Stora vinster med ökat samarbete mellan skola och vård

För att kunna hantera utmaningarna med psykisk ohälsa i den svenska skolan är det viktigt att det finns fungerande strategier och rutiner. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel går igenom forskning som pekar på tydliga vinster av ökat samarbete mellan skola och medicin.

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat under de senaste decennierna, enligt samstämmiga rapporter från olika källor. Under år 2017 kom exempelvis Socialstyrelsen med rapporten Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – till och med 2016. Rapporten utgår ifrån data från patientregistret och visar att såväl ungas diagnostiserade som självrapporterade psykiska ohälsa har ökat.

Nyligen kom Folkhälsomyndigheten med en delrapport från den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, som visar på fortsatt höga nivåer av psykosomatiska besvär bland unga, d.v.s. både besvär som är tydligt psykiska (t.ex. oro och nedstämdhet) och fysiska (t.ex. magont och yrsel), men som antas ha psykosociala orsaker. Rapporten från Folkhälsomyndigheten visar dessutom att de psykosomatiska symptomen nu verkar bli vanligare också bland yngre elever (11-åringar).

Inom skolans värld pågår en diskussion om hur man i skolan kan hantera de utmaningar som den ökade psykiska ohälsan innebär. Exempelvis har det i Skolvärlden (9 augusti 2017) diskuterats att det krävs ett bättre samarbete och en tydligare sammankoppling mellan elevhälsa, lärare och rektorer för att kunna ge elever det stöd som de har behov av.

Vårdnadshavare, pedagogik och medicin måste hjälpas åt

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel där man har gått igenom forskning på området psykisk ohälsa i skolan framkommer att det fortfarande är oklart i den medicinska forskningen vilka de viktigaste risk- respektive skyddsfaktorerna för psykisk ohälsa är. Avgörande är enligt artikelförfattaren hur medicin och pedagogik kan arbeta mer tillsammans för att stödja barns och ungas hälsoutveckling. Det handlar både om att minska risken för att unga utvecklar psykisk ohälsa, men också om att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av behandling. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver vara ett samarbete mellan sjukvård och skola.

I artikeln går författaren igenom forskning inom tre olika huvudgrupper av psykiska diagnoser; hyperkinetiska sjukdomar (t.ex. hyperaktivitet och svårighet med uppmärksamhet), sjukdomar kopplade till inlärningssvårigheter (t.ex. utvecklingsstörningar som kraftigt påverkar förmågan att läsa, skriva och räkna), och depressiva sjukdomar. Var och en av dessa grupper innebär stora svårigheter och utmaningar för den enskilda eleven men också för skolan, menar artikelförfattaren. I många fall innebär de diagnostiserade sjukdomarna stort lidande för eleven, med svårigheter att klara av skolan som följd. Samtidigt kan de också ställa stora krav på skolans organisation och på undervisningen.

Det är viktigt att skola, vårdnadshavare och sjukvård hjälps åt för att upptäcka signaler om symptom så tidigt som möjligt. Om självrapporterade symptom upptäcks tidigt blir det också möjligt att stödja elever så att inte de utvecklar diagnostiserad psykisk ohälsa. Artikeln visar att lärare är särskilt duktiga på att upptäcka symptom sammankopplade med hyperkinetiska sjukdomar medan föräldrar har lättare att upptäcka symptom kopplade till depressiva sjukdomar. Det betyder att både lärare och vårdnadshavare är viktiga i tidig upptäckt av psykisk ohälsa, och det bästa vore om dessa kunskaper kunde samordnas.

Elevhälsopersonal har en nyckelroll

Författaren menar också att olika arbetssätt för att upptäcka faktorer som kan trigga igång psykisk ohälsa med fördel kan användas vid skolstart och mellan årskurser. Det kan t.ex. handla om frågeformulär till alla elever, för att identifiera faktorer som förebygger psykisk ohälsa och faktorer som utsätter barnen för stress. Det gör att förebyggande arbete, behandling och stöd kan sättas in i rätt tid när det behövs, d.v.s. gärna innan psykisk ohälsa har utvecklats. I detta arbete spelar skolpsykologer, kuratorer och skolläkare en avgörande betydelse.

Elevhälsopersonal vid skolan har nyckelroll när det gäller att hjälpa lärare att identifiera stressfaktorer i skolmiljön och att reducera risken för att elever utvecklar psykisk ohälsa. Elevhälsopersonal bildar också en viktig brygga mellan hem, skola och sjukvård.

Text: Daniel Bergh

Källor:

Mental Health Problems in a School Setting in Children and Adolescents. Länk till annan webbplats.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan. Från Skolvärlden nr 9 2017. Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Till och med 2016. Länk till annan webbplats.

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland, 11- 13- och 15-åringar. Resultat från skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18.