Svenska avhandlingar i specialpedagogik

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence: a longitudinal study of boys and girls.

Syftet med Eva Norén Selenius avhandling var att undersöka hur adhd-symptom i barndomen påverkade utvecklingen av psykosociala problem i tonåren. Ett intervjuinstrument används i de fyra delstudierna med intervjuer av barn och ungdomar vid 9, 12 och 15 års ålder.

Den slutsats som kan dras från avhandlingens studier är att intervjuinstrumentet var tillförlitligt för att upptäcka neuropsykiatriska svårigheter. Hälften av de barn som screenades positivt för att ha adhd eller autism i barndomen fick en klinisk adhd-diagnos respektive autismspektrumdiagnos vid 15 års ålder.

Avhandlingen visar alltså att många barn som tidigt hade neuropsykiatrisk problematik vid låg ålder också hade neuropsykiatrisk problematik senare. Men de neuropsykiatriska svårigheterna kunde ändra sig.

En del av barnen och ungdomarna fick därför en annan diagnos vid uppföljningar, det vill säga symtombilden ändrade sig över tid.

Avhandlingen lades fram 2015-11-13 vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Avhandlingen Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence Länk till annan webbplats.

Children´s vocabulary development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills.

Christine Cox Eriksson har studerat utveckling av ordförråd hos små barn i åldrarna 12 månader till 30 månader. Avhandlingen består av tre delstudier.

En av Cox Erikssons övergripande slutsatser är att resultaten tydligt visar den stora betydelsen av en tidig ordförrådsutveckling. Resultaten visar bland annat att storleken på det tidigare ordförrådet har betydelse för den senare språkliga utvecklingen. Detta är viktigt eftersom tidigare forskning har visat att den språkliga utvecklingen har stor betydelse för läs- och skrivutveckling.

Cox Eriksson betonar, utifrån resultaten, vikten av att föräldrar anpassar sättet att prata med små barn utifrån barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Det handlar till exempel om anpassning av talmängd, hur tydligt föräldrarna talar och med vilken hastighet. Även föräldrars sätt att ställa frågor samt typen av frågor som ställs är viktigt för barnens utveckling av ordförrådet.

Cox Eriksson avslutar avhandlingen med vikten att rikta insatser till de barn som bäst kan dra nytta av insatt stöd. Exemplen hon för fram är barn i utsatta sociala situationer och barn som tillhör familjer där det finns språkstörningar.

Avhandling i Specialpedagogik framlagd vid Stockholms universitet 2014-11-13

Avhandlingen Children´s vocabulary development. The role of parental input, vocabulary composition and early comm Länk till annan webbplats.

”Participation is everything” Young people´s voices on participation in school life.

Jeanette Åkerström har genomfört forskningsstudier tillsammans med åtta ungdomar i åldrarna 15-19 år för att studera delaktighet i skolan.

Ungdomarna inbjöds till en forskningscirkel. Ungdomarna deltog i de tre första delstudierna bland annat genom att definiera viktiga begrepp utifrån hur de själva uppfattade dessa. Ett sådant var delaktighet i skolsammanhang. Ungdomarna påverkade också utformningen av en enkät.

Ett tydligt mål i avhandlingen har varit att få med ungdomars perspektiv i studien vilket kan ses som en delaktighetsambition i forskning. Ett annat mål vara att utforma en metod för forskare att forska tillsammans med ungdomar.

I det fjärde delprojektet användes enkätdata från Liv och hälsa 2011 med 7 900 deltagare från årskurserna 7 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Efter att forskningscirkeln hade avslutats visade analyser från Liv och hälsa-studien på alarmerande resultat enligt Åkerström. Dessa alarmerande resultat var relaterade till de tre föregående delstudierna kring delaktighet och funktionsnedsättning.

Enkätuppgifterna visade enligt Åkerström på en mycket utsatt skolsituation för elever med funktionsnedsättning. Särskilt utsatta är elever med flera funktionsnedsättningar, mest utsatta är flickor med flera funktionsnedsättningar. Dessa elever riskerar i stor utsträckning att bli utestängda från delaktighet i skolan.

Resultatsammanställningen är summarisk i avhandlingen. Den visar inte hur olika elevgrupper har besvarat enkätfrågorna och därmed inte heller hur stora skillnaderna är. Det finns ingen uppgift om studien ännu har publicerats i en vetenskaplig tidskrift där dessa uppgifter närmare beskrivs.

Avhandling i Socialt arbete framlagd vid Örebro universitet 2014-10-10

Avhandlingen ”Participation is everything” Young people´s voices on participation in school life. Länk till annan webbplats.

Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment.

Det övergripande syftet i Nelli Kalnaks avhandling är att utveckla kunskap om språkliga och kognitiva färdigheter hos skolbarn som har språkstörning. Samtliga barn har sin undervisning i språkklasser.

Avhandlingen består av tre delar. Den första delstudien fokuserar i vilken utsträckning det förekommer språkrelaterade problem och diagnoser bland släktingar. Den andra delstudien studerar så kallad nonordsrepetition som klinisk markör för språkstörning bland barn med språkstörning. Nonord är påhittade ord utan betydelse men som är uppbyggda som och liknar vanliga svenska ord.

Kalnak studerar svårigheter med läsning i den avslutande delstudien. I denna, den tredje delstudien, visar Kalnaks studie att en mycket stor andel av eleverna med språkstörning har svårigheter med läsning. 97 procent hade svårigheter med ordavkodning eller läsförståelse eller både och. Kalnak avslutar diskussionen av resultaten med att betona vikten av att förebygga lässvårigheter och åtgärda dessa.

Avhandling framlagd vid Karolinska Institutet 2014-10-10.

Avhandlingen Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment. Länk till annan webbplats.

Who should do what to whom? Occupational groups’ views on special needs.

Det finns en krock i förväntningar mellan å ena sidan specialpedagoger och å andra sidan övriga personalgrupper inom förskolor och skolor. Gunilla Lindqvist har i sin studie i en medelstor kommun undersökt skillnader i synen på hur skolan ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Hon betonar i avhandlingen att specialpedagoger är en förhållandevis ny personalgrupp i svensk skola som utmanar tidigare tradition och tidigare synsätt inom området.

I den första av fyra delstudier urskiljer Lindqvist att olika personalgrupper verkar ha olika agendor. Personalgrupperna arbetar såväl i förskolor som i skolor.

Uppfattningar om specialpedagogers roll

Studien tar bland annat upp vilken roll som specialpedagoger ska ha i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Samtlig personal som arbetar i förskola och skola fick möjlighet att delta genom att besvara en enkät och en stor andel (72,5 procent) gjorde detta. En mycket stor majoritet av svarspersonerna ansåg att specialpedagoger ska arbeta med individuellt inriktad specialundervisning. En mycket liten andel svarade att specialpedagoger ska arbeta med att utveckla skolan.

För specialpedagoger var svarsmönstret motsatt där nästan fyra av fem ansåg att de ska arbeta med skolutveckling. Hur ska denna skillnad förstås?

Relationell syn

Lindqvist förklarar skillnaden med att specialpedagoger har ett sätt att se på skolsvårigheter i relation till skolutveckling som skiljer sig från övriga grupper i undersökningen. Detta synsätt skiljer sig från en traditionell syn inom svensk skola. Enligt denna traditionella syn ska skolan ha anställda som specifikt arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Dessa anställda ska med olika insatser kompensera för de brister som eleverna har. Här menar då Lindqvist att specialpedagoger som grupp har ett annat synsätt.

Specialpedagogernas synsätt beskrivs vara relationellt där svårigheter som elever uppvisar måste ses i relation till hur undervisningen utformas. Utifrån detta synsätt ska specialpedagogerna stödja lärarna i deras arbete när elever får svårigheter till exempel genom att föreslå förändringar av undervisningen. Lärarna ska därmed ta ett större ansvar och inte omgående skjuta över ansvaret till specialister som speciallärare och specialpedagoger för att dessa ska lösa svårigheterna. Skolans sätt att arbeta med alla elever ska utvärderas. Detta synsätt som specialpedagogerna ger uttryck för är i enlighet med principerna för inkludering.

Specialpedagogernas utbildning är en förklaring till deras annorlunda perspektiv

Lindqvist nämner specialpedagogernas utbildning som en anledning till varför gruppen har ett annat synsätt än övriga grupper. Utbildningen bygger på en reform med målsättning att förbättra för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogernas synsätt kan ses som ett uttryck för denna målsättning.

Däremot menar Lindqvist att specialpedagogerna i den undersökta kommunen har svårigheter med att få legitimitet att arbeta utifrån intentionerna med specialpedagogutbildningen. Det finns till exempel flera personalgrupper inom skolan som arbetar med specialpedagogiskt stöd. Det finns speciallärare som arbetar med enskilt stöd till elever och skolledare som har det huvudsakliga ansvaret för utformning och ledning av specialpedagogiskt stöd till elever. Därutöver finns även till exempel skolpsykologer och kuratorer som ger stöd till elever i behov av särskilt stöd. Detta stöd ges ofta indirekt via handledning av personal.

Resultat från två ytterligare delstudier

Avhandlingen innehåller ytterligare två delstudier som främst fokuserar skolledares roll för inkludering samt skolledares syn på specialpedagogers roll. Såväl ledare i skolor som ledare för förskolor deltog i en av dessa studier. Studien var en enkätstudie med 45 deltagare och 100 procent svarsfrekvens.

I en jämförelse mellan ledare för förskola och skola så svarade rektorer för grundskolor i högre grad än ledare för förskolor att specialpedagoger ska arbeta med individuell specialundervisning. Ledare för förskolor svarade däremot i högre utsträckning än grundskolerektorer att specialpedagoger ska ägna sig åt organisationsutveckling. En intervjustudie med fem rektorer är den fjärde och sista delstudien i avhandlingen. I den beskriver rektorerna strategier för att förebygga att elever får skolsvårigheter. De beskriver även strategier som används när elever har fått svårigheter i skolan.

Vem som ska göra vad för vem förhandlas fram

Sammantaget anser Lindqvist att specialpedagogerna har ett svagt juridiskt mandat att agera i enlighet med styrdokumenten. Dessa styrdokument är skrivna på ett sätt som ger möjlighet för en mängd olika tolkningar. I slutdiskussionen skriver Lindqvist att situationen ger spänningar och medverkar till komplexa dilemman. Slutligen blir lösningar för eleverna beroende av en mängd olika förhandlingar mellan olika aktörer inom skolan avseende vem som ska göra vad för vem.

Avhandling i utbildningsvetenskap framlagd vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Högskolan i Jönköping 2013-12-13

Avhandlingen Who should do what to whom? Länk till annan webbplats.

Traditional bullying and cyberbullying among Swedish adolescents: Gender differences and associations with mental health.

Såväl mobbade som mobbare mår sämre än övriga elever. Allra sämst mår de som både mobbas och blir mobbade. Det är vanligt att dessa elever har en funktionsnedsättning. Flickor är mer utsatta än pojkar vid nätmobbning.

Mobbning är ett viktigt problem för skolan att arbeta med alldeles oavsett om mobbning sker online eller offline. Linda Beckman menar att likheterna är större än skillnaderna och att mobbning på nätet respektive traditionell mobbning är två sidor av samma mynt. Nätmobbning kan då främst liknas vid verbal mobbning. En viktig skillnad är att nätmobbningens former och uttryck kan förändras snabbt i takt med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin. Det blir nya arenor för mobbning där vuxna riskerar att inte hänga med i utvecklingen.

Avhandlingen bygger främst på enkätdata. 3 800 ungdomar i årskurserna sju till nio deltog. Linda Beckman har studerat elevernas svar om mobbning utifrån ett hälsoperspektiv. Några av avhandlingens huvudresultat är:

• Traditionell mobbning är mer vanligt förekommande än nätmobbning för såväl pojkar som flickor
• Pojkar är oftare mobbare än flickor i traditionell mobbning
• Pojkar och flickor är lika ofta nätmobbare
• Flickor blir oftare nätmobbade än pojkar
• Pojkar var oftare än flickor både mobbare och mobbade i traditionell mobbning
• Flickor var oftare än pojkar både mobbare och mobbade i nätmobbning
• Knappt 3 procent av flickorna upplever sig mobbade både i traditionell mobbning och i nätmobbning, motsvarande uppgift för pojkarna var 1 procent.

Resultaten ovan är från avhandlingens första studie. Hur många som beskrivs vara mobbade respektive mobbare och den inbördes relationen mellan till exempel flickor och pojkar är starkt beroende av hur mobbning definieras. Kriterium för resultaten ovan var att mobbning skulle ha skett någon ”enstaka gång eller mer” under de senaste månaderna.

Beckman studerade också i vilken utsträckning eleverna hade psykosomatiska besvär i delstudie två. Analyserna viskade inte på skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning, varken för mobbade eller mobbare. Det vill säga att det sammanhang i vilket mobbningen sker, på nätet eller utanför nätet, har mindre betydelse för hur eleverna mår.

Särskilt flickor med någon typ av funktionsnedsättning är utsatta för mobbning Den sista av de fyra delstudierna visade att särskilt flickor var representerade i den grupp av elever som både mobbar och mobbas såväl online som offline.

Avhandling i folkhälsovetenskap framlagd vid Karlstads universitet 2013-09-30

Avhandlingen Traditional bullying and cyberbullying among Swedish adolescents Länk till annan webbplats.

Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan.

Många gymnasiesärskoleelever upplever en dubbelhet i sin studiesituation. De trivs med särskolans trygghet och verksamhet men ”samtliga elever i studien ger uttryck för ett avståndstagande till begreppet särskola” skriver Therese Mineur i Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Hon menar att det inte går att skildra elevernas erfarenheter av att vara elev i gymnasiesärskolan med enkla beskrivningar.

Den anpassade utbildningen med större fokus på praktiska färdigheter i en omvårdande miljö med trygghet beskrivs ha baksidor. Även om eleverna upplever att de klarar skolans uppställda krav så brottas de med tankar om hur andra elever betraktar dem. Följden blir en osäkerhet och känsla av att vara annorlunda. Detta blir till ett hinder för kontakter med elever utanför gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan kompenserar en funktionsnedsättning genom att underlätta studier. Men samtidigt konstrueras en ny funktionsnedsättning som gör det svårare i sociala sammanhang.

Upplever att de värderas lägre än andra gymnasieelever

I majoriteten av skolorna (58 procent) får eleverna undervisningen i traditionella särskoleklasser. Andra undervisningsmodeller används också. Ett sådant exempel är undervisning inom gymnasieskolans programutbud. Modellen används även om eleverna är mottagna inom gymnasiesärskolan och kombineras oftast med praktik. Mineur valde ut fem gymnasieskolor med olika undervisningsmodeller för intervjustudien. Fjorton pojkar och tolv flickor deltog i intervjuerna.

Själva placeringen på gymnasiesärskola har lett till att elever har utsatts för kränkningar, enligt eleverna själva. De intervjuade eleverna är kritiska till och påverkade av synen på gymnasiesärskolan. Eleverna upplever att de värderas lägre än andra gymnasieelever, att betygen har lägre värde och att skolformen har lägre värde. Därigenom påverkas elevernas självbild i negativ riktning och även deras beteende. Att ”vara stökig” beskrivs som ett av sätten eleverna använder för att visa sitt missnöje med att tillhöra särskolan.

Flera elever vet inte om de har ”genomgått något regelrätt test” eller fått någon utförlig redogörelse för resultaten. Andra ifrågasätter testresultaten. Skolinspektionens kritik av bristfälliga utredningar i samband med mottagning i särskolan kan ha påverkat elevernas svar. Medias rapportering var under den period som intervjuer gjordes i avhandlingsstudien.

Låg kravnivå minskar motivationen

Eleverna får möjligheter att klara av studierna, de får lärarstöd och uppgifter som är utformade för att de inte ska uppleva misslyckanden. Eleverna uppger samtidigt att svårighetsnivån är så låg att alla klarar sig. Den låga kravnivån tillsammans med låga förväntningar beskrivs minska elevernas motivation. Hur svårighetsgraden anpassas beror delvis på den omvårdande skolkultur som uppges finnas inom gymnasiesärskolan.

Denna omvårdande skolkultur har ibland kritiserats. Den innehåller bland annat ett omhändertagande perspektiv med nära relationer mellan elever och lärare. Mineur argumenterar dock samtidigt för fördelarna med denna skolkultur utifrån studiens resultat. Lärarna visar i denna kultur att de bryr sig om eleverna. Eleverna får därmed en viktig bekräftelse på att de är värdefulla. Flera elever säger också att de saknat en sådan omsorg innan de började på särskolan.

Intervjusvaren visar på tydliga skillnader mellan de intervjuade pojkarnas och flickornas situation. Pojkarna får i betydligt större utsträckning gehör för en utbildning med stor andel företagsförlagd praktik. Sådan praktik uppges ge såväl självförtroende, framtidstro och möjlighet till anställning efter gymnasietiden. De intervjuade flickorna beskrivs ha svårare att påverka och förändra sin situation.

Disputationen ägde rum på Högskolan i Halmstad där Therese Mineur och huvudhandledaren är anställda.
Avhandling i handikappvetenskap framlagd vid Örebro universitet 2013-09-27

Avhandlingen Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats. 

Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and Health.

Idrott och hälsa men inte för alla elever? Peter Åström, tidigare idrottslärare och lärarutbildare, har studerat lärares förutsättningar att arbeta inkluderande. Han har också fokuserat på årskurs fem-elevers motivation i ämnet Idrott och Hälsa.

Åström pekar på problematiken att undervisningen inte når samhällsmålet att engagera alla elever i fysiska aktiviteter. Ännu mer problematiskt är att undervisningen i ämnet inte tillräckligt uppmuntrar de elever som rör sig minst. De elever som har störst behov av fysisk träning ges inte en undervisning utformad utifrån deras förutsättningar och behov.

Åström identifierar flera hinder för elevers möjligheter att få ut något av undervisningen och för att vara inkluderade. Motivationen hos eleverna var tydligt relaterade till deras färdigheter. Elever som upplevde det som svårt att klara undervisningens innehåll upplevde oro och ängslan. Upplevelser av låg förmåga var i sin tur kopplad till låg motivation för ämnet.

Lägger problematiken hos eleverna

Den låga motivationen hos en mindre andel av eleverna anser lärarna beror på eleverna själva eller elevernas bakgrund. Problematiken finns hos eleverna själva enligt detta synsätt. Samtidigt beskriver lärarna ett flertal olika strategier som är i linje med en inkluderande undervisning. Det framgår inte tydligt i avhandlingen hur mycket de intervjuade lärarna använder dessa undervisningsstrategier.

Lärarna sätt att undervisa beskrivs som avgörande för elevers möjligheter. Konsekvenserna för eleverna blir olika beroende på hur lärarna bestämmer om och hanterar innehåll samt hur de utformar undervisningen. Lärare kan ha ett fokus i ämnets hälsoinriktade aspekter eller ett tävlingsinriktat fokus utifrån värderingar inom idrottskulturen. Sport och tävlings-intresserade elever och lärare påverkar ämnets utformning mest. Ämnet får då oftast en karaktär liknande den tävlingsinriktade idrottskulturen i samhället. Denna utformning sker på bekostnad av en minoritet av eleverna. Deras behov blir åsidosatta.

Större bredd krävs

Åström betonar att ”minoritetselevernas” situation måste beaktas vid planering av och genomförande av undervisningen. Undervisningen måste utgå från alla elevers behov av att lära sig och det krävs en större bredd på vad som eleverna ska lära sig. Åström ger konkreta beskrivningar på innehåll som ibland saknas. Det handlar bland annat om att utveckla kunskaper och förmågor utöver rena fysiska färdigheter i idrott. Ett sådant exempel är undervisning där eleverna ges möjlighet att lära sig en idrottsaktivitets idé och vilka strategier som ingår. En del elever har inte en tillräcklig kunskap om de aktiviteter de deltar i enligt Åström. De hamnar i situationer de inte förstår, vilket bidrar till osäkerhet och till att de drar sig undan.

Åström beskriver lärarnas situation som både komplex och svår. En inkluderande undervisning beskrivs som utmanande. Lärarna beskriver svårigheter med tid och resurser. Lärarintervjuerna visar också på svårigheter med att få en balans mellan att få majoriteten av eleverna nöjda och aktiva och samtidigt ta hänsyn till enskilda elevers behov.

Åströms avhandling innehåller fyra delstudier där han har använt olika forskningsmetoder. I studierna används ett kartläggningsinstrument (enkät) anpassat för svenska förhållanden. Åström intervjuar också elever utvalda med hjälp av kartläggningsinstrumentet. Det är de elever med svar som visar på låg motivation för ämnet Idrott och Hälsa. Han intervjuar också lärare samt studerar interaktionen under idrottsundervisning genom deltagande observationer.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Umeå universitet 2013-09-20

Avhandlingen Included yet Excluded? Conditions for Inclusive Teaching in Physical Education and Health Länk till annan webbplats.

Mathematical learning disability. Cognitive conditions, development and predictions.

Beteckningar som matematiska inlärningssvårigheter bör inte användas för fördelning av stödresurser. Det är den slutliga slutsatsen i en avhandling om matematiksvårigheter av Rickard Östergren.

Avhandlingen är skriven inom ämnet psykologi med en internationell målgrupp som kommer att läsa avhandlingen. Det bör också nämnas i sammanhanget att Östergrens slutsats är i enlighet med svenska styrdokument. I dessa betonas att det är elevernas behov, alldeles oavsett diagnoser eller beteckningar, som ska vara bestämmande för särskilt stöd.

Beteckningen matematiska inlärningssvårigheter används synonymt med andra begrepp i avhandlingen. Matematiksvårigheter och dyskalkyli är exempel på andra synonyma beteckningar enligt Östergren. Han prövade hypoteser om orsaker till matematiksvårigheter som teoretiskt kopplas till vad som beskrivs som störningar i hjärnans funktioner.

Östergrens studier kan beskrivas som grundforskning. Han studerar ett snävt grundläggande matematiskt område inom aritmetik. Eleverna som gör de matematiska testen är i åldrarna 6 till 13 år. I denna grundforskning studeras inte elevers lärande eller undervisningens utformning. Fokus ligger på hjärnans sätt att fungera.

Inom området finns, vilket avhandlingen tydligt visar, ett flertal olika konkurrerande förklaringar till matematiksvårigheter. Östergren skriver att konsensus saknas bland forskare inom området. Östergren prövar fem olika hypoteser inom området vilka till exempel tar upp sifferuppfattning, minnesfunktioner och enskilda eller flera samtidiga svagheter. Dessa svagheter, eller störningar med en korrekt översättning, beskrivs vara neurologiska.

Östergrens egna studier ger visst stöd för det senare, alltså flera svagheter/störningar medverkar till att ge inlärningssvårigheter i matematik. Det kan vara en anledning till betoningen i slutet av avhandlingen. Där betonar Östergren att klassificeringar och beteckningar som till exempel dyskalkyli i sig inte är någon vägledning i undervisningen. Det finns olika orsaker till svårigheterna bland elever som får en sådan beteckning. Dessutom saknas konsensus inom forskningsområdet. Avhandlingens resultat pekar snarare på nödvändigheten att undervisningen utformas utifrån varje enskild elevs matematiska förståelse.

Avhandling i psykologi framlagd vid Linköpings universitet 2013 – 09 – 13

Avhandlingen Mathematical learning disability Länk till annan webbplats.

Learning by hearing? Technological framings for participation

Teknik löser inte i sig självt de svårigheter som kan uppstå när elever med cochleaimplantat går i klasser med hörande elever. Det är ett huvudresultat i en avhandling från Örebro universitet. Ingela Holmström har följt två elever i två mindre klasser som på grund av dövhet har ett cochleaimplantat och stöd av teckenspråkskunniga resurspersoner i skolan. Den tekniska lösningen består av att hörselnerven stimuleras vilket gör att möjligt för döva elever att uppfatta ljud. Därmed förbättras möjligheterna för dem att delta i undervisning tillsammans med hörande barn.

Eleverna går på låg- respektive mellanstadiet. I klassrummen har lärarna ett headset med mikrofon och en sändare. Det finns också en centralt placerad mikrofon i varje klassrum. Teknikanvändningen i sig är dock enligt Holmströms studie inte tillräcklig för att eleverna med cochleaimplantat ska ges goda förutsättningar för utveckling av relationer, kommunikation och identitet.

Holmströms resultat visar att de två eleverna med cochleaimplantat lätt får en perifer situation där de inte är helt delaktiga. Eleverna missar det samspel som äger rum i klassrummet och missar värdefull information mellan lärare och andra elever när tekniken stängs av. Kommunikationsvägen stängs av för att göra lärandemiljön lugnare för eleverna med cochleaimplantat. De ensidigt fattade besluten, av lärare och resurspersonerna, visar enligt Holmström att det råder en ojämlik maktrelation mellan de vuxna och barnen med cochleaimplantat. Teknikanvändningen blir vid sådana tillfällen, när tekniken stängs av, ett hinder för elevernas kommunikation och delaktighet. Rätt använd däremot så underlättar tekniken skolors arbete att arbeta för inkluderande lösningar.

Avhandlingen fokuserar en elevgrupp som det är svårt att utforma en skolmiljö för som kan beskrivas som inkluderande. Det finns tekniska lösningar som underlättar en placering för döva elever i klasser med hörande elever. Holmström betonar samtidigt att de döva eleverna riskerar att hamna utanför teckenspråkskulturen, en kultur som ibland beskrivs som en minoritetskultur med eget språk. Holmström tar i avhandlingen upp meningsmotsättningar om vilken skolsituation som är mest fördelaktig för elever som inte uppfattar ljud utan hjälpmedel.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Örebro universitet 2013-10-21.

Avhandlingen Learning by hearing? Länk till annan webbplats.

”Man vill ju klara sig själv”: Studievardagen för studenter med Asperger syndrom i högre utbildning

Ann Simmeborn-Fleichers avhandling fokuserar främst studenter med Aspergers syndrom och deras studiesituation inom högre utbildning. Studievardagen hos de intervjuade präglas av en kamp där de försöker få utrymme för att utöva egna specialintressen utöver studierna. Detta beskrivs som svårt eftersom vardagliga aktiviteter är svåra att hantera för intervjupersonerna. De använder till exempel mycket tid och energi till uppgifter som andra studenter hanterar snabbt och med lätthet. Hela studiesituationen påverkas negativt och studenterna får svårigheter med att koncentrera sig på studierna. Studenternas svårigheter att själva förstå den problematik som uppstår komplicerar studiesituationen ytterligare. När de dessutom själva förutsätts kunna efterfråga rätt slags stöd medför detta ett moment-22 enligt Simmeborn-Fleischer.

Avhandling i handikappvetenskap framlagd vid Högskolan för Lärande och Kommunikation 2013-05-24

Avhandlingen "Man vill ju klara sig själv" Länk till annan webbplats.

Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. En intervju- och dokumentstudie

Skolors arbetssätt och åtgärder beskrivs ha stor betydelse för skolk i Anne-Sofie Strands avhandling. Avhandlingen lyfter fram elever som blev ”vinnare” efter att ha fått stöd men också ”förlorarna”. De i avhandlingen beskrivna förlorarna har ofta fått mycket stödinsatser men ofta inte uppfattat insatserna som bra.

Förslag ges på hur personal vid skolor kan arbeta för att förhindra skolk och få eleverna mer delaktiga i skolan. Detta beskrivs i form av systemkrafter som underlättar elevers delaktighet i skolan och kan handla om relationsskapande. I avhandlingen finns också ett flertal exempel på dess motsats. Det handlar då om systemkrafter som snarare stöter bort elever från skolorna trots att de ska stötta eleverna. Exempel på sådana systemkrafter är enligt Strand att skolk inte dokumenteras eller att skolk inte följs upp med åtgärder.

Strand beskriver hur skolket gradvis har ökat över tid bland de intervjuade skolkarna från att vanligtvis handlat om enstaka lektioner på lågstadiet till 90-procentig frånvaro i årskurs 9 för ett fåtal. Eller med Strands beskrivning från att handla om ”ont i magen” eller ”huvudvärk” vid besök hos skolsköterskan i årskurs 3 till att handla om fullt utvecklat skolk.

Avhandlingens fyra delstudier bygger på skolors dokumentation, intervjuer med elever och intervjuer med skolpersonal. Avhandlingen beskriver ett flertal olika anledningar till skolk. Till exempel beskrivs elever som inte förstår eller har svårt att följa undervisningen till elever som inte upplever skolan som intressant eller utmanande. Andra exempel är ett upplevt utanförskap, hög stress eller mobbning. I många fall finns en psykosocial hälsoproblematik bland eleverna som skolkar.

Avhandling i socialt arbete framlagd vid Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, 13-05-14

Avhandlingen Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Länk till annan webbplats.

The use of interventions for promoting reading development among struggling readers

En kombination av fonologisk träning och läsförståelseträning gav bättre resultat än den ordinarie specialundervisning som en kontrollgrupp fick. Denna effekt fanns kvar ett år efter det att insatserna (interventionen) hade avslutats. Resultaten från en av avhandlingsstudierna visade också på positiva effekter för läsförmågan med hjälp av insatser som inte innehöll hemläxor.

Linda Fälths avhandling innehåller två interventionsstudier som båda handlar om att finna lämpliga åtgärder för elever (årskurserna 1-4) som har det svårt med sin läsning. Eleverna beskrivs ha lässvårigheter samtidigt som det är troligt att en del av dem har dyslexi, några uppgifter om eventuella diagnoser har inte samlats in.

Interventionen (insatserna) har bestått av datorbaserade träningsprogram till stor del. Dessa träningsprogram har innehållit sådana komponenter som tidigare forskning har visat är betydelsefulla vid läsning.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Linnéuniversitetet 2013-04-05

Avhandlingen The use of interventions for promoting reading development among struggling readers Länk till annan webbplats.

Does it pay to practice?: A quasi-experimental study on working memory training and its effects on reading and basic number skills

Arbetsminnesträning verkar ha gett positiva effekter på resultaten i läs- och räknetester. En grupp elever, vilka beskrivs ha svårigheter med uppmärksamhet och koncentration, fick denna träning. De fick träna 40 minuter dagligen under fem veckor med ett databaserat arbetsminnesprogram.

Kontrollgrupper användes för de tre delstudierna. Positiva resultat för träningsgruppen erhölls såväl vid tester direkt efter träningen, efter sju månader och tre år efter träningen. Eleverna i träningsgruppen hade ökat sina prestationer mer än eleverna i kontrollgruppen.

Författaren framhåller att det har funnits metodologiska begränsningar, delvis av etiska skäl. Till exempel var det inte möjligt att ha slumpmässigt urval. Det var inte möjligt att låta kontrollgruppen ha verkningslösa aktiviteter för att kontrollera för en placeboeffekt. Det går inte med säkerhet att klargöra vad som har gjort att testresultaten har ökat i större utsträckning för träningsgruppen än för kontrollgruppen.

Karin Dahlin som har skrivit avhandlingen framhåller, med de begränsningar som har funnits, att det krävs fler studier. De behövs för att undersöka i vilken utsträckning minnesträningsprogrammet har betydelse för ökade läs- respektive räkneprestationer.

Avhandling i specialpedagogik framlagd vid Stockholms universitet 2013-03-22

Avhandlingen Does it pay to practice? Länk till annan webbplats.

Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik

Eleverna i de fem studerade träningsskoleklasserna har flera och omfattande funktionsnedsättningar. De var i stor utsträckning isolerade i sin skola. Detta beskrivs på två sätt. 1. De var socialt och fysiskt isolerade från andra elever i vanliga klasser i den skola de gick på. 2. De var i stor utsträckning socialt isolerade från övriga elever i klasserna. Deras möjligheter att få kamrater även i egna klassen var alltså starkt begränsade. Eleverna hade främst relationer med de vuxna i klasserna där det fanns i genomsnitt en vuxen per elev.

Avsaknaden av mötesplatser med möjlighet till att skapa kamratrelationer var mest problematiskt vad gäller elevernas möjlighet till delaktighet. Detta kan ses som den viktigaste slutsatsen som dras av avhandlingens författare.

Träningsskolans omsorgsinriktade fokusering har ifrågasatts, vilket tas upp i avhandlingen. Klassrumsmiljön var stimulerande och den fysiska tillgängligheten var god. Aktiviteterna var i stor utsträckning anpassade utifrån elevgruppens fysiska behov. Undervisning i de studerade klasserna förekom främst vid tre tillfällen, lika för samtliga klasser. Det var vid morgonens samling, i en-till-en undervisning, alltså en lärare och en elev, och vid gruppgemensam undervisning. Den gruppgemensamma undervisningen präglades även den av en slags en-till-en undervisning.

Avhandlingen visade att lektionerna med särskild betoning på kunskapsutveckling kunde motverka elevers initiativförmåga. I undervisningen fick eleverna inta stereotypa roller. Dessa roller var knutna till mer eller mindre öppet klargjorda förväntningar på de vuxna och eleverna. Detta beskrivs i form av sju teman. Exempel på sådana teman är Den upplevande eleven och Den oengagerade eleven.

Daniel Östlund, avhandlingens författare, drar också slutsatsen att det är problematiskt och svårt att skilja på skolans kunskapsutvecklande och omsorgsorienterade insatser. De hänger samman.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Malmö högskola 2012 – 12 – 07

Avhandlingen Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik Länk till annan webbplats.

På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande

I avhandlingen studeras barns skolstart främst vid två skolor genom fallstudier. Skolstarten beskrivs, av forskaren Gunilla Sandberg, som en kritisk period och av stor betydelse för elevers lärande och välbefinnande. Hon beskriver att barnen vid de två studerade skolorna gör en slags dubbel skolstart inom en kort tidsrymd. Dels vid start i förskoleklass och dels vid början av årskurs 1. Detta blir problematiskt enligt Sandberg speciellt när det sker omgrupperingar inför årskurs 1 av organisatoriska skäl.

Organisatoriska faktorer påverkar också till stor del möjligheten att erbjuda eleverna tidigt stöd i läs- och skrivprocesser. Även lärares förmåga att argumentera beskrivs som en viktig förutsättning för tillgång till sådant stöd. Detta beskrivs i avhandlingen som anmärkningsvärt sett till forskningsresultat där istället betydelsen av rika läs- och skrivpraktiker betonas som mycket viktiga.

På de båda studerade skolorna hamnar eleverna i en lärandesituation där det är en bristfällig samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1. Det saknas gemensamma arenor/mötesplatser och resultatet blir en avsaknad av en didaktisk röd tråd i elevernas läs- och skrivutveckling. Den bristande kontinuiteten beskrivs som negativ för elevernas lärande. Därtill finns det en stor ambivalens hos intervjuade lärare om när och hur ett specialpedagogiskt stöd ska användas, vilket beskrivs som ett dilemma.

Avhandling i didaktik framlagd vid Uppsala universitet 2012-11-30

Avhandlingen På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Länk till annan webbplats.

Kontroversen om DAMP. En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm

Bo-Lennart Ekström vid Göteborgs universitet har studerat kontroversen kring diagnosen DAMP utifrån cirka 200 artiklar publicerade i Dagens Medicin och Läkartidningen. Han har undersökt argumentationen kring DAMP och identifierar två motstående grupper av företrädare som representerar olika förhållningssätt.

En grupp företräder ett synsätt, kallat ett neuropsykiatriskt perspektiv, som förespråkar åtgärder fokuserade på den enskilda eleven. Denna grupp har, enligt Ekström, ett uttalat kunskaps- och maktanspråk att föra in och etablera ett neuropsykiatriskt kunskapsparadigm i skolan. Den andra gruppen intar ett socialmedicinskt perspektiv med fokus på åtgärder i den miljö där eleverna finns.

I avhandlingens avslutande kapitel diskuterar Ekström ett antal frågor som har uppstått under avhandlingsarbetet. Till exempel ställer han frågan om vilken betydelse det får om ett pedagogiskt problem omformuleras till en neuropsykiatrisk diagnos. Han menar att det är sannolikt att, alldeles oavsett hur problemet formuleras, så kommer de pedagogiska åtgärderna bli likartade.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs universitet 2012-09-07

Avhandlingen Kontroversen om DAMP Länk till annan webbplats.

From Eye to Us. Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions.

Marita Falkmer vid Högskolan för lärande och kommunikation har i sin avhandling studerat grundläggande förutsättningar för delaktighet i socialt samspel för elever med autismspektrumtillstånd (t. ex. Aspergers syndrom eller autism). Hon har också undersökt hur delaktiga eleverna upplever sig vara i grundskolan.

Delaktigheten för eleverna med autismspektrum var totalt sett lägre jämfört med för klasskamraterna. Eleverna med autismspektrumtillstånd väljer själva att inte delta i sociala samspelsaktiviteter i samma utsträckning som klasskamraterna.

Sammantaget beskrev eleverna med autismspektrum samtidigt en något högre grad av delaktighet i samspelssituationer, men de deltog mer sällan i sådana situationer. En av slutsatserna i avhandlingen är att det krävs kunskap om elevernas egen uppfattning om vad de vill vara delaktiga i, för att kunna förbättra deras delaktighet i skolan.

Avhandling i Handikappvetenskap framlagd vid Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping 2013-01-23

Avhandlingen From Eye to Us Länk till annan webbplats.

Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken

Syftet i Ingemar Gerrbos avhandling är att identifiera och analysera vad som föranleder specialundervisning. Särskilt fokuseras specialpedagogiska åtgärder som vidtas av lärare på låg- och mellanstadiet i fem skolor. Skolorna var utvalda bland annat utifrån att det vid skolorna fanns en uttryckt ambition att arbeta i en inkluderande riktning.

Gerrbo kommer fram till att det i första hand är elevers sociala skolsvårigheter, mer än kunskapsmässiga skolsvårigheter, som är skolornas stora utmaning. Om de sociala svårigheterna inte blir lösta så äventyras undervisningen i klassrummen.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs universitet 2012-12-07

Avhandlingen En skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken Länk till annan webbplats.

Samarbete med förhinder – om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj

Samarbetet mellan olika institutioner kring barn som befinner sig i problematiska livssituationer har studerats av Camilla Blomqvist vid Göteborgs universitet. Avhandlingens resultat är baserade på uppgifter från observationer av konferenser och möten samt intervjuer med barn, föräldrar och professionella.

Hon visar i sin avhandling vikten av tydlighet om syfte med samarbete och när det gäller ansvarsfördelningen mellan institutioner som ingår i ett samarbete.

En slutsats som dras är att samarbetet kring barnet inte alltid innebär en bättre situation för barnet. Det förekommer svåra ärenden när det behövs en förmåga bland professionella att kunna bedöma om ett samarbete ska fortsätta. Det framkommer i avhandlingen att ett samarbete kan fördröja eller rentav försämra ett barns situation.

Avhandling i Socialt arbete framlagd vid Göteborgs universitet 2012-09-07

Avhandlingen Samarbete med förhinder Länk till annan webbplats.

Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter

Anna Fouganthine har använt data från ett tidigare projekt, Läsutveckling i Kronoberg, som grund för en longitudinell studie. Uppgifter om eleverna finns från det att de är åtta år gamla. De följs därefter upp i grupper upp till 29 års ålder.

De två grupperna består av en undersökningsgrupp med 30 elever läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och en matchad kontrollgrupp. Ett huvudresultat är att de tidiga fonologiska svårigheterna finns kvar i undersökningsgruppen i stor utsträckning, detta trots betydande åtgärder inom specialundervisning.

Beskrivningarna av specialundervisning i avhandlingen visar främst på särskiljande lösningar enligt intervjuerna. I många fall har varken ordinarie undervisning eller specialundervisning i särskilda grupper anpassats utifrån elevernas behov under grundskoletiden.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Stockholms universitet 2012-10-04

Avhandlingen Dyslexi genom livet Länk till annan webbplats.

The everyday practice of school bullying. Children’s participation in peer group activities and school-based anti-bullying initiatives

Johanna Svahn har i tre studier undersökt vad författaren beskriver som skolmobbningens vardagspraktik. Hon har samlat in data genom fortlöpande deltagande observationer och videoinspelningar. Läsaren får under ett läsår (årskurs 5) följa en grupp flickor där det blir en social exkludering av en av flickorna.

I detta sammanhang följs även skolans förebyggande mobbningsarbete (ART) där moraliska frågor blir centrala och slutligen organiserandet av en ”skvallerkonflikt” på skolan.

I analysen betonas skillnaderna mellan gruppens normsystem och skolans officiella hållning vilket gör att skolans personal hamnar i svåra dilemman. Flickgruppen lyckas motarbeta genomförandet av skolans anti-mobbningsplan. Hur detta går till framgår av Svahns analys i avhandlingen.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Uppsala universitet 2012-03-30

Avhandlingen The everyday practice of school bullying. Länk till annan webbplats.

AD/HD i skolans praktik. En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp.

Avhandlingen baseras på ett-årigt fältarbete där forskaren Adriana Velasquez har följt en liten särskild undervisningsgrupp på en grundskola. Hon har använt sig av observationer med fältanteckningar och videoinspelningar.

Undersökningen fokuserar hur undervisningen och skolsituationen utformas för eleverna. Velasquez beaktar i sin analys de funktionshinder eleverna har och relaterar även till etnicitet, klass och kön.

Ett huvudresultat är att verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen genererar en stigmatisering som specialundervisningen egentligen skulle motverka.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Uppsala universitet 2012-04-20

Avhandlingen AD/HD i skolans praktik. Länk till annan webbplats.

Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

I avhandlingen av Linda Palla presenteras resultat från situationer där personal inom förskolan talar om barn. Det är sättet hur barnen beskrivs och ”talas om” som är fokus i vad som beskrivs som en diskursanalytisk studie. Diskussionerna rör barn som beskrivs förbrylla, oroa eller utmana personalen och det är främst handledningssamtal mellan förskolepersonal och specialpedagoger som studeras.

Avhandling i pedagogiskt arbete, framlagd vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö Högskola 2011-09-23

Avhandlingen Med blicken på barnet Länk till annan webbplats.

"Nästan som en författare" - multimedialt berättande

Anders Jansson vid Stockholms universitet har disputerat på en avhandling med namnet: "Nästan som en författare" - multimedialt berättande: Utforskande av lärande om och i berättande med inspiration från Vygotskij. I fallstudien ingår fyra elever med diagnosen autism i en liten grundskoleklass i en skola avsedd för elever med autismdiagnoser. Jansson analyserar elevernas lärande i samband med att de skapar berättelser med hjälp av multimedia.

Avhandling i didaktik, framlagd vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet 2011-06-11

Abstract till avhandlingen "Nästan som en författare" Länk till annan webbplats.

I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv.

Utifrån utgångspunkten att arbetsmarknaden idag förutsätter ett livslångt lärande har Nadja Carlsson gjort intervjustudier med vuxenstudenter. Studenterna som ingår i studien har studerat på alltifrån grundvux- till universitetsnivå. Samtliga har läs- och skrivsvårigheter och Carlsson har undersökt vilka svårigheter de beskriver att de möter, i vilka situationer och vilka konsekvenser det blir utifrån dessa svårigheter.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs universitet 2011-06-10

Avhandlingen I kamp med skriftspråket Länk till annan webbplats.

Interkulturell undervisning – ett pedagogisk dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser.

I avhandlingen beskrivs ett mission impossible av Lena Fridlund. Två års studier av andraspråksundervisningen på en skola visar på ett tydligt dilemma för lärare och rektorer. Uppdraget avseende andraspråksundervisningen är att underlätta elevers språkutveckling, vilket sker i ett separerat svenskämne med en egen kursplan Samtidigt förutses skolan arbeta inkluderande. Studiens resultat visar bland annat att lärarna och rektorerna får svårigheter att i verksamheten hantera styrdokumentens otydliga och motsägelsefulla formuleringar.

Avhandling i Pedagogik framlagd vid Göteborgs universitet 2011-06-03

Avhandlingen Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma Länk till annan webbplats.

En skola för alla - gäller det alla?: Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet

Ulla Gadler vid Linnéuniversitetet har undersökt hur intentioner i statliga styrdokument tolkas och införlivas i skolor med fokus på en likvärdig utbildning. En slutsats som kan dras enligt Gadler är att styrdokumentens genomslag i skolors verksamhet är beroende av vilka tolkningar som olika nyckelpersoner gör. Tjänstemän inom förvaltningar och skolor beskrivs vara dessa nyckelpersoner. Avhandlingens resultat visar på skillnader mellan styrdokument och verksamheten i skolor vad gäller en likvärdig utbildning för alla elever vilket återspeglas i avhandlingens titel.

Avhandling i Pedagogik framlagd vid Linnéuniversitetet 2011-05-27

Abstract till avhandlingen En skola för alla - gäller det alla? Länk till annan webbplats.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I Elisabeth Nordevalls framlagda avhandling studeras mentorskap på gymnasieskolan. Särskilt fokuseras mentorns uppdrag i relation till elever som har svårigheter att uppnå skolans mål. Avhandlingen kretsar kring fyra gymnasielärare som har uppdrag som mentorer samt nio fallstudieelever. Nordevall påvisar oklarheter kring mentorers uppdrag som medför en risk för brist på likvärdigt bemötande av elever.

Avhandling inom Pedagogik framlagd vid Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
2011-05-27

Avhandlingen Gymnasielärarens uppdrag som mentor Länk till annan webbplats.

Världens opålitlighet. Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

Ingalill Stefansson har gjort en avhandlingsstudie inom särskolans ram. Syftet är att beskriva innebörd och problem i samband med val av förhållningssätt i särskolans verksamhet. Författaren beskriver och utgår från två pedagogiska förhållningssätt som benämns ”det efterföljande” respektive ”det styrande”.

Avhandling inom Pedagogiskt arbete framlagd vid Karlstad universitet 2011-04-29.

Avhandlingen Världens opålitlighet Länk till annan webbplats.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Anette Bolin vid Göteborgs universitet har lagt fram en avhandling inom socialt arbete där en resursskola är i fokus. I forskningen studeras samarbetet mellan lärare, speciallärare, fritidspedagog och socialarbetare (bland annat två socialpedagoger).

Avhandling inom Socialt arbete framlagd vid Göteborgs universitet 2011- 05-07.

Avhandlingen Shifting subordination Länk till annan webbplats.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om interprofessionell samverkan och sociala representationer

Per Germundsson vid Örebro universitet har studerat mötet och samverkan mellan olika yrkesgrupper kring barn i behov av särskilt stöd. Titeln på avhandlingen lyder: Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om interprofessionell samverkan och sociala representationer. I avhandlingen studeras bland annat vilka föreställningar de olika yrkeskategorierna har om varandra och om barnen.

Avhandling inom Handikappvetenskap framlagd vid Örebro universitet 2011-04-15: Lärare, socialsekreterare och barn som far illa.