inte har gått i förskola.

...men bara de första skolåren

Försprånget har långsiktigt positiva effekter på individens framtidsutsikter, men när det gäller skolresultat är effekterna mest tydliga under grundskolans första år. Forskningssammanställningen visar nämligen att kunskapsrelaterade skillnader, mellan barn som har gått i förskolan och de som inte gjort det, successivt minskar under skoltiden. Denna process kallas i forskningssammanhang för konvergens, en rörelse mot mitten, en tendens till likriktning.

Forskningen kan tyvärr inte ge någon entydig förklaring till varför konvergensen uppstår, men det är möjligt att lärarna uppmärksammar de svagare eleverna mer, medan de elever som börjar skolan med ett kunskapsmässigt försprång får mindre stöd, stimulans och hjälp, resonerar sammanställningens författare.

Positiva effekter kvarstår även på långsikt

Även om språkkunskaper och matematikfärdigheter tenderar att konvergera under skolgången har barns vistelse i förskolan flera positiva effekter. Några områden som lyfts fram i studien är individers beteende, hälsostatus, socioemotionella utveckling och långsiktiga utbildningsresultat.

Exempelvis kan hälsofrämjande arbete i förskolan ha positiva effekter på barns tandhälsa, något som har långsiktiga effekter på individens hälsotillstånd. Longitudinella studier visar även att förskolebarn löper mindre risk att bli rökare senare i livet och att förekomsten av tonårsgraviditeter är lägre bland dessa barn.

Barn som går i kvalitativt bra förskolor visar i genomsnitt större självsäkerhet, är mindre blyga och har mindre uppmärksamhetsproblem när de börjar skolan, visar sammanställningen. Barn som gått i förskola har dessutom högre utbildningsnivå, tjänar mer under sin livstid och kan enligt vissa rön vara mindre benägna att begå brott.

Kvaliteten på amerikanska förskolor är generellt låg

Många studier visar på kortsiktiga och långsiktiga vinster av kvalitativt god förskoleverksamhet för både individen och samhället. Trots detta håller den stora majoriteten av förskolor i USA en tämligen låg kvalité, poängterar författarna. Förskoleverksamheten måste planeras utifrån läroplaner, något som verkar vara ett sällsynt fenomen i USA. Författarna menar också att förskolelärare måste se till att aktiviteter och interaktioner är rika på innehåll och stimulans och att barnen får det känslomässiga stöd de behöver, faktorer som alltför ofta saknas i amerikanska förskolor.

Förskolelärarnas arbetssätt avgörande

I arbetet med språk och matematik måste lärarna stimulera higher order thinking hos barnen, dvs. förmågan att se och sammanställa mönster och att strukturera och värdera ett visst innehåll. Barn bör stimuleras att reflektera, analysera samt självständigt och under vägledning söka svar. Ett sätt att arbeta på är att ständigt låta barn möta nya kunskapsfält och intryck och att uppmuntra barns respons, engagemang och glädje. Arbetet i förskolan ska väcka nya frågor hos barnen och dessa frågor måste behandlas med intresse och engagemang av förskolelärarna.

Det handlar alltså om en slags pendelrörelse där läraren skapar förutsättningar för lärande och nyfikenhet, och barnen reflekterar, svarar på intryck och ställer nya frågor som sedan läraren i sin tur använder för att utveckla barnens resonemang och för att stimulera till nytt lärande. Med andra ord gäller det för förskolläraren att ta en aktiv roll i barnens lärande och att ha en tydlig bild av deras lärande, konkluderar författarna.

Kompetensutveckling spelar roll

En förskolas måluppfyllelse påverkas av gruppstorlek, lärartäthet, lärarbehörighet, arbetssätt och kvaliteten på relationerna. Men även om positiva förändringar av dessa faktorer förbättrar kvaliteten är det inte tillräckligt. Det är också centralt att förskolelärare får stöd i sin kompetensutveckling om verksamheten ska nå målen. Stödet kan med fördel baseras på s.k. mentorsprogram, menar författarna. Mentorn eller handledaren kan ge ett professionellt stöd i hur man kan skapa innehållsrika och stimulerande lärandesituationer och också ge feedback. Handledningen kan ske antingen direkt i förskolemiljön eller genom distansutbildning t.ex. via videolänk.

Text: Vanja Lozic

Yoshikawa H., Weiland C, Brooks-Gunn J, Burchinal M. R., Espinosa L. M., Gormley W. T., Ludwig J., Magnuson K. A., Phillips D., Zaslow M.J. Investing in Our Future: The Evidence Base on Preschool Education. New York: Foundation for Children Development 2013.

Forsningssammanställningen Investing in Our Future: The Evidence Base on Preschool Educationlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 mars 2019